Hoppa till innehållet

Jota Reticuli

Från Wikipedia
Jota Reticuli (ι)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildRombiska nätet
Rektascension04t 01m 18,15162s[1]
Deklination-61° 04′ 43,7559″[1]
Skenbar magnitud ()+4,97[2]
Stjärntyp
SpektraltypK4 III[3]
U–B+1,70[2]
B–V+1,42 ± [2]
Astrometri
Radialhastighet ()+60,5 ± 0,8[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +66,79[1] mas/år
Dek.: +94,80[1] mas/år
Parallax ()10,22 ± 0,16[1]
Avstånd319 ± 5  (98 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+0,02[5]
Detaljer
Radie17,54[6] R
Luminositet189,69[6] L
Temperatur4 192[6] K
Andra beteckningar
ι Ret, CPD-61° 293, HD 25728, HIP 18772, HR 1266, SAO 248927[7]

Jota Reticuli (ι Reticuli, förkortat Jota Ret, ι Ret) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[8] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Rombiska nätet. Den har en skenbar magnitud på 4,97[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 10,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 319 ljusår (ca 98 parsek) från solen.

Jota Reticuli rör sig genom Vintergatan med en hastighet av 80,9 km/s i förhållande till solen.[5] Den projicerade galaktiska banan ligger mellan 12 300 och 25 100 ljusår från galaxens centrum. Den kom närmast solen för 883 000 år och hade då skenbar magnitud 4,08 vid ett avstånd på 212 ljusår.[9]

Jota Reticuli är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K4 III[3]. Den har en radie som är ca 18[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 190[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 200[6] K.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752  , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b] Houk, Nancy; Cowley, A. P. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 1, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1975mcts.book.....H
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971  , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] https://www.universeguide.com/star/iotareticuli. Hämtad 2018-08-17.
  7. ^ "iot Ret". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-07-14.
  8. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878  , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  9. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended Hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971  . Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]