KK-principen
KK-principen eller KK-teorin är en princip inom epistemisk logik som säger att "om man vet att P är fallet, då vet man att man vet P är fallet".[1] Det betyder att man inte kan veta att P är, om man inte vet om ens kunskap om P är korrekt.[2] Dess tillämpning inom vetenskapen kan uttryckas på det sättet att den inte bara måste motivera sina kunskapsanspråk utan också motivera sin metod för att motivera.[3] Principen beskrivs också som kunskapsreflexivitetsstrid.[4]
Princip[redigera | redigera wikitext]
I formell notation kan tesen uttryckas som: "Kp→KKp" (ordagrant: "Att veta p innebär att man känner till p").[5] Det sägs att den breda acceptansen av tesen styrde många vetenskapsfilosofer mot skepticism eftersom tesen har oändlig regress och att veta tolkas som "att veta med säkerhet att man vet".[2] Principen håller också att informationsoberoende har epistemologiska konsekvenser.[6] En tillämpning av principen kan involvera Humes skepsis, som menar att det inte är möjligt att veta vilken induktionshypotes som behövs för att bestämma den härledda kunskapen att P från vad som redan är känt. Detta leder slutligen till den Humeanska skeptiska slutsatsen om den uppnås med hjälp av KK-hypotesen.[2]
En redogörelse går så långt som att säga att tesen är falsk på grund av dessa skäl eftersom alla argument som beror på den är otillfredsställande.[7] Det sägs också att tesen hade varit omtvistad sedan införandet av den epistemiska logiken av Jaakko Hintikka 1962.[6] Det finns samtida epistemologer som påpekade att skepticism kan förkastas genom att förkasta KK-principen men att göra det betyder att man också förkastar idén om kunskap.[8]
KK-principen är intressant för filosofer då den har viss relevans angående frågan om den epistemiska logiken är en gren av modallogiken.[9]
Historik[redigera | redigera wikitext]
KK-principen har förknippats med föreställningen om kunskapens ofelbarhet sedan forntida filosofer ibland karakteriserade den senare enligt den förres termer.[10] Platons syn på ofelbarhet, till exempel, kan närma sig enligt dess ramar, särskilt när det gäller hans ståndpunkt i Theatetus att sanning endast kan uppnås genom att ofelbart känna till den.[10]
Jaakko Hintikka hävdade att rimligheten i KK-principen beror på acceptansen av en stark uppfattning om kunskap och att den också delvis är konstituerande för den föreställningen.[11] Han spårade tesens tidigaste iteration i Platons Charmides och Book of Lambda av Aristoteles Metafysik.[11] Han citerade också exempel från andra punkter i filosofisk historia, och citerade bland andra Augustinus, Averoes, Thomas av Aquino och Baruch Spinozas verk.[12] Som svar på kritiken om KK-principens osannolikhet, konstaterade Hintikka att det inte är en viktig punkt eftersom det viktiga är att principen kan "fånga en stark känsla av kunskap".[13]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, KK thesis, 1 februari 2023.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bunnin, Nicholas; Yu, Jiyuan (2004). The Blackwell Dictionary of Western Philosophy. Blackwell Publishing Limited. sid. 776. ISBN 978-1-4051-0679-5
- ^ [a b c] Hunt, Shelby (2003). Controversy in Marketing Theory: For Reason, Realism, Truth, and Objectivity. Armonk, NY: M.E. Sharpe. sid. 94. ISBN 0765609312
- ^ Hunt, Shelby (2003). Controversy in Marketing Theory: For Reason, Realism, Truth, and Objectivity. Armonk, NY: M.E. Sharpe. sid. 94. ISBN 0765609312
- ^ Rescher, Nicholas (2005) (på engelska). Epistemic Logic: A Survey of the Logic of Knowledge. Pittsburgh, PA: University of Pittsburgh Press. sid. 22. ISBN 0-8229-4246-1
- ^ Carruthers, Peter (1992). Human Knowledge and Human Nature: A New Introduction to an Ancient Debate. Oxford University Press, USA. sid. 208. ISBN 978-0-19-875102-1
- ^ [a b] Rahman, Shahid; Symons, John; Gabbay, Dov M.; bendegem, jean paul van (2009) (på engelska). Logic, Epistemology, and the Unity of Science. Dordrecht: Springer Science & Business Media. sid. 92. ISBN 978-1-4020-2807-6
- ^ Barnes, Jonathan (2007). The Toils of Scepticism. Cambridge, UK: Cambridge University Press. sid. 142. ISBN 9780521043878
- ^ Doyle, Casey; Milburn, Joseph; Pritchard, Duncan (2019) (på engelska). New Issues in Epistemological Disjunctivism. Oxon: Routledge. ISBN 978-1-351-60355-3
- ^ http://www.iep.utm.edu/kk-princ/
- ^ [a b] Gerson, Lloyd P. (2009). Ancient Epistemology. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 56. ISBN 9780521871396
- ^ [a b] Lagerlund, Henrik (2007). Forming the Mind: Essays on the Internal Senses and the Mind/Body Problem from Avicenna to the Medical Enlightenment. Dordrecht: Springer. sid. 94–95. ISBN 9781402060830
- ^ Ditmarsch, Hans van; Sandu, Gabriel (2018-01-31). Jaakko Hintikka on Knowledge and Game-Theoretical Semantics. Cham, Switzerland: Springer. sid. 418. ISBN 9783319628646
- ^ Bogdan, R. (1987) (på engelska). Jaakko Hintikka. Dordrecht: Springer Science & Business Media. sid. 310. ISBN 9789027724021
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||