Visa källa för Katedralskolan, Linköping

{{Infobox skola
| skolnamn     =Katedralskolan<br><small>''Linköpings högre allmänna läroverk <br>(1878–1965)<br>Linköpings Högre Elementarskola <br>(1857–1878)''</small>
| altnamn      =Schola Cathedralis Lincopensis 
| bild         =Katedralskolan, Linköping framsida.jpg
| bildtext     = Skolbyggnaden från 1915<br>på Platensgatan 20, Linköping.
| extrabild    = 
| extrabildtext= Inuti Katedralskolan
| motto        = ''Tradition och utveckling''
| skoltyp      = [[Gymnasieskola]]<br>[[Läroverk]] före 1965
| ort          = [[Linköping]]
| län          = [[Östergötlands län]]
| land         = {{Flaggbild2|Sverige}}
| grundad år   = 1627
| nedlagd år   = 
| ägare        =[[Linköpings kommun]] 
| antal elever =~1240 
| antal lärare =~120 
| rektor       = 
| webbplats    =
| wiki         = 
|nationella program=Naturvetenskapliga programmet, Samhällsvetenskapliga programmet, Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet, International baccalaureate, Handelsprogrammet}}[[Fil:Katedralskolan, Linköping, exteriörbild, cropped.jpg|miniatyr|höger|Gavelfasadens [[skulptur]]er och [[relief]]er av [[Carl Fagerberg]] vid stora ingången till Katedralskolan höggs sommaren 1916 in i [[granit]]block som därefter murades in i väggen.]]'''Katedralskolan i [[Linköping]]''' (tidigare ''Linköpings högre allmänna läroverk'') grundades år [[1627]] och är således [[Sverige]]s femte äldsta [[gymnasieskola]] efter [[Rudbeckianska gymnasiet]] i [[Västerås]], [[Thomasgymnasiet]] i [[Strängnäs]], [[Katedralskolan, Uppsala|Katedralskolan i Uppsala]] och [[Katedralskolan, Lund|Katedralskolan i Lund]]. Skolans motto är ''tradition och utveckling''. Skolan är idag inrymt i byggnaden på Platensgatan, invigd 1915, i stadsdelen [[Vasastaden, Linköping|Vasastaden]].  

Skolbyggnaden från 1915 rymmer riklig konst. Fasadskulpturerna på dess framsida är gjorda av [[Carl Fagerberg]]. Den stora målningen i aulan utfördes av [[Olle Hjortzberg]]. Över huvudentrén finns Östergötlands och Linköpings vapen samt inskriptionen "Högre Allmänt Läroverk" och "1914-1915".

== Historia ==
Skolan har ett ursprung som [[katedralskola]], omnämnd 1230<ref>nationalencyklopedin</ref>. Den hade 137 lärjungar 1594, som huvudsakligen undervisades i latinska språket.<ref>[[Anton Ridderstad]], [https://runeberg.org/ridoster/1/0328.html Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid] (1914), sid. 314.</ref> 

Det har rått osäkerhet om vilket år gymnasiet grundades (någon källa anger 1628<ref>[[Anton Ridderstad]], [https://runeberg.org/ridoster/1/0365.html Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid] (1914), sid. 351.</ref>) eftersom originalhandlingen har förkommit. Men historikern [[Karl Beckman]] har i [[Kammararkivet]] funnit en kopia av det brev med överskriften "Privilegium Gymnasii Lincopense" som [[Gustav II Adolf]] undertecknade den 25 april 1627. Verksamheten kom igång 8 september 1627 enligt anteckningar gjorda av gymnasiets förste rektor [[Andreas Johannis Prytz|Andreas Prytz]].<ref>{{Bokref|efternamn=Linköpings H. Allm. Läroverks kollegium|titel=Linköpings gymnasiums historia, 1627-1927|år=1927|sid=12-13}}</ref><ref>[[Karl Beckman]], ''[https://runeberg.org/skollif/0012.html Ur 1600-talets skollif i Östergötland]'' (1929), sid. 10–11.</ref> År 1849 omvandaldes den tidigare trivialskolan till ett elemntarläroverk och 1857 ombildades skolan, i anslutning till läroverksreformen 1856, till ett högre [[elementarläroverk]]< då även det tidigare gymnasiet/katedralskolan uppgick i elementarläroverket<ref>{{bokref|titel=Sveriges Statskalender|år=1877|url=https://runeberg.org/statskal/1877/0326.html}}</ref>, som 1879 namnändrades till ett högre allmänt läroverk<ref>{{bokref|titel=Sveriges Statskalender|år=1905|url=https://runeberg.org/statskal/1905/0383.html}}</ref>. Skolan fick 1965 namnet Katedralskolan och kommunaliserades 1966. [[Studentexamen]] gavs från 1864 till 1968 och [[realexamen]] från 1907 till 1964.<ref>{{webbref|titel=Linköpings högre allmänna läroverk arkiv|url=https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=Relevans&Sokord=Linköping+högre+allmänna+läroverk+arkiv&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3Ar|utgivare=[[Riksarkivet (Sverige)|Riksarkivet]]|hämtdatum=15 mars 2016}}</ref>

=== Byggnader ===
*1300-talet-1804 - Nuvarande församlingshemmet i domkyrkoparken ligger på den plats där den första [[domskola]]n låg och delar av byggnaden kan dateras till 1300-talet. Den dåvarande byggnaden skadades i branden 1567 och undervisningen flyttades då till [[Vreta kloster]] medan byggnaden renoverades. 1627 inrättades gymnasium och byggnaden utvidgades. Huset förstördes i den stora branden 1700,<ref>{{tidningsref|tidning=Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender|rubrik=Stockholm den 5 Febr.|datum=1700-02-06|sid=8|url=https://tidningar.kb.se/k3wbsnqw2f7tvfv/part/1/page/8?q=at}}</ref> men på hösten 1701 kunde undervisningen återupptas på samma plats i en ny skolbyggnad. Frimurarlogen tog 1804 över skolbyggnaden i domkyrkoparken och den byggdes om för logens ändamål.
*1804–1831 - 1804 flyttade undervisningen åter, nu till ett hus på borggården som en tid varit rådhus.
*1831–1864 - Ett nytt skolhus byggdes 1826–1831 – det nuvarande [[Konsistoriehuset, Linköping|konsistoriehuset]] på [[Ågatan]]. Fram till 1864 var skolan inrymd där men efterträddes då av [[Domkapitel|domkapitlet]] och biblioteket.
*1864–1915 - Skolan flyttade till den nya byggnaden – det nuvarande stadshuset – och huserade där till 1915 då den nya läroverksbyggnaden på [[Platensgatan]] 20 stod klar.

