Karl X av Frankrike
| Karl X | |
|---|---|
| |
| Porträttmålning av François Gérard ca 1829. | |
| Regeringstid | 16 september 1824 – 2 augusti 1830 (5 år och 320 dagar) |
| Kröning | 29 maj 1825 |
| Företrädare | Ludvig XVIII |
| Efterträdare | Ludvig Filip I (som fransmännens konung) |
| Gemål | Maria Teresa av Savojen |
| Barn | Ludvig Anton Karl Ferdinand |
| Ätt | Huset Bourbon |
| Far | Ludvig, dauphin av Frankrike |
| Mor | Maria Josefa av Sachsen |
| Född | 9 oktober 1757 Versailles, Kungariket Frankrike |
| Religion | Romersk-katolicism |
| Namnteckning | 
|
| Död | 6 november 1836 (81 år och 42 dagar) Görz, Kejsardömet Österrike |
| Begravd | Klostret Kostanjevica, Görz, i dagens Slovenien |
_(1).svg)
| |
| |
Karl X (franska: Charles X) född 9 oktober 1757 på slottet i Versailles, död 6 november 1836 i Görz (nuvarande Gorizia i nuvarande Italien), var kung av Frankrike 1824–1830. Han var sonson till Ludvig XV och Marie Leszczyńska samt bror till Ludvig XVI och Ludvig XVIII.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Karl X var före sin tronbestigning känd som greven av Artois (franska: comte d'Artois).[1]
Han var son till Ludvig, dauphin av Frankrike och Maria Josefa av Sachsen. Hans far avled 1765 och hans mor två år därefter. Hans bror Ludvig XVI efterträdde år 1774 deras farfar på tronen. Karl kom då i tronföljden direkt efter sina två äldre bröder fram till att kronprinsen föddes 1782. Karl beskrivs som stilig och lättsinnig och ägnade sig mest åt nöjen och kärleksaffärer. Han stod nära Marie Antoinette under hennes första år i Frankrike,[2] och medverkade bland annat i hennes amatörteater.
1789, i samband med franska revolutionen, gick han i landsflykt och återvände inte förrän efter Napoleon I:s första fall 1814. Han tillhörde de första som lämnade landet efter revolutionen; bara några dagar efter Bastiljens fall. Han flydde först till sin hustrus hemland Savojen. År 1791 mötte han sin bror, den senare Ludvig XVIII, i Koblenz, där de 1792 tillsammans förklarade sitt stöd för den utländska koalitionens anfall på Frankrike. När de franska revolutionskrigen bröt ut flydde han till Storbritannien, där han på den brittiska kungens bekostnad levde i Edinburgh med sin mätress Louise de Polastron.
När hans bror besteg tronen 1814 blev han dennas tronföljare och Frankrikes kronprins. Han efterträdde sin bror som kung av Frankrike år 1824.[1]
Han förde en reaktionär politik och införde bl.a. en begränsning av yttrandefriheten. Detta kom att leda till julirevolutionen 1830, då han tvingades abdikera.
Han levde sedan i England. Han avled 1836 under ett besök i Gorizia i dagens Italien.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Han gifte sig 1773 med Marie-Thérèse av Savojen (1756–1805), dotter till kung Viktor Amadeus III av Sardinien.
Barn[redigera | redigera wikitext]
- Louis-Antoine av Artois, hertig av Angoulême (1775–1844)
- Sophie av Artois (1776–1783)
- Karl Ferdinand av Artois, hertig av Berry (1778–1820)
- Marie Therese av Artois (1783)
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karl X av Frankrike.
Wikimedia Commons har media som rör Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Mary Platt Parmele (1894). A Short History of France. New York: Charles Scribner's Sons, s. 221.
- ^ Joan Haslip (1991). Marie Antoinette. Stockholm: Norstedts Förlag AB. ISBN 91-1-893802-7
| Företrädare: Ludvig XVIII |
Kung av Frankrike 1824–1830 |
Efterträdare: Henrik V |
|