Preventivmedel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta med p-piller. Här med engelsk text.

Preventivmedel är medel för familjeplanering, det vill säga att förhindra eller förebygga graviditet. Till preventivmedlen kan räknas också naturliga preventivmetoder, såsom att avstå från omslutande samlag då befruktning skulle vara mest sannolikt, och sterilisering.

Några vanliga preventivmedel är kondom, p-piller och spiral. Kondom, som är ett av de äldsta kända preventivmedlen, kan också användas för att undvika smittoöverföring mellan människor liksom slicklappen.

Preventivmedel skiljer sig i hur säkert de förhindrar graviditet och könssjukdomar, hur lätta de är att ta i bruk, hur lätta de är att använda vid ett enskilt samlag och hurudana bieffekter de kan ha.

Olika preventivmedel[redigera | redigera wikitext]

Hormonbaserade[redigera | redigera wikitext]

Hormoner är kemiska budbärare som transporteras i kroppen via blodet. Olika hormoner har olika uppgifter och varje hormon kan bara påverka en mottagarcell likt en nyckel i ett nyckelhål. Könshormonet östrogen bildas i första hand i äggstockarna tillsammans med gulkroppshormonet (progesteron)[1] . Könshormonet testosteron bildas i första hand i testiklarna. Östrogenet stimulerar bildningen av slemhinnan i livmodern medan gestagen och progesteron bromsar tillväxten av slemhinnorna. Hormonerna i de hormonbaserade preventivmedlet framställs syntetiskt. Slemhinnans utveckling är viktig under befruktningen då de befruktade ägget ska bäddad in i slemhinnan. Gestagen är den syntetiskt tillverkade motsvarigheten till progesteron. Både östrogen och progesteron är viktiga aktörer för ägglossningen och menscykelns funktion.[2] Risken för blodpropp över vid användning av hormonbaserade preventivmedlen med östrogen. Om man har anlag för blodpropp i nära släkten bör man inte använda dessa preventivmedel eftersom risken för blodpropp i genomsnittligt ökar tre till fyra gånger vid användning av kombinerade p-piller.[3]

P-piller är en hormonell metod att förhindra ägglossning.Pillren tas oralt varje dag vid en viss tidpunkt. Pillren kan antingen vara kombinationspiller, som innehåller en kombination av könshormonerna progestagen och östrogen,som vanligtvis bildas bland annat i äggstockarna[4]. De finns även östrogenfria piller, som bara innehåller gestagen. Minipiller är p-piller utan östrogen, med mindre mängd gestagen. Minipiller hindrar inte ägglossning utan påverkar istället sekretet i slidan, livmodern och äggstockarna för att hindra spermierna att ta sig till ägget.[5] Kombinationspiller är dubbelverkande, så att om ett ägg skulle bli befruktat har slemhinnan i livmodern förtunnats så att det befruktade ägget inte fäster.

P-ring sprider samma typer av hormoner i slidan istället för oralt. En P-ring tas ut var tredje och en vecka efter ringen tas ut sätts en ny in. P-ring har färre biverkningar än P-piller eftersom hormon nivån är lägre och hormonerna utsöndras jämnare.[6]

P-stavar sätts in under huden på överarmens insida och utsöndrar progesteron (gulkroppshormon). P-staven räcker i tre eller fem år. På grund av bristen av östrogen finns det en risk att slemhinnan blir så pass tunn att oregelbundna blödningar kan uppstå vid användning av  hormonella preventivmedel som endast innehåller progesteron.[7] 

P-spruta innebär att gulkroppshormon sprutas in i en muskel där det sedan fälls ut i kroppen i små doser. Injektionen upprepas ungefär var tredje månad.

P-plåster är ett beige plåster man sätter på arm/mage/skinka och låter det sitta där en vecka. Efter en vecka byter man till nytt plåster. Detta gör man tre veckor, fjärde veckan har man mens.  Det är ovanligt med biverkningar eftersom hormondosen är konstant och låg.[8]

Akut p-piller liknar p-piller, men tas efter oskyddat omslutande samlag och kan förhindra graviditet om befruktning inte redan har skett genom att avbryta ägglossningen.[9] Beroende på typ kan de tas upp till tre dygn eller upp till fem dygn efter oskyddat omslutande samlag. Tidigare intag ökar chansen att preventivmetoden fungerar.