=== Läroverksbyggnaden på Storgatan ===
Läroverket var tidigare inrymt i det som idag är [[Linköpings stadshus]]. Stadshuset var mellan åren 1864 och 1915 läroverk, till dess att den befintliga byggnaden på Platensgatan stod klar.

===Läroverksbyggnaden på Platensgatan===
Katedralskolan hette då den nybyggdes 1914–1915 Högre Allmänna Läroverket i Linköping. Stadsfullmäktige beslöt 1912 att uppföra ett nytt läroverk. Den nya byggnaden låg utanför dåvarande staden och var i stort omgiven av åkermark. En annons publicerades i tidningarna i augusti 1913, med anbud för den nya byggnadens uppförande. Kort efter slöts ett avtal mellan parterna och byggnationen av läroverket kunde således påbörjas. År 1914 genomfördes en högtidlig sammankomst vid byggnationen. Procession utgick från den gamla läroverksbyggnaden, med musik från [[Första livgrenadjärregementet]]. Medverkande var bland annat [[Linköpings stift|stiftets]] dåvarande [[biskop]] [[John Personne|Personne]]. <ref name=":1" /> Albert Vaerneus var rektor för Linköpings Högre Allmänna Läroverk under tiden 1901–1926. Byggnaden som är i [[nationalromantiken|nationalromantisk stil]] är ritad av arkitekten [[Axel Brunskog]], samma arkitekt som ritade den snarlika [[Folkungaskolan]]. Huvudentreprenör var byggmästaren [[Anders Ohlsson (byggmästare)|Anders Ohlsson]]. Under byggnationen av läroverket installerades även skolans [[orgel]], övrig inredning, samt gaveluret, tillverkat av [[F.W. Tornberg|F.V. Tornberg]] i [[Stockholm]].    

Den 30 augusti 1915 samlades lärare och lärjungar i det gamla läroverkets aula och tågade därefter gemensamt till det nya läroverket, där uppropet skedde i den nya aulan. Invigningen dröjde till den 16 oktober 1915.<ref>[https://digitaltmuseum.se/021016929816/orig-text-linkoping-hogre-allmanna-laroverket-idag-heter-skolan-katedralskolan Digitalt museum, Linköping, Högre Allmänna Läroverket - idag heter skolan Katedralskolan.]</ref> Vid invigningen hölls högtidliga tal och bland annat sjöngs sångerna: "Sång till Östergötland" samt [[Sveriges nationalsång|nationalsången]]. Närvarande var också dåvarande [[ecklesiastikminister]] [[Karl Gustaf Westman|K.G Westman]]. Innanför huvudentrén till skolbyggnaden finns inskriptionen ''"Initium sapientiæ timor Domini"'' vilket är latin och betyder "Gudsfruktan är vishetens begynnelse", samma inskription som återfinns över porten till den tidigare läroverksbyggnaden.<ref name=":1">{{Webbref|url=http://katedral100.se/ |titel=Katedralskolan 100 år |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170913221919/http://katedral100.se/ |arkivdatum=13 september 2017}}</ref> 1945-1947 målades stora trapphuset om, liksom aulan. På skolans baksida finns en matsal, som är tillbyggd. I skolan finns även ett [[skolbibliotek]], med omfattande [[litteratur]] för elever och lärare. Skolbiblioteket har bland annat erhållit nomineringen till "Bibliotek i världsklass", 2014/2015.   

Läroverket i Linköping hade ett omfattande naturhistoriskt museum. Skolans museum hade flera uppstoppade djur, skänkta till skolan. Museet fanns att beskåda fram till 1968. <ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Norman|förnamn=O|titel=Högre Allmänna Läroverket Katedralskolan Linköping 1927-1977|datum=1977|hämtdatum=2022}}</ref>   

Läroverkets bibliotek hade anknytning till det som hade namnet "Stifts- och landsbiblioteket i Linköping", fram till 1926 under en omorganisation. [[Bibliotek|Biblioteket]] för eleverna var inrymt i ett rum i källarvåningen. Under åren ökade antalet tillgängliga böcker, bland annat genom donationer av elever. Dagens bibliotek är inrymt i det f.d. kollegierummet.    

Under en tid rådde det närvaroplikt på skolans [[Morgonbön|morgonböner]], vilka skedde 15 minuter innan dagens första lektion. Vid ringning till bön skulle eleverna ställa upp och gemensamt gå in i aulan. Ansvariga för morgonbönen var skolans kristendomslärare. När de nya eleverna på skolan under hösten år 1966 påbörjade sin studietid fanns inte längre den obligatoriska morgonbönen. <ref name=":2" />   

Fram till 1976 var en stor del av [[Linköpings kommun|kommunens]] [[Kommunal vuxenutbildning|vuxenutbildning]] förlagd till Katedralskolan. Från och med 1965 blev kvällsgymnasiet en självständig skolenhet. 1968 upphörde kvällsgymnasiet på Katedralskolan, detta efter nio terminer som egen skolenhet.    

==== Ombyggnationer ====
Under 1950-talet skedde det renoveringar på läroverket. Sångsalen omdisponerades och en väggmålning tillkom av konstnären [[Sigge Widegren]]. 1952 skedde det ett anslag av stadsfullmäktige för renovering. Institutionerna för de naturvetenskapliga ämnena var i behov av renovering. Renoveringen skedde huvudsakligen sommaren 1953. 

1960 framhöll skolstyrelsen att skolan måste byggas om med hänvisning till att det gick många elever på skolan. Renoveringen skulle innebära en utvidgning av läraravdelningen, samt fler expeditioner. Det beslutades att Katedralskolan från och med år 1968 skulle fungera som "försöks- och demonstrationsskola" till lärarhögskolan. Verksamheten krävde vissa lokalförändringar. 

