Karl Emil von Schafhäutl

Från Wikipedia
Karl Emil von Schafhäutl
Född19 februari 1803[1] ​eller ​16 februari 1803
Ingolstadt
Död25 februari 1890[2][3]
München
BegravdAlter Südfriedhof
kartor
Medborgare iKungariket Bayern
SysselsättningFysiker, universitetslärare, botaniker, musikteoretiker, musikvetare, geolog, bibliotekarie, naturvetare
ArbetsgivareMünchens universitet
Münchens tekniska universitet
Redigera Wikidata

Karl Franz Emil von Schafhäutl, född 16 februari 1803 i Ingolstadt, död 25 februari 1890 i München, var en tysk geolog, tekniker och musikteoretiker.

Schafhäutl blev 1843 professor i geognosi, bergs- och gruvvetenskap vid universitetet i München samt 1849 överbibliotekarie där. Han uppfann maskiner för järnets puddelprocess, gjorde 1838 upptäckten av kväve i järnet och konstruerade flera fysikaliska instrument. Inom musikens område företog han studier över klangfärgerna och hade stor andel i Theobald Böhms förbättringar av flöjten.

Auktorsnamnet Schafh. kan användas för Karl Emil von Schafhäutl i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Geognostische Untersuchungen des südbayrischen Alpengebirges (1851)
  • Der echte gregorianische Choral (1869)
  • Abt Georg Joseph Vogler (1888, nytryck 1979, en större biografi över Georg Joseph Vogler)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Karl Emil von Schafhäutl, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Karl Emil von Schafhäutl, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]