Julöfregattfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Julöfregattfågel
Status i världen: Akut hotad[1]
Christmas Island Frigatebird male - Jakarta Bay MG 5699 (29809183265).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSuliformes
FamiljFregattfåglar
Fregatidae
SläkteFregata
ArtJulöfregattfågel
F. andrewsi
Vetenskapligt namn
§ Fregata andrewsi
AuktorMathews, 1914
Synonymer
Christmasfregattfågel
Hitta fler artiklar om fåglar med

Julöfregattfågel[2] (Fregata andrewsi) är en fågel i familjen fregattfåglar inom ordningen sulfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Julöfregattfågeln är en mycket stor havslevande fågel med en kroppslängd på 90-100 centimeter. Den är mestadels svart med vit buk och ett blekare band på vingovansidan, och liksom alla fregattfåglar klykstjärtad. Hanen har en röd strupsäck och en liten vit fläck på buken. Näbben är lång, mörk och försedd med en liten krok längst fram. Honan har svart huvud, strupe och en sporre på sidan av bröstets övre del. Hon har vitt på halsband, bröst, buk och en sporre in på axillarerna, medan näbben är rosafärgad.[1]

Liknande hane större fregattfågel är svart på undersidan, medan honan har sotfärgad strupe, svarta axillarer och nedre delen av buken, och ungfågeln brunvitt huvud snarare än julöfregattfågelns brungula. Mindre fregattfågel är mindre och har mörk buk i alla dräkter.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Julöfregattfågeln häckar endemisktJulön i Indiska oceanen, men sprider sig utanför häckningstid så långt som till Sydkinesiska havet och Australien.[3] Arten har tillfälligt setts i Japan, Indien och Vietnam.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar i höga träd, framför allt Terminalia catappa och Celtis timorensis.[4] Den häckar endast vart annat år då den föder upp en enda unge. Fågeln lever främst av flygfisk och bläckfisk som den flygande plockar från vattenytan, men den är också liksom andra fregattfåglar en kleptoparasit. Häckande fåglar kan födosöka hundratals kilometer från kolonin.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Julöfregattfågeln är en fåtalig art med en världspopulation på endast 2.400-4.800 vuxna individer. Den minskar också i antal, på grund av habitatförstörelse till följd av fosfatbrytning, nedsmutsning i havet, utfiskning som minskar tillgången på föda samt att den fastnar i fiskeredskap och dör. Man befarar att den införda myrarten Anoplolepis gracilipes också kan utgöra ett hot mot julöfregattfågeln. Detta i kombination med den mycket begränsade utbredningsområdet där två tredjedelar av världspopulationen återfinns i en enda koloni gör att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som akut hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Charles William Andrews (1866-1924), brittisk paleontolog vid British Museum of Natural History och samlare av specimen på Julön 1897 och 1908.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Fregata andrewsi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Hill, R.; Dunn, A. 2004. National recovery plan for the Christmas Island Frigatebird Fregata andrewsi. Commonwealth of Australia, Canberra.
  5. ^ Hennicke, J.C., James, D.J., Weimerskirch, H. 2015. Sex specific habitat utilisation and differential breeding investments in Christmas Island Frigatebirds throughout the breeding cycle.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]