1972 skedde den mest omfattande ombyggnationen, vilket skulle göra skolan till en gymnasieskola som mätte upp till tidens krav. Under sommaren 1972 påbörjades ombyggnationen. Arbetet pågick i nära två år. Sedan skolbyggnadens tillkomst hade ingen förändring av exteriören skett, men under 1972 års renovering gjordes den första förändringen av exteriören. På norrsidan av trapphuset, på byggnadens baksida, uppfördes en tillbyggnad som var lika hög som resterande delar av skolan. Tillbyggnaden rymmer hiss och toaletter. Ny rumsindelning skedde på suterrängvåningen. <ref name=":2" />

==== Aula ====
[[Fil:Målning Katedralskolan Linköping.jpg|vänster|miniatyr|231x231px|Målning i aulan, föreställande kung [[Gustav II Adolf]] och [[Paulus]]. ]]
I skolans aula finns en målning av [[Olle Hjortzberg]], färdigställd år 1916. Målningen fick namnet "Ex oriente lux". Målningen visar flera personer, däribland [[Alexander den store]] och [[Sokrates]], representanter för [[antiken]], samt [[Gustav II Adolf]] och [[Paulus]] som representanter för den kristna tiden. Glasmålningarna i aulan återger Östergötlands och Linköpings vapen, läroverkets gamla sigill, samt [[Sveriges riksvapen]]. I aulan finns en [[orgel]], tillverkad år 1916 av firman [[Setterquist & Son Orgelbyggeri]]. Orgeln omfattar 10 stämmor. Under förändringarna 1945-1947 då aulan målades om, fick orgeln en elektrisk fläkt för luften. 

Aulan används flitigt för sammankomster och skrivningar. Historiskt har flera välkända personer besökt skolan och talat för eleverna. [[Bo Giertz]], resesekreterare i Kristliga gymnasistförbundet (sedermera biskop i [[Göteborgs stift]]), besökte skolan flera gånger. 1932 firades Gustav Adolfsminnet. 1935 firades riksdagens 500-årsjubileum med föredrag om [[Engelbrekt Engelbrektsson|Engelbrekt]] och [[Sveriges riksdag|riksdagen]]. Den 30 oktober 1950 hölls minneshögtid efter [[Gustaf V|Gustaf V:s]] död. Även efter kung [[Gustaf VI Adolf|Gustaf VI Adolfs]] död 25 september 1973.  

==== Omgivningen runt skolan ====
Skolan är centralt belägen i staden. En bit framför skolan finns en park, kallad Berzeliiparken. Vid skolans södra sida finns den så kallade "Hugo Theorells damm", vilket är en damm uppkallad efter [[Hugo Theorell]], [[nobelpristagare]]. Den botaniska delen av skolträdgården sköttes under en tid av den biologiska institutionen, men arbetet blev för betungande.  Framför skolan finns ett hus, tidigare vaktmästarbostad, men även kallats för "Krettelnhuset" efter att skoltidningen, [[Kretteln]], haft sina redaktionslokaler där.<gallery>
Fil:Konsistoriehuset i Linköping snett framifrån.jpg|Skolans lokaler under perioden 1831-1864 på Ågatan 65. Byggnaden kallas idag [[Konsistoriehuset, Linköping|Konsistoriehuset]] eller domkapitelhuset där Linköpings Stifts administration finns.
Fil:Linköpings Stadshus.jpg|[[Linköpings stadshus]], Storgatan 43, skolans byggnad 1864-1915.
Fil:Linköpings gymnasium, den 26 april 2007, bild 1.JPG|Mellan 1701-1804 låg skolan i denna byggnad på Läroverksgatan 9, där idag domkyrkans församlingshem finns, bredvid [[Linköpings domkyrka]]. Skolan låg redan här 1627 men byggnaden brann ner 1700.
</gallery>

===Konsten på Katedralskolan===
[[Fil:Intriörbild Katedralskolan i Linköping.JPG|thumb|Interiörbild i Katedralskolan, Linköping. Tavlan som är placerad utanför dörrarna till aulans stora ingång föreställer [[Stora Åby socken|Stora Åby]] i [[Ödeshögs kommun]] och är målad av konstnären [[Elias Erdtman]] (1862–1945).]] 
Byggnaden fick en rik konstnärlig utsmyckning. [[Carl Fagerberg]] gjorde [[fasad|fasadens skulpturer]] medan [[Olle Hjortzberg]] smyckade [[aula]]n. När Katedralskolan invigdes 1915 var det var redan från början självklart att den skulle smyckas med samtida konst, både tavlor och skulpturer. Konsten skulle vara "en bärande kraft för unga sinnen" och [[Elias Erdtman]] samt Olle Hjortzberg var några av de stora konstnärer som fick beställningar till det nya läroverket. Prins Eugen skänkte senare tavlan ''Veteskörd vid Vättern'' till skolans 300-årsjubileum 1927. På ett av skolans våningsplan finns en väggmålning från 1951, målad av [[Sigge Widegren]]. 
* [[Carl Fagerberg]] (1878–1948) skapade [[skulptur|gavelskulpturer]] och [[relief]]er vid stora ingången. På gavelfältets mittparti vid stora entrén till Katedralskolan står på ömse sidor or det stora vägguret två stycken kvinnofigurer. Figurerna är två meter höga och den ena symboliserar en bedjande moder och den andra symboliserar en vakande moder. Ovanför utbreder sig som ett brett band världsrymden med det allseende ögat högst upp. Relieferna och två vapen, Linköpings vapen och Östergötlands vapen, höggs sommaren [[1916]] in i [[granit]]block som därefter murats in.<ref name="ref_1">{{Webbref |url=http://www.katedral100.se/downloads/konsten_pa_katedralskolan.pdf |titel=Konsten på Katedralskolan. |hämtdatum=2018-04-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161024193522/http://katedral100.se/downloads/konsten_pa_katedralskolan.pdf |arkivdatum=2016-10-24 }}</ref>
* [[Olle Hjortzberg]] (1872–1959) skapade al fresco-målningar i aulans fondvägg och i valven. Vänstra sidan av fondväggen och valven representerar [[förkristen|förkristen tid]] med [[Sokrates]] och [[Alexander den store]]. Den högra sidan visar [[kristendomen|kristen tid]] med [[Paulus]] och [[Gustav II Adolf]]. För läroverkets inre prydnad fanns vid tiden för invigningen endast de  tre målningarna av Elias Erdtman, men i den närmaste framtiden väntades Olle Hjortzbergs väggmålning "[[al fresco]]", en målning utförd på våt kalkputs, i aulan, den färdigställdes [[1916]] och fick namnet "Ex oriente lux", som betyder "Från öster kommer ljuset". Olle Hjortzberg sade med egna ord: "Själv är jag österland och västerland".<ref name="ref_1"/>
* Skolan har en rik konstsamling, ett tiotal [[porträtt]]målningar, bland annat av konstnärerna [[Oscar Björk]], [[Carl Fredrik von Breda]], [[Olle Hjortzberg]], [[Per Hörberg]], [[Gunnar Romdahl]] och [[Johan Gustaf Sandberg]].
* Ett tjugotal [[oljemålning]]ar, bland annat av konstnärerna [[Carl Brandt]], [[Karl Cederberg|Karl Fredrik Cederberg]], [[Elias Erdtman]], [[Prins Eugen]], [[Johan Krouthén]] och [[Severin Nilsson]].
* Vidare finns några [[skulptur]]er, bland annat av skulptörerna [[Ivar Lindekrantz]], [[Theodor Lundberg]], [[Gustav Malmquist]] och [[Johan Tobias Sergel]].<ref name="ref_1"/>
*Det finns [[Skulptur|skulpturer]] av bland annat [[Gustav II Adolf]], med inskription "Gud med oss", [[Olaus Magnus]] och [[Gustaf V]], som var Sveriges konung vid läroverkets invigning.

