Käringtand

För musikalbumet Käringtand med vissångerskan Margareta Söderberg, se Käringtand (musikalbum).

Käringtand
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ärtordningen Fabales
Familj	Ärtväxter Fabaceae
Släkte	Käringtandssläktet Lotus
Art	Käringtand L. corniculatus
Vetenskapligt namn
§ Lotus corniculatus
Auktor	L.
Jacob Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen (1796)

Käringtand (Lotus corniculatus) är en ört tillhörande gruppen ärtväxter.

Beskrivning

Kärringtand kan bli upp till 4 dm hög.

Blommorna är gula och sitter i stora flockar. Topparna är ofta röda, vilket gör att hela flocken på håll kan skifta i rött. Blommar juni – juli.

Frukten är en balja innehållande ett stort antal frön.

Bladen är tvåpariga med uddblad.

Rötterna på kärringtand, som tränger djupt ned, har de knölar, leguminosknölar, som är typiska för ärtväxter. Ett praktexempel med knölar på rötterna är ärtväxten jordnötter, som alls icke är nötter i stil med exempelvis hasselnötter.

Biotop

Kärringtand växer på icke kalkfattig gräs- och hedmark. Den trivs på såväl fuktiga som torra ställen, där den klarar torka bra.

Angrips inte av klöverål och bara föga av klöverröta (Screotinia trifoliorum).

Habitat

Käringtanden förekommer i hela Sverige, längst i norr dock sparsamt, och i stora delar av övriga Europa. I Norge går käringtand upp till 750 m ö h; på Hardangervidda upp till 1 380 m ö h. I Finland små populationer här och var; längst i norr bara tillfälligt.

I Afrika förekommer käringtand i ett smalt bälte längs medelhavskusten samt i Marocko.

Enstaka fyndorter finns i Nordamerika, men kärringtand är inte ursprunglig där.

Utbredningskartor

• Norden [4]
• Norra halvklotet [5]

Förväxlingsarter

Snarlika arter är

• Gulvial (Lathyrus pratensis)
• Stor kärringtand (Lathyrus pedunculatus). Den kan skiljas från den vanliga kärringtanden, genom att stjälken är ihålig hos stor kärringtand.
• Smal kärringtand (Lathyrus tenusis), vars särskiljande tecken är att stjälken är mycket tunn.

Andra arter, som i bygdemål kallats kärringtand

• Gökärt, Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler
• Styvmorsviol, Viola tricolor; förekommer i Dalsland 
• Gullviva, Primula veris; förekommer i Blekinge 

Etymologi

Corniculatus kommer av latin cornu, som betyder horn.

Användning

Käringtanden används delvis som foder (därav namnet på underarten foderkärringtand), men kan vara giftig i stora mängder. Ses dock mer som slåtterväxt än betesväxt och tål ej betning lika bra som exv vitklöver.

Om kärringtand på jordbruksmark inte betraktas som ogräs, utan tillåts, kommer det kväve, som finns i luften upptagas i leguminosknölarna. När växten vissnat har marken fått ett tillskott av det kväve, som andra växter behöver som näring, d v s symbios med jordförbättring som resultat. Frö för gödsling finns emellertid inte tillgängligt i handeln.

Underarter

• Finsk käringtand (Lotus corniculatus var. maritimus)
• Fjällkäringtand (Lotus corniculatus var. borealis Hyl)
• Foderkäringtand (Lotus corniculatus var. sativus Hyl)
• Vanlig käringtand (Lotus corniculatus var. corniculatus)
• Åskäringtand (Lotus corniculatus var. arenosus)

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Förklaring
Gigelärt			Gigel betyder sneda tänder
Gulhane
Kattklor
Kosmör
Käringgigel
Kärringtuppor	Dalarna		Med tuppor ("toppar") menas i dalmål blommor

Externa länkar

• Den virtuella floran - Käringtand
• Käringtand i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Käringtand.
  Bilder & media

Källor

• Bo Nylén: Nordens Flora (andra upplagan). Bokförlaget Prisma, Stockholm 2000. ISBN 91-518-3821-4