Judarskogens naturreservat

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Judarskogen)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Judarskogens naturreservat
Naturreservat
Judarskogens naturreservat 2013e.jpg
Gångstig i reservatet
LandSverige
KommunStockholms kommun[1]
Area94,87 hektar[1]
- därav vatten6,49 hektar[1]
Inrättat21 juni 1995[1]
Läge
Judarskogens naturreservat
Red pog.svg
Judarskogens naturreservat
Koordinat59°20′14″N 17°54′51″E / 59.33722222°N 17.91416667°Ö / 59.33722222; 17.91416667
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori
IUCN-kategori IV: Habitat/Artskyddsområde[1]
NVR-id2000019[1] (karta)
WDPA-id152070 (karta)
FörvaltareStockholms kommun[1]
Redigera Wikidata

Judarskogens naturreservat är ett kommunalt naturreservat och ett Natura 2000-område i Bromma, västra Stockholm. Det är beläget i Bromma socken i Stockholms kommun i Uppland (Stockholms län). Området vid Judarskogen avsattes i början av 1900-talet som naturpark. Judarskogen blev friluftsreservat 1932 och sedan 1995 är det naturreservat. Judarskogens naturreservat inrättades 1995 som Stockholms första naturreservat och täcker cirka 94,9 hektar. Området består till stor del av hällmarksterräng och flyttblocksterräng. Vegetationen är omväxlande med skog och blockmoräner, men här finns även ängsmarker.

Reservatet har sitt namn efter sjön Judarn, som ligger mitt i området. Förr hade sjön sitt utlopp österut via "Brommaplan" till Lillsjön i Ulvsunda. Efter utgrävning 1896 lyckades man få sjön att rinna av västerut till Mälaren mellan Ängbybadet och tältplatsen.[2] Nu har således avtappningen ändrats till Mälaren. Sjön har en yta på 6 hektar och ett största djup på 3,6 meter.[3] Enligt Stockholm Vatten har sjön Judarn den bästa vattenkvaliteten i staden näst Flatensjön i Söderort.[4]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Judarskogen omges av Norra Ängby på norra sidan, Södra Ängby på västra sidan, Åkeshovs slott i nordost samt Nockebyhov i sydost. I väster gränsar Judarskogen mot Ängbybadet vid Mälaren. Mitt i Judarskogen ligger sjön Judarn. Namnet Judarn kommer av ordet ljuda, låta.[5] Sjön omges av skogsmark och öppna gräsmarker. I reservatet finns gott om stigar och parkvägar − bland annat finns en naturstig med informationsskyltar. Stockholms stad har även iordningställt rastplatser med eldstäder på flera platser, främst vid Judarn.

Syfte[redigera | redigera wikitext]

Syftet med reservatet är att skydda De Geer-moränerna, utveckla och bevara den biologiska mångfalden samt att säkerställa att området kan användas för friluftsliv.[6] Vidare är målet för naturreservatet att vårda skogsmark, gräsmark och vattendrag så att de biologiska värdena bevaras och utvecklas. Målet för skötseln är även att områdets attraktion för naturundervisning och rörligt friluftsliv bevaras och stärks.[7]

Iordningställandet av friluftsreservatet[redigera | redigera wikitext]

Judarskogen genomkorsas av en mängd stigar som iordningställdes på 1930-talet som ett AK-arbete (Statens arbetslöshetskommission), då området blev friluftsrservat 1932. Man iordningställde stigar och grusvägar som går genom tät skog och når fram till sjön, och stigar som går ut på ängarna och upp mellan stenblock och hällar och ned i vegetationsrika dalar. I nordvästra delen av reservatet, nära Ängbyplan, finns de öppna ängsmarkerna. Området har ett stort antal av dessa skogsstigar och grusvägar.[8]

Naturstig[redigera | redigera wikitext]

Runt sjön Judarn leder en två kilometer lång promenad, som delvis är stigartad. Promenadstigen kantas av informativa skyltar om naturen i Judarskogens naturreservat. Vid sjön Judarn finns ett rikt fågelliv. Här häckar bofink, större hackspett, gröngöling, koltrast, taltrast, stare, gråsparv, pilfink, talgoxe, gräsand, skäggdopping, sothöna, svart flugsnappare, trädgårdssångare och många fler arter. Berget når fram till sjön på de västra och södra stränderna. Stranden består på den östra sidan av kärrmarker med al och videbuskar. Kärrmarkerna övergår i ängar med dungar av lövträd.[9]

Geologi och geomorfologiska förhållanden[redigera | redigera wikitext]