=== Namn ===
Skolan har ett ursprung som [[katedralskola]]. Åren 1857–1878 var skolans namn "Linköpings Högre Elementarskola". Namnet blev 1878–1965 "Linköpings högre allmänna läroverk". I staden fanns det under 1960-talet en brist på skolplatser, vilket ledde till ett nytt gymnasium i Linköping: S:t Lars gymnasium. Linköpings Högre Allmänna Läroverk kunde följaktligen inte behållas som namn, när staden hade två gymnasieskolor.  
[[Fil:Platensgatan 28, Linköping.jpg|miniatyr|265x265px|Lokalerna på Platensgatan 28 som används av Katedralskolan.]]
År 1960 behandlades olika förslag på namn på läroverket. Det namn som framfördes var "Katedralskolan". Namnet har sin bakgrund i den medeltida Linköpingsskolan som var nära förbunden med [[Linköpings domkyrka|domkyrkan]], katedralen. Rektorn vid läroverket fick kollegiets uppdrag att inlämna "Katedralskolan" som förslag till namn för läroverket till kungen. [[Stadsfullmäktige]] hade inga motsättningar gällande namnförslaget. Från och med 1 juli 1965 är Katedralskolan namnet. Samtidigt fastställdes namnet på de två andra gymnasieskolorna i [[Linköping|staden]]; S:t Lars skola och [[Anders Ljungstedts gymnasium|Ljungstedtska skolan]] (Anders Ljungstedts gymnasium).  

=== Övriga byggnader ===
Det ökande elevantalet på Katedralskolan har medfört ett ökad behov av fler och större lokaler för skolans verksamhet. Sedan 2017 hyr [[Linköpings kommun]] lokaler som används av Katedralskolan på Platensgatan 28. Byggnaderna användes från början som en vagnfabrik och på 1990-talet av [[Länsrätten i Östergötlands län|länsrätten]]. Den mittersta delen byggdes år 1912 och flyglarna år 1918 respektive 1936. Sedan år 2017 sker delar av Katedralskolans verksamhet i lokalerna.<ref>{{Webbref|titel=Gammal verkstad får inte byggas om|url=https://corren.se/nyheter/linkoping/gammal-verkstad-far-inte-byggas-om-8057313.aspx|verk=corren.se|datum=2015-05-19|hämtdatum=2023-03-24|språk=sv|förnamn=Per|efternamn=Olsson|arkivurl=https://web.archive.org/web/20230324105035/https://corren.se/nyheter/linkoping/gammal-verkstad-far-inte-byggas-om-8057313.aspx|arkivdatum=2023-03-24}}</ref>

== Katedralskolans program och organisation ==

=== Utbildning ===
Katedralskolan erbjuder följande gymnasieprogram:
*[[Ekonomiprogrammet]]
**Inriktning [[juridik]] och [[ekonomi]]
*Handels- och administrationsprogrammet 
*[[Humanistiska programmet]]
*[[Naturvetenskapsprogrammet]]
*Naturvetenskapliga programmet med musikprofil som inriktning.
*[[Samhällsvetenskapsprogrammet]]
**Inriktning [[samhällsvetenskap]]
**Inriktning [[beteendevetenskap]]
*[[International Baccalaureate]] (IB) – Internationell [[studentexamen]]

Till naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiska och humanistiska programmet erbjuds musikprofil. 

Katedralskolan har flera internationella kontakter och erbjuder undervisning i bland annat tyska, engelska, spanska, franska, italienska och latin. För språkstuderande på skolan finns möjligheten till internationella examinationer. <ref name=":3" /> 

=== Skolledning ===
Skolans [[skolledning]] är bestående av en enhetschef, samt [[Rektor|rektorer]] för de olika programmen. 

==Rektor==
Följande personer har varit [[Rektor|rektorer]] vid Katedralskolan (mellan 1878 och 1965 Linköpings Högre Allmänna Läroverk).

