Kanadensisk gaeliska

Från Wikipedia
Version från den 13 mars 2013 kl. 06.29 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 11 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q1542210Wikidata)
Kanadensisk gäliska
Gàidhlig Chanaideanach
Talas iKanada
RegionNova Scotia, särskilt Kap Bretonön
Antal talare500 - 1000[1]
StatusHotat
SpråkfamiljKanadensisk gäliska
Officiell status
SpråkmyndighetComhairle na Gaidhlig
Språkkoder
ISO 639‐1ga
ISO 639‐2gla
ISO 639‐3gla

Kanadensisk gäliska (Gàidhlig Chanaideanach) är en dialekt av skotsk gäliska som talas på Kap Bretonön och isolerade enklaver i övriga Nova Scotia. Språket talas också i mindre grad på Prince Edward Island, och av utvandrade gäler som bor i stora kanadensiska städer som Toronto. Då språket hade sin största utbredning i Kanada under mitten av 1800-talet, var gäliska det mest talade språket efter engelska och franska[2] Användningen av språket har sjunkit drastiskt den senaste tiden, och dialekten är nästintill utdöd, men nyligen så har det gjorts försök på att återuppliva den.

Historia

Tidig användning

1621 lät kung Jakob VI av Skottland sjöfararen William Alexander att upprätta den första skotska kolonin. Den utvandrande gruppen av högländare, som alla talade gäliska, slog sig ned vid Port Royal, på Nova Scotias västra kust, men kolonin misslyckades innan ett år hade gått. Senare försök på att återupprätta kolonin gavs upp 1631 efter att Saint-Germain-en-Laye-fördraget förde Nova Scotia tillbaka till fransk kontroll.[3]

1670 gavs Hudson's Bay Company territoriell överhöghet över Ruperts land, vilket var alla nordamerikanska områden med floder som rinner ut i Hudson Bay, runt 3,9 miljoner km² (ett område större än Indien). Många av handelsmännen var från Orkneyöarna och Skottland, och de senare tog med sig gäliskan. De som gifte med den lokala urbefolkningen (First Nations) förde språket vidare, så att det i mitten av 1700-talet fanns ett stort antal handelsmän med blandat skotskt och indianskt ursprung som talade gäliska[4].

Bosättningar

Nova Scotia fortsatte att vara under fransk kontroll fram till 1758, då Louisbourg föll för britterna, följt av resten av Nya Frankrike i det efterföljande slaget vid Plaines d'Abraham. Som ett resultat av konflikten fick de så kallade höglandsregementena, som slogs för britterna, ryktet om enastående ståndaktighet och mod[2]. I sin tur blev landet känt bland högländarna för sin storlek, skönhet och rika naturresurser[5].

Referenser och källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
  1. ^ Statistics Canada 2001 Census
  2. ^ [a b] Bumstead, J.M.. Scots. Multicultural Canada.
  3. ^ Griffiths, N.E.S og John G. Reid. New Evidence on New Scotland, 1629. JSTOR Online Journal Archive.
  4. ^ Dickason, Olive P.. Métis. Multicultural Canada.
  5. ^ Bras d’Or Lake. Canoe Network.