Johan Månsson (Ulfsparre af Broxvik)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Johan Månsson (Ulfsparre af Broxvik), född ca 1580, var en svensk rikstygmästare och ståthållare.

Johan Månsson tillhörde adelsätten Ulfsparre af Broxvik såsom son till ståthållaren på Kalmar slott, Måns Eriksson Ulfsparre och hans hustru Märta Johansdotter (Bååt). Morfadern Johan Pedersson (Bååt) var riksråd och mormodern tillhörde ätten Tott. Johan Månsson skrev sig till Tisenhult som han ärvde av fadern, och Regnaholm. 1633 donerades han Brenäs gård i Skedevi, och av drottning Kristina ett antal gårdar i Västerhaninge socken och Södertörn.

1607 blev Johan Månsson kammarjunkare hos kung Karl IX, och året därpå ståthållare vid Nyköpings slott över Nyköpings län, men efter ytterligare två år placerades han med samma tjänst på Borgholms slott över Öland. Han utsågs 1612 till övertygmästare och inspektor över alla faktorier, men blev samma år rikstygmästare och chef för artilleriet.

Efter några år i denna befattning, utnämndes Johan Månsson till ståthållare, med ställning av landshövding, över Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Österbotten samt över städerna Hudiksvalls stad, Härnösands stad, och Wasa och Uleåborgs och Kajaneborgs fästningar. Han hade den befattningen mellan åren 1622 och 1632.

Han var gift två gånger. Karin Clausdotter Tott var hans första hustru. Hon var dotter till riksrådet Clas Åkesson (Tott) och Ingeborg Clasdotter Gyllenstierna. Deras son Åke övertog Tisenhult men avled barnlös. Hon avled 1619 och han gifte då om sig med Brita Lilljesparre af Fylleskog. Dottern i andra äktenskapet gifte sig med sin kusin och därmed till Broxvik. Äldste sonen i andra äktenskapet, ryttmästaren Peder, gjorde utgrävningar och upptäckte flera antikviteter. Ätten fortlevde på svärdssidan med yngste sonen i andra äktenskapet, generalmajoren Gustaf Ulfsparre, som ärvde Regnaholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 4