*1888–1898 [[Axel Romdahl]]<ref name="Linköpings högre">{{runeberg.org|spg|12-1|0101.html Linköpings högre allm. realläroverk}}</ref>
*1901-1926 Gustaf Albert Vaernéus Johansson
*1926-1937 Josef Liljeblad
*1937-1940 H. Larsson
*1941-1956 Ragnar Ekholm
*1956-1968 Gunnar Lögdberg
*1968-1970 Erik Nordell
*1971-1981 Olof Fahlén
*1982-2005 Gösta Björn
*2005-2015 Britt-Marie Andersson
*2015-2019 Magnus Nyström
*2019- Marcus Lindén<ref name=":1" /><ref>{{Webbref|titel=Katedralskolan får ny högsta chef – Corren|url=https://corren.se/artikel/1jdm96vj|verk=corren.se|datum=2019-10-17|hämtdatum=2022-01-13|språk=sv|förnamn=Frida Glenning|efternamn=Ströberg|förnamn2=Jenny|efternamn2=Eriksen}}</ref>

===Lektorer===
*1860–1898 [[Conrad Kindberg]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1881–1898 [[Axel Romdahl]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1884–1898 [[Fredrik Westling]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1884–1898 [[Adolf von Engeström (präst)|Adolf von Engeström]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1889–1898 [[Karl Beckman]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1891–1898 [[Albert Johansson]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1891–1898 [[Oskar Klockhoff]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1893–1898 [[Karl Hagström]]<ref name="Linköpings högre"/>
*1894–1898 [[Bernhard Risberg]]<ref name="Linköpings högre"/>

===Förste teologie lektorer===
{{kolumner|3}}
*1628–1634: [[Daniel Laurentii]]
*1634–: [[Jonas Petri Gothus]]
*1638–1639: [[Petrus Bjugg]]
*1639–1656: [[Benedictus Nicolai Figrelius|Benedictus Figrelius]]
*1656: [[Nicolaus Langelius]]
*1657–1659: [[Laurentius Laurinus den yngre]]
*1660–1670: [[Andreas Petri Ajalinus]]
*1670–1672: [[Gustavus Joannis Jansonius]]
*1673–1681: [[Petrus Simonius Löfgren|Petrus Löfgren]]
*1681–1686: [[Zacharias Reuserus]]
*1686–1691: [[Olavus Johannis Wong]]
*1692–1693: [[Ericus Phoenix]]
*1694–1695: [[Olavus Langelius]]
*1695–1701: [[Constans Collin]]
*1701–1712: [[Simon Löfgren]]
*1713–1714: [[Arvid Borænius]]
*1714–1721: [[Andreas Wibjörnson]]
*1721–1723: [[Carl Laurbecchius]]
*1724–1728: [[Jacob Walldorff]]
*1728–1742: [[Botvid Rising]]
*1742–1771: [[Johan Sparschuch]]
*1771–1777: [[Pehr Schenberg]]
*1777–1782: [[Johan Törner (1712–1790)|Johan Törner]]
*1783–1797: [[Magnus Fröling]]
*1798–1799: [[Johan Benedict Busser]]
*1800–1804: [[Joannes Hesselgren]]
*1806–1823: [[Johan Ramstedt (präst)|Johan Ramstedt]]
*1824–1834: [[Isak Herman Kinnander]]
{{kolumner-slut}}

===Andre teologie lektorer===
{{kolumner|3}}
*1628–1634: [[Jonas Petri Gothus|Jonas Gothus]]
*1634–1638: [[Petrus Bjugg]]
*1638–1639: [[Benedictus Nicolai Figrelius|Benedictus Figrelius]]
*1639–1641: [[Samuel Drysenius]]
*1641: [[Samuel Enander (biskop)|Samuel Enander]]
*1644–1656: [[Nicolaus Langelius]]
*1656: [[Laurentius Risetelius]]
*1657–1658: [[Nicolaus Isaaci]]
*1659–1670: [[Gustavus Joannis Jansonius|Gustavus Jansonius]]
*1670–1673: [[Ericus Simonius Löfgren|Ericus Löfgren]]
*1673–1674: [[Simon Gråsten]]
*1674–1681: [[Ericus Erici Styrenius|Ericus Styrenius]]
*1681–1686: [[Olavus Johannis Wong]]
*1686–1692: [[Ericus Phoenix]]
*1692–1693: [[Petrus Broms]]
*1693–1694: [[Olavus Langelius]]
*1694–1695: [[Constans Collin]]
*1695–1700: [[Andreas Simonsson]]
*1700–1701: [[Simon Löfgren]]
*1701–1713: [[Arvid Borænius]]
*1713–1714: [[Andreas Wibjörnson]]
*1714–1721: [[Carl Laurbecchius]]
*1721–1722: [[Laurentius Drysenius]]
*1722–1724: [[Jacob Walldorff]]
*1724–1728: [[Botvid Rising]]
*1728–1737: [[Petrus Millberg]]
*1738: [[Carl Echman]]
*1739–1742: [[Johan Sparschuch]]
*1742–1769: [[Martin Lidén]]
*1771–1777: [[Johan Törner (1712–1790)|Johan Törner]]
*1777–1781: [[Samuel Älf]]
*1782–1783: [[Magnus Fröling]]
*1783–1791: [[Claes Melander]]
*1791–1798: [[Johan Benedict Busser]]
*1798–1799: [[Marcus Wallenberg (1744–1799)|Marcus Wallenberg]]
*1800–1804: [[Johan Ramstedt (präst)|Johan Ramstedt]]
*1806–1819: [[Johannes Danielsson Wallman|Johannes Wallman]]
*1818–1824: [[Isak Herman Kinnander]]
*1824–1848: [[Lars Laurenius]]
*1848–1859: [[Carl Magnus Fallenius]]
*1859: [[Carl Alfred Cornelius]]
*1861: [[Jakob Gabriel Axel Broman]]
*1878–1884: [[Carl Olof Möller]]
*1885–1909: [[Adolf von Engeström (präst)|Adolf von Engeström]]
*1909–1915: [[Nils Jacobsson (teolog)|Nils Jacobsson]]

