Hoppa till innehållet

Järn(III)oxid

Från Wikipedia
Järn(III)oxid
Järn(III)oxid

Systematiskt namnDijärn(III)trioxid
Övriga namnRöd järnoxid, rödrost
Kemisk formelFe2O3
Molmassa159,688 g/mol
UtseendeRödbrunt pulver
CAS-nummer1309-37-1
SMILES[Fe+3].[Fe+3].[O-2].[O-2].[O-2]
Egenskaper
Densitet5,240 g/cm³
Löslighet (vatten)Olöslig
Smältpunkt1565 °C (sönderfaller)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Tillverkning av guldockra i VEB Kali-Chemies fabrik i Berlin.

järn(III)oxid, eller dijärntrioxid och folkligt rödrost, är en av flera järnoxider. Dijärntrioxid har den kemiska formeln Fe2O3. Den förekommer naturligt i flera olika mineraler, framför allt hematit (α-Fe2O3), ferrihydrit (5Fe2O3·9H2O) och maghemit (γ-Fe2O3).

Alfa-formen är den vanligaste formen av dijärnoxid och är också den som finns i hematit. Den är antiferromagnetisk upp till ca -13 °C och svagt ferromagnetisk upp till 677 °C (Néel temperaturen).

Vid temperaturer över 1550 °C sönderfaller den till Fe3O4 och syrgas.

Beta-formen är metastabil och konverterar till α-form om den upphettas till 500 °C.

Även gamma-formen är metastabil och konverterar till α-form eller ε-form om den upphettas. Den är ferrimagnetisk och är den form som återfinns i mineralet maghemit.

Epsilon-formen har egenskaper som ligger mellan α- och γ-form. Den är metastabil och konverterar till α-form vid 500 – 750 °C. Den uppträder inte i ren form, utan endast tillsammans med α- och γ-former.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iron(III) oxide, tidigare version.