Spiral[redigera | redigera wikitext]

Spiralen sätts in i livmodern genom livmodermunnen med hjälp av en applikator. I livmodern fälls armarna på spiralen ut och förhindrar med sin närvaro att ett befruktat ägg inplanteras i slemhinnan. Det finns hormonspiraler och kopparspiraler. Kopparspiral är de mest effektiva preventivmedlet om man inte vill bli gravid, det förhindrar 99 procent av de graviditet som skulle uppstå utan preventivmedel.[10] Vid användning av hormonspiral är det vanligt att menstruationsblödningar upphör, medan de kan bli något rikligare vid användning av en kopparspiral. Vid besvär av mensvärk rekommenderas inte att använda kopparspiral då smärtan kan öka. Spiraler sätts in av legitimerade barnmorskor och läkare med specialistkompetens. Spiralen kan vara kvar i 5–10 år beroende på typ.

Kopparspiral kan också läggas in akut för att undvika graviditet efter oskyddat samlag.

Barriärmetoder[redigera | redigera wikitext]

Kondomen används vid omslutande samlag och dras över penis eller till exempel dildo före samlaget och skyddar också mot de flesta könssjukdomar. Rätt använd är kondomen relativt säker, men det är vanligt att kondomen används slarvigt.

Numera finns också kondomer för kvinnor, femidom. De förs in i slidan utom den yttersta delen som täcker över slidans mynning.

Pessar läggs in i slidan så att de täcker livmodermunnen, och används vanligen i kombination med pessargel, som gör spermierna mindre rörliga. Pessar finns i två utföranden, vaginalpessar som också täcker en del av slidans vägg och cervixpessar, som bara täcker livmodermunnen.

Slicklapp är en latexprodukt som används under oralsex och läggs på det området som ska slickas. Den skyddar endast mot könssjukdomar som kan överföras från munnen vid kontakt med till exempel slida eller anal, inte mot graviditet.  Vid latexallergi går det att finna slicklappar av plast.[11]

Naturliga[redigera | redigera wikitext]

Säkra perioder innebär att man undviker omslutande samlag de tider då befruktning är mest sannolik, det vill säga kring den förväntade ägglossningen. Omvänt kan man sträva efter att ha omslutande samlag under den tid då befruktning är sannolikast, om man vill bli gravid. Man använder antingen det typiska intervallet under menstruationscykeln eller olika metoder för att fastställa den verkliga tidpunkten för ägglossning.

Kroppstemperaturen (basaltemperaturen) stiger något vid ägglossningen, vilket kan utnyttjas för att uppskatta när befruktning är osannolik.

I billingsmetoden studerar man det slem som bildas i livmoderhalsen. Dess konsistens förändras inför ägglossningen och kan användas för att bedöma när omslutande samlag inte borde kunna leda till graviditet.

Hormonnivåerna varierar under menstruationscykeln och kan mätas med urinprov.

Det säljs p-datorer, som på basen av någon eller flera av dessa faktorer (vanligen hormonnivåer eller kroppstemperatur) beräknar när de "säkra perioderna" infaller. Ett lågteknologisk hjälpmedel är ett halsband med olika färgade pärlor för olika delar av menstruationscykeln och en ring som dras framåt för varje dag.

Avbrutet omslutande samlag innebär att penis dras ut strax innan sädesuttömning. Metoden är inte särskilt säker; dels finns risk att mannen inte drar ut penis i tid, dels kan mindre mängder sädesceller komma ut innan utlösningen.

Amning förhindrar eller minskar sannolikheten för en ny graviditet. Under det första halvåret efter barnets födsel kan amning räknas som en preventivmetod, förutsatt att menstruationerna inte börjat och amningen är regelbunden och tillräcklig.

Sterilisering[redigera | redigera wikitext]

Den som inte längre vill ha barn kan låta sterilisera sig. Antingen innebär det att sädesledaren från testikeln kapas och ändarna blockeras eller genom att passagen genom äggledarna blockeras. 

Historia [redigera | redigera wikitext]

Det har skett många förändringar i våra sexualvanor och sexuella hälsa under 1900-talet. Förändringar i lagstiftningen rörande till exempel fri abort, introduktionen av p-piller och den ökade tillgången till kondomer är några exempel.  En lag som angav förbud mot preventivmedelsupplysning omfördes år 1911-938. Spridning om preventivmedel var olagligt med motsägande argument som att det var omoraliskt och osedliga då de förhindrade graviditet, en naturlig process. Fler motsägande argument var även att könssjukdomar skulle spridas lättare genom ett ökat antal sexpartner.[12]   

Under 1960-talet hade p-pillerna sitt genombrott. 1960 hade det amerikanska Läkemedelsverket godkänt ett preventivmedel med hormonell inverkan vid namnet Enovid. En av biverkningarna för Envoid var att den förhindrade ägglossning som resulterade i att preventivmedlet användes som ett graviditetskydd. [13] Däremot blev inte P-pillret lagligt förens 1964, då Medicinalstyrelsen i Sverige godkände p-piller.  