{{kolumner-slut}}

===Lektorer i historia===
{{kolumner|3}}
*1628–: [[Andreas Gyldenklou]]
*1633–1638: [[Benedictus Nicolai Figrelius|Benedictus Figrelius]]
*1639–: [[Samuel Enander (biskop)|Samuel Enander]]
*1640: [[Israel Lagerfelt (1610–1684)|Israel Lagerfelt]]
*1642–: [[Laurentius Ristelius]]
*1666–: [[Petrus Simonius Löfgren|Petrus Löfgren]]
*1673–: [[Olavus Johannis Wong]]
*1711–1728: [[Johan Törner (1672–1728)|Johan Törner]]
*1728–1735: [[Johan Samsonius]]
*1736–1742: [[Martin Lidén]]
*1742–1747: [[Petrus Lagerman]]
*1747–1771: [[Pehr Schenberg]]
*1771–: [[Johan Benedict Busser]]
*[[Samuel Gustaf Harlingson]]
*1815–: [[Gustaf Abraham Silfverstolpe]]
*1822–: [[Christian Stenhammar]]
*1830–1853: [[Johan Haqvin Wallman]]
*1854–1883: [[Johan Henrik Wilhelm Steinnordh]]
*1884: [[Fredrik Westling]]
*1884–1887: Johan Andersson
*1888: [[Johan Thyrén]]
*1889–1915: [[Karl Beckman]]
{{kolumner-slut}}

===Lektorer i grekiska===
{{kolumner|3}}
*1637–1641: [[Petrus Agrivillius]]
*1642–1650: [[Israel Rydelius]]
*1650: [[Anundus Palm]]
*1654–1659: [[Gustavus Joannis Jansonius|Gustavus Jansonius]]
*1659–1674: [[Ericus Erici Styrenius|Ericus Styrenius]]
*1674–1675: [[Ericus Phoenix]]
*1676–1683: [[Johannes Tzander]]
*1683–1690: [[Olavus Langelius]]
*1690–1693: [[Christiernus Johannis Norström|Christiernus Norström]]
*1694–1701: [[Arvid Borænius]]
*1702: Johannes Wenelius
*1713–1721: [[Laurentius Drysenius]]
*1721–1722: [[Jacob Walldorff]]
*1723: Magnus Leverin
*1725–1728: [[Johan Thun]]
*1728–1734: [[Samuel Fröling]]
*1735–1737: [[Magnus Boræn]]
*1737–1747: [[Pehr Schenberg]]
*1747: Johan Lithzenius
*1755–1762: Magnus Fallerstedt
*1762: Andreas Askergren
*1766: [[Carl Nyrén (präst)|Carl Nyrén]]
*1772–1774: [[Carl Boræn]]
*1775–1789: Jacob Hulthin
*1791–1798: Ragvald Nicolai
*1798–1799: Johan Stenhammar
*1799: Johan Wallman
*1805–1819: [[Marcus Wallenberg (1774–1833)|Marcus Wallenberg]]
*1821: Sven Fredrik Lidman
*1826–1847: [[Anders Arvid Arvedson]]
*1847–1853: [[Johan Fredrik Johansson]]
*1859–1890: Lars Erik Rusén
*1891–: Gustaf Albert Johansson
{{kolumner-slut}}

===Lektorer i filosofi===
{{kolumner|3}}
*1628–1630: Birgerus Joannis Kylander
*1630–: Daniel Daalhemius
*1634: [[Samuel Enander (biskop)|Samuel Enander]]
*1639: Nicolaus Langelius
*1644: Laurentius Laurinus
*1650: [[Laurentius Ristelius]]
*1657: Petrus Löfgren
*1666–1668: Nicolaus Wallerius
*1669: Sveno Sithelius
*1738–1741: Magnus Elg
*1742–1766: [[Sven Collin]]
*1768–1782: [[Magnus Fröling]]
*1783–1798: [[Marcus Wallenberg (1744–1799)|Marcus Wallenberg]]
*1799–1805: Nils Häggroth
*1805: Anders Wikblad
*1811–1815: Sven Yckenberg
*1817: Sven Fredrik Lidman
*1822–1837: Fabian Wilhelm af Ekenstam
*1837–: [[Carl Magnus Joachim Petrelli]]
*1859–1865: Elof Widmark
*1891–: [[Oskar Klockhoff]]
{{kolumner-slut}}

===Lektorer i latinska språket===
{{kolumner|3}}
*1628: [[Birger Beccander]]
*1629: [[Daniel Laurentii Daalhemius|Daniel Daalhemius]]
*1630: [[Benedictus Nicolai Figrelius|Benedictus Figrelius]]
*1633: [[Petrus Agrivillius]]
*1634–1636: [[Daniel Kylander]]
*1642–1644: [[Laurentius Laurinus den yngre|Laurentius Laurinus]]
*1644–1648: [[Samuel Petri Brask|Samuel Brask]]
*1649–1651: [[Magnus Klingius]]
*1652: Nicolaus Isaaci
*1656–1670: [[Ericus Simonius Löfgren|Ericus Löfgren]]
*1670–1675: Samuel Werelius
*1675–1686: [[Ericus Phoenix]]
*1686: Samuel Pontinus
*1690: Olavus Langelius
*1693: Bothvid Gladhem
*1696: ANdreas Wibjörnson
*1698–1730: Anders Törner
*1732: Andreas Schiörling
*1735–1739: [[Johan Sparschuch]]
*1739–1742: [[Sven Collin]]
*1742–1751: [[Wilhelm Anders Wennerdahl]]
*1751: [[Johan Törner (1712–1790)|Johan Törner]]
*1758: Erik Duraeus
*1759: [[Samuel Älf]]
*1777–1790: Petrus Hulthin
*1791: Matthias Sundevall
*1795: Joannes Hesselgren
*1800: Per Arenander
*1846–1863: Pehr Westman
*1865: Nils Östling
*1894–: [[Bernhard Risberg]]
{{kolumner-slut}}

