Johanna Hedén

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Johanna Hedén
Johanna Hedén.jpg
Född21 juli 1837[1][2][3]
Norrbyås församling[1][2][3]
Död10 december 1912[1] (75 år)
Örebro[1]
NationalitetSverige[4]
SysselsättningBarnmorska
Redigera Wikidata
Byst över Johanna Hedén av Ingalill Lindgren vid Östra sjukhuset i Göteborg

Johanna Maria Bowall, senare Johanna Hedén, född 1837 i Närke, död 1912, var en svensk barnmorska, fältskär och barberare. Hon var den första kvinna i Sverige som blev legitimerad fältskär och därmed den första formellt utbildade kvinnliga kirurgen i Sverige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johanna Bowall var sjätte av sju överlevande barn till klockaren Anders Bowall (d. 1853) och Maja Larsdotter (d. 1846). Hennes mor dog i barnsäng på grund av okunnighet hos barnmorskan.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Bowall gick endast ett år i skolan, eftersom fadern ansåg att utbildning endast angick pojkar, arbetade som piga i Karlskoga och Örebro och flyttade efter faderns död 1853 till Stockholm tidiga tonåren för att bli hembiträde.

Hennes kvinnliga arbetsgivare övertalade hennes bror att låta henne studera till barnmorska (själv ville hon bli lärare) på Allmänna Barnsbörshuset, och 1858 tog Bowall examen i detta yrke. Hon hade initialt svårigheter med att accepteras som elev, eftersom de dåvarande reglerna stadgade att endast en kvinna som själv fött ett barn var behörig till utbildningen. Hon arbetade sedan på Gustafs- och Carlbergs kopparverk i Åre. Hon skötte då även vaccinationer och ansvarade för medicinförrådet. Via "korrespondens med provinsialläkaren" arbetade hon också som apotekare. Hon arbetade sedan en tid i Närke.

Fältskär[redigera | redigera wikitext]

Hon vidareutbildade sig sedan till fältskär, på den tiden benämning på en kirurg som utförde enklare kirurgiska ingrepp. "Mamsell Bovall" undergick 1863 inför Sundhetskollegium examina "i allt hvad till badare - och fältskärsyrket hörer". Hon avlade sedan som första kvinna inför Stockholms magistrat den 7 Augusti 1863 yrkeseden för att få yrkeslicens för detta yrke med tillstånd att öppna rakstuga. Hon sade själv:

"Jag tog fältskärsexamen till stor förtret för manliga yrkesidkare och sedan praktiserade jag på bruk och bistod ofta vid sjukdomsfall".[5]

Hon arbetade sedan som badmästare vid Huså hälsobrunn, och läste engelska och tyska på fritiden.

Barnmorska[redigera | redigera wikitext]

År 1867 utnämndes hon av Sundhetskollegiet till instruktionsbarnmorska och föreståndare under Gustaf Fredrik Hjort vid Barnmorskeläroanstalten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Som föreståndare fick hon tillgång till engelska och tyska rön och utarbetade egna metoder, som att stoppa störtblödning genom aortakompression och hur moderkakan kunde extraheras snabbare.[6]

Hon gifte sig 1877 med skolföreståndaren Peter Hedén med vilken hon 1878 fick en dotter, men dottern avled i tarminfektion innan hon fyllt 1 år och maken i lunginflammation ett halvår senare. Efter makens död öppnade hon privatpraktik.

Bowall grundade 1885 Göteborgs Barnmorskesällskap, den första och äldsta kvinnliga fackförbundet i Sverige: året därpå grundades även riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet på hennes initiativ, med henne som vice ordförande. Detta drev en förlängning och utveckling av barnmorskeutbildningen, sjuk- och pensionskassa, fri karbollösning för fattiga patienter och fria bad för barnmorskor på badhusen.[7] Förbundet bjöd in representanter för Meidicanlstyrelsen, Ecklesiastikdepartmentet, kvinnorörelsen och läkare. Hon grundade även Svenska Barnmorskeförbundets tidskrift Jordemodern 1888. Hon medverkade själv i tidningen i sin spalt "Syster Stork" fram till sin död, där hon skrev om könsstympning, våldtäkt och preventivmedel.[8] Hon intresserade sig för att utarbeta anvisningar för barnmorskor, så som att få dessa att tvätta händerna med karbol och lysol för att förhindra infektioner.

Johanna Hedén var engagerad i Göteborgs Kvinnoförening och bjöd in dess medlemmar i barnmorskeförbundets föreläsningar, medverkade i Framåt under signaturen Folke och kritiserade dåtida idéer om kvinnors oförmåga att förstå vetenskaplig bildning.

Hon avslutade sin verksamhet som barnmorska 1892 och flyttade då till en gård utanför Örebro med sin vän Klara Norberg, och ägnade sig sedan helt åt sitt arbete som krönikör i Jordemodern. Hon upprättade en fond åt barnmorskor i sitt testamente.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

I Göteborg finns en gata uppkallad efter henne. Bowall var den första legitimerade kvinnliga fältskären i Sverige och därmed den första kvinnliga kirurgen i Sverige; Anna Svensdotter från Järna socken hade dock tidigare blivit den första barnmorskan som tog instrumentexamen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18370721 Hedén f. Bovall, Johanna Mariana, läst: 25 mars 2018
  2. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Hedén f. Bovall, Johanna Mariana, f. 1837 i Norrbyås, Ö. l., läs online, läst: 25 mars 2018
  3. ^ [a b] Norrbyås kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11108/C/3 (1760-1846), bildid: C0001315_00147, Födelse- och dopbok, läs online, ”(juli),21,23,Klockaren Anders Bovalls och h(ans) Hustrus Dotter......, 36, 24,Johanna Mariana
  4. ^ Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018
  5. ^ Pia Höjeberg: Jordemor (2011)
  6. ^ Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018
  7. ^ Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018
  8. ^ Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]