Mjölksyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mjölksyra
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn 2-Hydroxipropansyra
Kemisk formel C3H4O(OH)2
Molmassa 90,078 g/mol
Utseende Färglös oljig vätska eller färglösa kristaller
CAS-nummer 598-82-3
SMILES CC(O)C(=O)O
Egenskaper
Densitet 1,21 g/cm³
Löslighet (vatten) Blandbar
Smältpunkt 16,8 °C (53 °C)
Kokpunkt 122 °C
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
LD50 3543 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Mjölksyra eller 2-hydroxipropansyra (C3H4O(OH)2) är en karboxylsyra (α-hydroxisyra) som spelar en stor roll inom biokemi.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mjölksyra raffinerades första gången av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele 1780 ur sur mjölk. År 1808 upptäckte Jöns Jacob Berzelius att mjölksyra även producerades i muskler under ansträngning. Dess struktur fastställdes av den tyske kemisten Johannes Wislicenus 1873.

1856 upptäckte Louis Pasteur mjölksyrabakterier och deras roll i bildandet av mjölksyra. Mjölksyra började produceras kommersiellt av den tyska läkemedelsfirman Boehringer Ingelheim år 1895.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

DL-Milchsäure.svg

Mjölksyra finns i två chirala isomerer; D-mjölksyra (även kallad R-mjölksyra och –mjölksyra) och L-mjölksyra (även kallad S-mjölksyra och +mjölksyra). Var för sig har ämnena liknande fysikaliska egenskaper, men blandade 1:1 sjunker smältpunkten från 53 °C till 16,8 °C.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

I muskler produceras enbart L-mjölksyra av pyrodruvsyra som bryts ner av enzymet laktatdehydrogenas under normal metabolism. Under hård ansträngning hinner kroppen inte transportera bort mjölksyran från musklerna och koncentrationen kan stiga från normala 1 – 2 mmol/L till över 20 mmol/L.

När bakterien Lactobacillus bryter ner mjölksocker (laktos) bildas både L- och D-mjölksyra. Det är den bakterien som gör att gammal mjölk surnar och som har gett mjölksyran dess namn.

Mjölksyra förekommer också i vin som genomgått malolaktisk jäsning.

Mjölksyrans salter kallas laktater.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Den mjölksyra som finns i många av de mjölkprodukter som säljs idag har inte bildats genom naturlig surning utan är tillsatt vid tillverkningen. Sådan mjölksyra tillverkas inte av mjölk utan av melass eller stärkelse från majs eller potatis. Därför kan även vegetariska produkter innehålla mjölksyra.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Mjölksyra ingår i många mjölkprodukter som till exempel yoghurt, filmjölk, kefir etc. Mjölksyran får proteinet kasein att koagulera vilket ger sura mjölkprodukter dess typiska tjockflytande konsistens.

Mjölksyra spelar en viktig roll vid många former av fermentering som används som konserveringsmetod av mat eller vid framställning av ensilage.

Som konserveringsmedel och surhetsreglerande medel i livsmedel betecknas mjölksyra med E-nummer 270.

Se även[redigera | redigera wikitext]