===Lektorer i matematik===
{{kolumner|3}}
*1628–1632: [[Sveno Laurentii Cirrhœus|Sveno Cirrhœus]]
*1634–1637: [[Petrus Agrivillius]]
*1637: Daniel Dalinus
*1644–1652: [[Nicolaus Petri Lundius|Nicolaus Lundius]]
*1652–1654: [[Gustavus Joannis Jansonius|Gustavus Jansonius]]
*1654–1659: [[Johannes Enander]]
*1659–1673: [[Simon Gråsten]]
*1673–1674: [[Samuel Dalinus]]
*1674–1692: [[Erik Duræus]]
*1692–1695: [[Andreas Simonsson]]
*1695–1699: [[Gothofrid Alinus]]
*1700–1703: [[Johannes Phoenix]]
*1703–1718: [[Sveno Laurelius]]
*1718–1728: [[Petrus Millberg]]
*1728–1738: [[Johan Thun]]
*1740–1751: [[Claës Wimermark]]
*1752: [[Eric Göran Walbom]]
*1771–1782: [[Claes Melander]]
*1783–1795: Svante Wimermark
*1795–1800: [[Johan Ramstedt (präst)|Johan Ramstedt]]
*1802–1835: Elis Gabriel Arehn
*1835: [[Anders Fredrik Sondén]]
*1857: Johan August Ahlander
*1861–1893: [[Lars Fredrik Isander]]
*1894–: [[Karl Hagström]]

{{kolumner-slut}}

===Musiklärare===
*1886–1898 [[Fredrik Thorselius]]<ref name="Linköpings högre"/>

===Teckningslärare===
*1895–1898 Philip Löfgren<ref name="Linköpings högre"/>

===Gymnastiklärare===
*1894–1898 Nicolaus Mannerhjerta<ref name="Linköpings högre"/>

== Några av Katedralskolans sällskap ==
{{källor avsnitt|datum=2020-10}}
*Sällskapet för Vitterhet och Häfd – Eranos (VH-E)<ref name=":0">{{Webbref|titel=Elevföreningar och elevkår|url=http://www.linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/elevforeningar-och-elevkar/|verk=www.linkoping.se|hämtdatum=2021-08-13|språk=sv}}</ref>. VH-E är Katedralskolans äldsta sällskap och kan räkna sina anor till grundandet av Vitterhetsgillet år 1795. VH-E ägnar sig åt historia, filosofi, litteratur och poesi. Flera kända elever vid Katedralskolan har varit verksamma inom sällskapet, bland andra [[Jöns Jacob Berzelius]] och [[Tage Danielsson]].
*Naturvetenskapliga sällskapet (Natve).<ref name=":0" /> Natve är ett skolsällskap som endast består av manliga medlemmar och som ägnar sig åt naturvetenskap. År 1814 grundades Natve och har funnits oavbrutet sedan dess, det gör sällskapet till den längsta aktiva föreningen i skolans historia. Flera kända katedralelever, bland andra [[Hugo Theorell]] och [[Anders Tegnell]], har varit medlemmar i sällskapet. Natve är anslutet till förbundet Unga Forskare.
*Veritas Naturae.<ref name=":0" /> Veritas är ett sällskap endast för kvinnliga naturvetare med intresse för naturvetenskap. Även detta sällskap är ett av de äldsta på skolan och anslutet till förbundet Unga Forskare.
*[[Kretteln]] Elevtidning grundad 1917. Berör ämnen i skolan, såväl som i samhället. Tidningen ges ut några gånger per kalenderår. Skoltidningen leds av en [[chefredaktör]], samt olika skribenter. 
*[[Moderat skolungdom|Moderat Skolungdom]] har sedan 1949 en avdelning på skolan, Sveriges näst äldsta MSU-förening. <ref name=":2" /> 
*[[Bonnkapälle]], Skolorkester grundad 1860, bestående av endast manliga medlemmar.

Till skolan finns även "Föreningen Linköpings läroverkspojkar", grundat 1945, som är en förening för: "dem som studerat, arbetat eller arbetar på skolan eller är intresserade av skolan och dess historia."<ref>{{Webbref|titel=Läroverkspojkarna|url=http://www.linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/laroverkspojkarna/|verk=www.linkoping.se|hämtdatum=2021-12-23|språk=sv}}</ref>

Under alla år på Katedralskolan har föreningar bildats och upplösts. Bland dem som funnits på skolan finns: Kyrkliga gymnasistförbundet. 1910 bildades en kristen förening vid läroverket. Föreningen försvann ett par år, men bildades åter 1973. Föreningen finns inte längre kvar på skolan. <ref name=":2" />

== Elevkår och traditioner ==
På skolan finns en [[elevkår]], "Katedralskolans Elevkår", som ska göra skolgången bättre och roligare för eleverna på Katedralskolan, samt värna elevernas intressen på skolan. Elevkåren genomför och organiserar olika aktiviteter på skolan, såsom att välkomna nya elever på skolan. 

=== Elevkårens struktur ===
Elevkårens styrelse är bestående av elever på skolan. Styrelsens [[presidium]] är bestående av en [[ordförande]] och [[Vice Ordförande|vice ordförande]]. Kåren är bestående av olika [[utskott]] och kommittéer. 

=== Återkommande evenemang ===
Skolan har flera traditioner. Många av dessa aktiviteter organiseras av elevkåren och föreningar, vilket är en viktig del av skolan. Skolan bedriver bland annat utbyten med flera länder, däribland [[Tyskland]], [[England]] och [[Frankrike]] <ref name=":3">{{Webbref|titel=Internationellt|url=http://www.linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/internationellt/|verk=www.linkoping.se|hämtdatum=2021-10-05|språk=sv}}</ref>. Sedan 2002 arrangerar Katedral ett "FN-rollspel". <ref name=":3" /> Veckan innan påsklovet arrangeras sedan 2019 den stora påskäggsjakten för samtliga elever på ekonomiprogrammet. Det finns även en känd rivalitet mellan Katedral och den närliggande [[Berzeliusskolan]]. 

