Kaliumcyanid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kaliumcyanid
Kristallstruktur
Systematiskt namn Kaliumcyanid
Övriga namn Cyankalium
Kemisk formel KCN
Molmassa 65,1 g/mol
Utseende Färglösa kristaller med arom av bittermandel
CAS-nummer 151-50-8
SMILES [N#C-].[K+]
Egenskaper
Densitet 1,560 g/cm³
Löslighet (vatten) 716 g/l (25 °C)
Smältpunkt 634,5 °C
Kokpunkt 1625 °C
Faror
Huvudfara
Mycket giftig Mycket giftig
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
4
0
LD50 5 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kaliumcyanid (KCN), även cyankalium, är kaliumsaltet av syran vätecyanid (HCN). Ämnet har varit vanligt som gift samt vid utvinning av guld.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Dödlig dos kaliumcyanid

Kaliumcyanid bildar kristaller med bittermandelarom. Ämnet uppvisar god löslighet i vatten, men inte i alkohol. Endast i genomsnitt varannan människa kan förnimma den dödliga bittermandellukten.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Kaliumcyanid framställs normalt genom att leda vätecyanidgas genom en lösning med kalilut.

\rm HCN + KOH \rightarrow KCN + H_2O

Förr tillverkades kaliumcyanid genom att kolmonoxid och ammoniak tillfördes kaliumkarbonat (K2CO3) vid en temperatur om 600 °C.

\rm 3\ CO + 2\ NH_3 + K_2CO_3 \rightarrow 2\ KCN + 2\ H_2O + H_2 + 2\ CO_2

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kaliumcyanid används huvudsakligen vid giftmord men även vid utvinning av guld och i galvaniska bad. Cyankalium användes även vid behandling av fotografiska glasplåtar

Toxikologi[redigera | redigera wikitext]

Cyankalium i sig är inte farligt men när ämnet når magsäcken metaboliseras ämnet på ungefär 20 minuter till cyanväte[1]. Cyanväte är ett giftigt ämnet som inaktiverar cellandningen genom att binda till järnet i proteinet cytokrom C som är vitalt för mitokondriernas överlevnad.

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Inandning av ånga eller rök innehållande kaliumcyanid kan vara livsfarlig, och vid handhavande av ämnet måste skyddsmask bäras. Vidare måste vid handhavande gummihandskar bäras, då ämnet kan tränga igenom huden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.youtube.com/watch?v=yBrt57iIzFQ