Johanna Ekström

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Johanna Ekström
Porträtt av Johanna Ekström, Stockholm, Sverige..jpg
Johanna Ekström i januari 2017.
Född9 maj 1970
Hedvig Eleonora församling i Stockholm
Död13 april 2022 (51 år)
Maria Magdalena distrikt i Stockholm
MedborgarskapSverige
SysselsättningKonstnär, författare
FöräldrarPer Wästberg
Margareta Ekström
Redigera Wikidata

Johanna Ulrika Ekström, född 9 maj 1970 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[1] död 13 april 2022 i Maria Magdalena distrikt[2][3] i Stockholm, var en svensk författare och fotografisk konstnär. Hon debuterade 1993 med diktsamlingen Skiffer och året därpå hade hon sin första utställning. Ekström publicerade ett tiotal dikt- och novellsamlingar samt romaner.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ekström växte upp i Stockholm som dotter till författarna Per Wästberg och Margareta Ekström.[4][5] Hon författardebuterade 1993 med diktsamlingen Skiffer och fortsatte publicera poesi under 1990-talet.[6] Efter millennieskiftet 2000 började hon publicera noveller, romaner och dagboksanteckningar.[7] Hennes första novellsamling Vad vet jag om hållfasthet gavs ut år 2000.[4] Romandebuten skedde med Avskedsstafetten 2004 som följdes av novellsamlingen Titta, hon kryper.[8] Ekström fick stort genomslag med sina självbiografiska verk.[9] Den självbiografiska Om man håller sig i solen från 2012 skildrar uppväxten i ett borgerligt och intellektuellt hem på Djurgården. Hennes tidigare dagböcker publicerades 2016 under titeln Dagbok 1996–2002.[6] Hennes sista bok Meningarna från 2020 skildrar relationen till hennes mor, som fick svårt med talet efter en stroke på 1990-talet.[7]

Som konstnär hade Ekström sin första utställning på Galleri Charlotte Lund 1994. Hennes arbete som visuell konstnär var tätt sammanlänkat med hennes poesi.[10] År 2012 hade hon sin första utställning på Björkholmen Gallery och representerades efteråt av galleriet.[11] Hon ställde även ut på Göteborgs konstmuseum och Färgfabriken på Liljeholmen.[10]

Hon var under en period sambo med Tomas Lappalainen och fick en dotter med honom.[12]

Någon har lagt ut sina nät i dig, men kastar tillbaks småfisken

Någon väntar på en enda fisk, skygg och blind, vilande på botten, där det är som djupast

– ”Någon”, ur Skiffer (1993)

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Skiffer (1993)
  • Vitöga: dikter (1994)
  • Rachels hus: dikter (1995)
  • Fiktiva dagboken (1997)
  • Gå förlorad: dikter (1998)
  • Brott, med Erik Pauser (1998)[13]
  • Vad vet jag om hållfasthet (2000)
  • Jag ska vakna stående (2003)
  • Avskedsstafetten (2004)
  • Titta, hon kryper (2006)
  • Det enda främmande (2008)
  • Om man håller sig i solen (2012)
  • Dagbok 1996–2002 (2016)
  • Meningarna (2020)

Konstutställningar[redigera | redigera wikitext]

  • Ljusrapporter (Light Reports), Galleri Charlotte Lund, Stockholm (1994)
  • Installation, Galleri Mors Mössa, Göteborg (1996)
  • Schlaraffenland, installation, Galleri Charlotte Lund, Stockholm (1996)
  • Skåda (Gaze), Enkehuset, Stockholm (1997)
  • Skåda (Gaze), Rooseum, Malmö; Passagen, Linköping (1998)
  • Brott, installation, med Erik Pauser, Gävle Art Centre, Gävle, Sweden (1998)
  • Brott, installation, med Erik Pauser, Färgfabriken, Stockholm (1999)
  • Brott, installation, med Erik Pauser, Bildmuseet, Umeå (1999)
  • Brott, installation, med Erik Pauser, Stenasalen, Göteborgs Konstmuseum (1999)
  • Brott, med Erik Pauser and Björn Elisson, The House of Dance, Stockholm (2000)
  • Installation, Galleri Charlotte Lund, Stockholm (2000)
  • Installation, Galerie Leger, Malmö (2001)
  • L’Intrus / Intruder, installation, med Erik Pauser, Centre culturel suédois, Paris (2001)
  • Strategies of Moments, med Erik Pauser, Olle Olsson-huset, Solna (2002)
  • Photos, Hanaholmen, Finland (2007)
  • Innan allt ens är möjligt att förstöra, Galleri Forum, Stockholm (2011)[14]
  • Still Life, Björkholmen Gallery (2013)[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. ISBN 978-91-88366-91-7 
  2. ^ Dödsannons, Dagens Nyheter.
  3. ^ ”Johanna Ekström”. Ratsit. Arkiverad från originalet den 8 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220608134952/https://www.ratsit.se/19700509-Johanna_Ulrika_Ekstrom_Stockholm/NmFt9ZAhzrRiNtxL6Uslm0-Cc1jbFjEurp7Dn0tMCqA. Läst 8 juni 2022. 
  4. ^ [a b] ”Johanna Ekström”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/9861/johanna-ekstrom/. Läst 26 april 2012. 
  5. ^ ”Johanna Ekström”. Wahlström & Widstrand Förlag. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821061401/http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?personId=9861. Läst 26 april 2012. 
  6. ^ [a b] Källén, Matilda (13 april 2022). ”Författaren och konstnären Johanna Ekström är död”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/forfattaren-och-konstnaren-johanna-ekstrom-ar-dod/. Läst 13 april 2022. 
  7. ^ [a b] Beckman, Åsa (13 april 2022). ”Johanna Ekström tog sig an litteraturen med allvar och mod”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/asa-beckman-johanna-ekstrom-tog-sig-an-litteraturen-med-allvar-och-mod/. Läst 13 april 2022. 
  8. ^ SvD Kultur (13 april 2022). ”Författaren Johanna Ekström är död”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/k6rvB9/forfattaren-johanna-ekstrom-ar-dod-i-sviterna-av-cancer. Läst 13 april 2022. 
  9. ^ Lindroth, Malin (13 april 2022). ”Malin Lindroth: Johanna Ekström gjorde det personliga till konst”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/1.70564801. Läst 13 april 2022. 
  10. ^ [a b] Författaren Johanna Ekström är död”. SVT Nyheter. 13 april 2022. https://www.svt.se/kultur/forfattaren-johanna-ekstrom-dod. Läst 13 april 2022. 
  11. ^ ”"Johanna Ekström", Björkholmen Gallery”. http://www.bjorkholmengallery.com/artistbio.php?id=je. 
  12. ^ Thunberg, Karin (27 april 2012). ”Berättelse från skuggsidan”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/2298a646-d228-3553-bd73-4a0e9a4c83ef/berattelse-fran-skuggsidan. Läst 13 april 2022. 
  13. ^ Ekström, Johanna; Pauser Erik (1998). Brott. Stockholm: J Ekström, E Pauser. Libris 7453331. ISBN 9163073374 
  14. ^ [a b] https://konsten.net/johanna-ekstrom-pa-bjorkholmen-gallery/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]