== Bilder ==
<gallery>
Fil:Katedralskolan, Linköping, exteriörbild.JPG|Framsida, huvudentré
Fil:Urverk, reliefer på Katedralskolan.jpg|Urverk, reliefer på Katedralskolan
Fil:Katedralskolan, Linköping, från söder.jpg|Katedralskolan från söder
Fil:Södra tornet vid Katedralskolan.jpg|Södra tornet
Fil:Hugo Theorells damm, Katedralskolan.jpg|Hugo Theorells damm
Fil:Krettelnhuset, Katedralskolan.jpg|"Krettelnhuset", Katedralskolan
Fil:Katedralskolan, Linköping sedd från Gråbrödragatan, 1915.jpg|Äldre bild av skolan
Fil:Katedralskolans framsida.jpg
</gallery>

== Några kända katedralare ==
*[[Nils Hermansson]], (1326–1391), biskop i Linköping 1375–1391 och informator åt [[Heliga Birgitta]]s barn
*[[Johan Törner (1712–1790)| Johan Törner]], (1712–1790), författare och lärare vid skolan
*[[Fredrik Hasselquist]], (1722–1752), vetenskapsman, [[Carl von Linné|Linné]]-apostel i [[Mellersta Östern]]
*[[Jacob Wallenberg (författare)|Jacob Wallenberg]] (1746–1778), författare till ''[[Min son på galejan]]''
*[[Carl Gustaf af Leopold]], (1756–1829), författare, poet
*[[Anders Ljungstedt]], (1759–1835), donator
*[[Jöns Jacob Berzelius]], (1779–1848), kemist
*[[Clas Livijn]], (1781–1844), författare
*[[Per Daniel Amadeus Atterbom]], (1790–1855), författare, professor, ledamot av [[Svenska Akademien]]
*[[Carl Fredric Dahlgren]], (1791–1844), präst, skald
*[[Per Adolf Sondén]], (1792–1837), präst, litteraturhistoriker
*[[Henrik Bernhard Palmær]], (1801–1854), författare och grundare av [[Östgöta Correspondenten]]
*[[André Oscar Wallenberg]], (1816–1886), grundare av [[Stockholms Enskilda Bank]]
*[[Johan Krouthén]], (1858–1932), konstnär
*[[Tor Andrae]], (1885–1947), biskop, ledamot av [[Svenska Akademien]]
*[[Elias Wessén]], (1889–1981), språkvetare, professor, ledamot av [[Svenska Akademien]], lektor i filosofi och svenska vid Linköpings läroverk 1916
*[[Andreas Lindblom]], (1889–1977), konsthistoriker, styresman för [[Nordiska museet]] och [[Skansen]]
*[[Bertil Uggla]], (1890–1945), överste, allroundidrottsman, ledare av radiogymnastik ("kapten Uggla"), ordförande i Linköpings Läroverks IF 1906–1908   
*[[Hugo Theorell]], (1903–1982), biokemist, nobelpristagare
*[[Tage Danielsson]] (1928–1985), underhållare, författare
*[[Inga Wallenquist]] (f.1935) journalist och författare
*[[Ulf Schöldström]], (f. 1939), diplomat och chefredaktör för [[Grönköpings Veckoblad]], skribent i Katedralskolans elevtidning ''[[Kretteln]]''
*[[Christer Hellmark]], (f. 1946), typograf, grafisk formgivare
*[[Per Lindstrand]], (f. 1948), ingenjör, ballongpilot och äventyrare
*[[Göran Lambertz]], (f.1950), [[Justitiekanslern (Sverige)|Justitiekansler]] 2001-2009, samt [[Justitierådman|Justitieråd]] i [[Högsta domstolen (Sverige)|Högsta domstolen]] 2009-2017.
*[[Anders Tegnell]], (f. 1956), [[statsepidemiolog]] sedan 2013
*[[Inger Nilsson]], (f.1959), skådespelare, känd från rollen som [[Pippi Långstrump]]. 
*[[Louise Hoffsten]], (f. 1965), sångerska
*[[Mons Kallentoft]], (f. 1968), journalist och författare
*[[Urban Bergsten]], (f. 1969), skådespelare
*[[Jan Wallentin]], (f. 1970), journalist och författare
*[[Erik Eckerdal]], (f.1972), biskop i [[Visby stift]]. 
*[[Sofia Helin]], (f. 1972), skådespelare
*[[Jesper Hussfelt]], (f. 1973), sportjournalist
*[[Magnus Johansson (ishockeyspelare)|Magnus Johansson]] (f 1973), hockeyspelare landslaget mfl
*[[Lars Winnerbäck]], (f. 1975), gitarrist, rocksångare och låtskrivare
*[[Birgitta Ohlsson]], (f. 1975), [[Sveriges EU-minister]] 2010–2014
*[[Mattias Lundberg]], (f. 1976), professor i musikvetenskap, radiofolkbildar<ref>{{Webbref|titel=Lista: Kändisarna som har gått på Katedral – Corren|url=https://corren.se/nyheter/linkoping/lista-kandisarna-som-har-gatt-pa-katedral-8737807.aspx|verk=corren.se|datum=2015-10-15|hämtdatum=2021-12-23|språk=sv|förnamn=FREDRIK|efternamn=QUIST|arkivurl=https://web.archive.org/web/20211223155732/https://corren.se/nyheter/linkoping/lista-kandisarna-som-har-gatt-pa-katedral-8737807.aspx|arkivdatum=2021-12-23}}</ref>
== Se även ==
*[[Manhemsförbundet]]

==Källor==
<references/>

==Externa länkar==
*[http://www.linkoping.se/katedral Katedralskolans webbplats]
*[https://web.archive.org/web/20170913221919/http://katedral100.se/ Katedralskolan i Linköping 100 år]
*[http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=kretteln&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Gamla årgångar av elevtidningen Kretteln] för utlåning på [[Kungliga biblioteket]]
*{{bokref|efternamn=Larsson|förnamn=Hugo|titel=Från krettlar till pojkar: FLL 1945–1970 : en krönika|serie=Linköpings läroverkspojkars skriftserie, 0348-2898 ; 7|år=1970|utgivare=Föreningen Linköpings läroverkspojkar|utgivningsort=Linköping|libris=1794832}}
*https://www.linkoping.se/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor/katedralskolan/om-katedralskolan/elevforeningar-och-elevkar/

{{coord|58|24|58|N|15|36|58|E|region:SE_type:landmark|display=title}}

[[Kategori:Gymnasieskolor i Linköping]]
[[Kategori:Katedralskolor|Linköping]]
[[Kategori:Musikutbildning i Sverige]]