Karstsångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Phylloscopus calciatilis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Phylloscopus calciatilis.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtKarstsångare
Phylloscopus calciatilis
Vetenskapligt namn
§ P. calciatilis
AuktorAlström et al. 2010
Synonymer
Seicercus calciatilis[2]
Hitta fler artiklar om fåglar med

Karstsångare[3] (Phylloscopus calciatilis) är en nyligen beskriven sydostasiatisk fågelart i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Karstsångare är mindre än svartbrynad sångare och har mer rundade vingar. Fjäderdräkten är nästan identisk och uppvisar vid jämförelse bara en något kallare gul färg på undersidan och en gråare färgton på ovansidan. Fastän den är mindre är näbben i proportion till kroppen större än hos svartbrynad ångare. Det finns inga exakta måttuppgifter. Holotypen har en vinglängd på 5,2 cm och paratypen har en stjärtlängd på 3,7 cm och en näbblängd på 1,39 cm.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i norra Vietnam och Laos och möjligen även i södra Kina.[5] Den observerades första gången 1994 men misstogs först för den likartade svartbrynade ångaren (Phylloscopus ricketti).[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

= Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier[7] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland karstsångaren), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. Det vanligaste förhållningssättet numera är att inkludera Seicercus i Phylloscopus så att familjen lövsångare på så sätt endast innehåller ett släkte. Vissa för dock istället karstsångaren med släktingar till Seicercus.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Artepitetet, calciatilis, betyder "anknuten till kalksten", vilket syftar på dess naturliga habitat, bredbladig städsegrön och nästan städsegrön skog som växer kring kalkstenskarstberg.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus calciatilis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  5. ^ [a b c] Alström, Per (16 juni 2010). ”Description of a new species of Phylloscopus warbler from Vietnam and Laos”. Ibis "152" (1): ss. 145-168. doi:10.1111/j.1474-919X.2009.00990.x. 
  6. ^ Walker, Matt (15 december 2009). ”New warbler bird species discovered in Vietnam”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/earth/hi/earth_news/newsid_8413000/8413590.stm. Läst 16 december 2009. 
  7. ^ Alström, P. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141-152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]