I området finns tydliga spår efter inlandsisen som lämnade Stockholmstrakten för cirka 10 000 år sedan. Inlandsisen drog sig tillbaka och ett skärgårdslandskap formas. Informationsskyltar berättar om flyttblock och De Geer-moräner som finns inom reservatet. Områdets historik kan återupplevas genom att studera ytformer och jordarter. De spår som isen lämnade efter sig är av olika slag. Dessa bildades när inlandsisen kalvade och har sitt namn efter geologen Gerard De Geer (1858–1943) som var bosatt i Bromma och verksam i början på 1900-talet. Brommas jord består till största delen av ishavslera och morängrus. I geologiska kretsar är Bromma mest känt för sin ansamling av De Geermoräner. I Judarskogen finns några av dessa De Geermoräner. Gerard De Geer upptäckte lervarven och satte dessa i samband med årsavsmältning från inlandsisen samt är även upphovsman till lervarvskronologin. De Geer-moräner (årsmoräner) är också en av hans upptäckter och dessa är uppkallade efter De Geer, som var de första att försöka förklara deras uppkomst. Än idag är detta en fråga som är under diskussion.[10]

Då isen drog sig norrut under avsmältningen avsattes De Geermoränerna i havet. En teori om hur detta kan ha gått till är att morän ansamlades i sprickor parallella med iskanten, som sedan brutits loss, varefter moränen rasat ner i de typiska avlånga ryggarna. Isen förde med sig morän då den drog över landskapet. Ibland förde isen även med sig stora flyttblock. Några sådana flyttblock eller jättekast finns i Judarskogen. Hällarna repades av de stenar och block som varit fastfrusna i isen. Hällarnas räfflor, visar isens riktning. Isräfflorna kan ses på ett par ställen i Judarskogen, där hällorna är blottade.[11]

Omkring 200 meter från Åkeshovs slott finns en moränvall, som är 1,5 meter hög med stora gropar med jämna mellanrum. Den jordart som dominerar i Judarskogen är sandig-moig morän. De Geermoränerna kan därför vara svåra att urskilja. I svackorna, där det idag är gräsmarker, finns glacial lera från den senaste istiden och postglacial lera från tiden efter senaste istiden. Den glaciala leran är varvig. De sediment, som avsatts under sommaren har ljusa varv, medan mörka varv, som alltså innehåller mycket dött organiskt material, avsattes på vintern. På grund av dessa varv kunde Gerard De Geer arbeta med att göra geologiska tidsskalor, som kunde användas vid datering. I Judarskogens skogsområde dominerar gnejs och gnejsgranit bland bergarterna, dessa blottas på höjdpartierna. Judarskogens område är starkt kuperade med toppar på 35 meter över havet i de södra delarna.[12]

Nära moränvallen finns en sten med en skålgrop, men den anses vara osäker. På sidan av stenen finns en järnten. Vallen anges i Fornminnesregistret vara en befästningsvall. Intill och norr om vallen finns en annan vall som är cirka 20 meter lång och 2-4 meter bred. För fornminnet finns ingen tidsperiod angiven, då endast utgrävningar kan ge svar.[13]

Vegetationen[redigera | redigera wikitext]

Vid inventeringar under åren 1940-1990 registrerades mer än 400 arter växter. På 1980-talet anlades en naturstig med 21 stationer med kartor, som har uppgifter om området. Skogsvegetationen domineras i Judarskogen av granskog och tallskog och hällmarkstallskog med inslag av lövträd, Men här finns även blandskog och fuktlövskog, som växer kring sjön och ett par mindre ädellövsbestånd. Skogsområdet bryts upp av några större och mindre gräsmarker. Barrskogen och hällmarkstallskogen har lövinslag av rönn, björk och ek. Tallskogen växer på morän och har stark inblandning av lövträd. Fuktlövskogen kring sjön Judarn utgörs av al och björk och ibland tätt av sälg. Vid gräsmarker öster om Åkeshovs allé finns ett bestånd av ädellövskog på en gammal gärdesbacke. Blandskogen består av tall, gran och ek.[14]

Natura 2000[redigera | redigera wikitext]

Norr om Judarn har en damm för vattensalamandrar och andra groddjur iordningställts. Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området ska man skapa en gynnsam miljö för den större vattensalamandern. Även om alsumpskogen i området anses ha för dålig kontinuitet i dagsläget för att vara skyddsvärd så är planen att utveckla området så att den i framtiden uppfyller kriterierna för skyddsvärd naturtyp enligt Natura 2000.[15]

Scoutstuga[redigera | redigera wikitext]

Under många år hade Kungsholms baptistkyrka ett sommarhem och scoutstuga i Judarskogen. Det var beläget på höjden alldeles sydväst om sjön Judarn.[16][17] Av okänd orsak försvann (brann?) byggnaden troligen i slutet av 1960-talet.

Torpet Lugnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Torpet Lugnet

I naturreservatets utkant väster om sjön nära Ängbybadet ligger torpet Lugnet som ägs av Stockholms stad och disponeras av lajvföreningen Lilla Gillet. Torpet Lugnet har en knuttimrad stuga med kakelugn från 1760-talet och några hitflyttade hus. Lugnet utgörs av fyra byggnader, huvudbyggnad, lillstuga, uthus och utedass. Redan på 1930-talet höll Bromma flickscoutkår till här. Utanför uthuset finns även en rastplats med eldstad. På 1950- och 1960-talet användes "Lilla och stora Lugnet" av Nockeby Scoutkår. Torpet Lugnet ligger i områdets västra del och här finns även två större byggnader som ägs och förvaltas av Stockholms kommun, Gatu- och fastighetskontoret. I den östra delen av området ligger två byggnader, Kvarnstugan och Smedstugan, som även de ägs och förvaltas av Stockholms kommun, Gatu- och fastighetskontoret, och hyrs ut till föreningar.