Kvinnlig frigörelse efter preventivmedel samt rätten att själv kunna ha möjligheten att välja om du skulle bli gravid förstärktes efter den stora debatten om Kristina Ahlmark- Michaneks text Jungfrutro och dubbelmoral där hon ansåg att kvinnor begränsades i sin sexualitet med att möta män i ”fria förbindelser” [14] Samt att kvinnors skulle ha en erotisk jämställdhet med mannen. [15]

Attityd och kunskap i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige brukas inte hormonella preventivmedel i samma utsträckning som i våra nordiska grannländer. En orsak till detta är att media i allmänhet tenderar på att rapportera de negativa aspekterna av p-piller som den ökade risken för blodpropp istället för dess fördelar[16]. Den generella bilden av unga svenskars kunskaper om preventivmedel är däremot god. Att skydda sig mot  graviditet och könssjukdomar tycker majoriteten är viktigt; den gruppen som hade mest bristande information kring ämnet är unga män mellan i tonårsåldern. Den större delen av unga får idag information kring ämnet från internetsidor som UMO och Vårdguiden[17]. Kvinnor som grupp ses generellt som parten som är skyldig till att ta ansvar för graviditetsprevention och  på så sätt blir preventivmedel till stor del en "kvinnofråga"[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”gulkroppshormon - Uppslagsverk - NE” (på sv). www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gulkroppshormon. Läst 2 juni 2017. 
  2. ^ ”Den onaturliga naturen”. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/Den%20onaturliga%20naturen_MQ2.pdf?epslanguage=sv. Läst 02/06- 2017. 
  3. ^ Läkemedelsverket. ”P-piller och risken för blodpropp - Läkemedelsverket” (på sv). lakemedelsverket.se. https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2001/P-piller-och-risken-for-blodpropp/. Läst 2 juni 2017. 
  4. ^ ”Den onaturliga naturen”. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/Den%20onaturliga%20naturen_MQ2.pdf?epslanguage=sv. Läst 6 februari 2017. 
  5. ^ ”den onaturliga naturen”. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/Den%20onaturliga%20naturen_MQ2.pdf?epslanguage=sv. Läst 6 februari 2017. 
  6. ^ ”P-ring” (på sv). www.umo.se. http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-ring/. Läst 2 juni 2017. 
  7. ^ ”Den oturliga naturen”. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/Den%20onaturliga%20naturen_MQ2.pdf?epslanguage=sv. Läst 6 februari 2017. 
  8. ^ ”P-plåster” (på sv). www.umo.se. http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/P-plaster/. Läst 2 juni 2017. 
  9. ^ ”Akut-p-piller” (på sv). www.umo.se. http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/akut-p-piller/. Läst 2 juni 2017. 
  10. ^ ”Den onaturliga naturen”. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/Den%20onaturliga%20naturen_MQ2.pdf?epslanguage=sv. Läst 6 februari 2017. 
  11. ^ ”Slicklapp” (på sv). www.umo.se. http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-konssjukdomar/Slicklapp/. Läst 2 juni 2017. 
  12. ^ ”Tjejerna är duktiga på att ta sina preventivmedel”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3812535&fileOId=3812537. Läst 6 februari 2017. 
  13. ^ Befolkningskommissionen (1936). Yttrande angående revision av 18 kap. 13 § strafflagen m. m. [Elektronisk resurs]. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1936:51. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-895896. Läst 2 juni 2017 
  14. ^ ”Debattartikel: Mer lekfull syn på sex avdramatiserar känslan av att bli kränkt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/opinion/mer-lekfull-syn-pa-sex-avdramatiserar-kanslan-av-att-bli-krankt. Läst 2 juni 2017. 
  15. ^ Radio, Sveriges. ”P-piller – frihet och fara i en liten ask - Forskning & vetenskap - Avgörande ögonblick”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=3401361. Läst 2 juni 2017. 
  16. ^ ”Den onaturliga naturen”. http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-Handledning/Den%20onaturliga%20naturen_MQ2.pdf?epslanguage=sv. Läst 7 februari 2017. 
  17. ^ ”Sexualitet och Hälsa bland unga i Sverige”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/31840/sexualitet-halsa-bland-unga-Sverige-01186-2017-1-webb.pdf. Läst 6 februari 2017. 
  18. ^ ”Tjejerna är duktiga på att ta sina preventivmedel”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3812535&fileOId=3812537. Läst 7 februari 2017.