Ryssmuren[redigera | redigera wikitext]

Den så kallade Ryssmuren är en stenmur belägen i naturreservatet, öster om Judarn. Anläggningen består av en cirka 1 100 meter lång och cirka två meter hög naturstensmur som grenar upp sig i norr. Muren sträcker sig delvis genom Judarskogen. I muren finns enstaka upp till två meter stora flyttblock. Murens primära funktion är att fungera som permanent gärdesgård. Muren har nio öppningar, 1-4 meter breda. Muren byggdes troligen under 1700-talet, när Karl XII regerade. Med säkerhet byggdes muren före 1818 och det är enbart en skröna som anger att ryska krigsfångar byggt den.[18][19][20] Det Stora nordiska kriget utspelade sig i början av 1700 och därav spekuleras det, samt är en tradition, att ryska krigsfångar från kriget var de som byggde muren 1719 (vilket inte är bevisat) när ätten Stenbock ägde slottet. Ryssmuren är ett fornminne med RAÄ-nummer Bromma 19:1.[21]

Det finns två huvudsakliga teorier till varför muren finns:

  • Den byggdes för att inhägna boskap på Åkeshovs slott säteri.
  • Det är ett odlingsröse från 1800-talet. Detta visar senare forskning.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läst: 20 januari 2017, licens: CC0
  2. ^ Brommaboken 2007, sidan 53, Bromma Hembygdsförening, Bromma hembygdsförenings årsskrift, Årgång 78, Redaktörer Per Lundberg och Annica Ewing.
  3. ^ Brommaboken 2007, sidan 53, Bromma Hembygdsförening, Bromma hembygdsförenings årsskrift, Årgång 78, Redaktörer Per Lundberg och Annica Ewing.
  4. ^ Ulf Sörenson, Vägvisare till Stockholm, En kulturguide, Lind & Co, 2009, sidan 369. ISBN 978-91-85801-62-6.
  5. ^ ”Länsstyrelsen Stockholm: Judarskogen och Kyrksjölöten.”. Arkiverad från originalet den 12 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160712213234/http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/djur-och-natur/friluftsliv/utflyktsguide/utflyktsguiden-pa-webben/Pages/17-judarskogen-och-kyrksjoloten.aspx. Läst 16 juni 2016. 
  6. ^ ”Judarskogen”. Länsstyrelsen Stockholm. Arkiverad från originalet den 1 april 2016. https://web.archive.org/web/20160401225307/http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/stockholm/judarskogen/Pages/default.aspx. Läst 26 mars 2016. 
  7. ^ Naturreservatet Judarskogen, Stockholms kommun, Gatu- och fstighetskontoret.
  8. ^ Carl-Henrik och Mattias Henrikson, Alla dessa promenader i Stockholmstrakten, Ordalaget, 1992, sidan 17. ISBN 91-630-0998-6.
  9. ^ Carl-Henrik och Mattias Henrikson, Alla dessa promenader i Stockholmstrakten, Ordalaget, 1992, sidan 17. ISBN 91-630-0998-6.
  10. ^ Naturreservatet Judarskogen.
  11. ^ Naturreservatet Judarskogen.
  12. ^ Naturreservatet Judarskogen.
  13. ^ Brommaboken 2007, sidorna 51-53, Bromma Hembygdsförening, Bromma hembygdsförenings årsskrift, Årgång 78, Redaktörer Per Lundberg och Annica Ewing.
  14. ^ Naturreservatet Judarskogen.
  15. ^ ”Judarskogen SE0110172” (PDF). Länsstyrelsen i Stockholms Län. 5 februari 2007. Arkiverad från originalet den 13 april 2016. https://web.archive.org/web/20160413214602/http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura2000/Judarskogen.pdf. Läst 26 mars 2016. 
  16. ^ ”Se 1934 års karta”. Stockholmskällan. 1934. https://stockholmskallan.stockholm.se/sok/?q=judarn&map=true. Läst 18 maj 2017. 
  17. ^ ”Kungsholms baptistförsamling 1870-1985, Mödraföreningen”. Stockholmskällan. 1920 - 1945. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/15722. Läst 18 maj 2017. 
  18. ^ Brommaboken 2007, sidan 54, Bromma Hembygdsförening, Bromma hembygdsförenings årsskrift, Årgång 78, Redaktörer Per Lundberg och Annica Ewing.
  19. ^ ”Gravfältet i naturreservatet Kyrksjölöten och Ryssmuren”. Läst 11 november 2016.
  20. ^ Bromma, en kulturhistorisk vägvisare, utgiven av Bromma hembygdsförening, 1979. Text: Edvard Bolin.
  21. ^ RAÄ-nummer Bromma 19:1.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]