Kategoridiskussion:Judendom

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Rättskrivning: Judiska ord[redigera wikitext]

Finns det något etablerat och/eller “korrekt“ vis att transkribera judiska (hebreiska, arameiska, jiddisch, ladino...) ord på svenska? Bör man till exempel skriva חנוכה som chanukka, chanuka, chanucka eller hanucka? Och är השנה ha-shana eller haschana? (Hashaná? Ha-shanah?) Vad med שבועות? Shavuot / schavuot? Och är הלכה bäst stavat som halakha / halacha / halaka...? Tänder man bäst en hanuckia eller chanukiah? Man borde troligen ha någon grad av förutsägbarhet här. Och kanske också några dubbelformer med länk till huvudformen?

Här är några alternativa stavsätt för hebreiska och arameiska ord:

A: Torá, hanukká, kaddísh, hashaná, shavuót, halakhá, pesah, matsá;
B: Torah, hanukah, kadish, ha-shanah, shavuot, halakah, pesah, matzah;
C: Tora, hanucka, kaddisch, haschana, schavuot, halaka, pesah, matza;
D: Tora, chanukka, kaddish, hashana, shavuot, halacha, pesach, matza;
E: Tora, chanukka, kaddisch, haschana, schavuot, halacha, pesach, matza;
F: Tauro, chanuko, kaddisch, haschono, schovuaus, halocho, pesach, matzo...

F är troligen oaktuelt i dag. D ser ut till at vara det mest utbredda på svenska nätsider. Det enda problemet där är att formen Tora inte är entydig. Et sätt att "disambiguera" kunne vara att bruka en accentuerad form (Torá) i fall där man annars ville få ett homonym. Detta är ett redan etablerat princip i svenska, jfr alle/allé. När det gäller ord med tryckstärk -e, är det annars troligen en god idé att bruka accenten i alla relevanta ord. Ord med tryckstark -ar, -an, -at bör också troligen få accent: shofár, nisán.

Vad tycker ni?

Om ni tycker detta är rätt vis att gå fram, så är det följande en lista över föreslagna former för några hebraiska och arameiska lånord:

Aggadá, aliá, amida, aron hakkodesh (med länk från aron kodesh), arvit, Ashkenaz, ashkenazim, Ashkenazisk, av, bar mitzva, bat mitzva, berít mila (med länk från brit milá, bima, challa, chametz, chanukka, chanukkia, chazzán, cheder, cheshván, chodesh, chol hammoed, chummash, chuppa, elul, etrog, haftara, haggada, halacha, hechal, ijár, jarmelke (med länk från jarmulka), jom haatzmaut, jom kippur, kaddish, ketubba, ketuvim, kibbutz, kiddush, kippa, kislev, kitniot, lulav, maariv, machzor, maftir, matza, menora, mezuza, mincha, minhag, minján, Mishna, mitzva, mohel, motzaé shabbát, ner tamid, neviim, nisán, parasha, pesach, purim, rosh chodesh, rosh hashana, seder, Sefarad, sefardim, sefardisk, sefer, sefer Torá, selichot, shabbát, shaliach tzibbur, shavuot, shechita, shevát, shochet, siddur, simchat Torá, sivván, sukka, sukkot, tallit (med länk från tallét och tallis), Talmud, tammuz, Tanach (med länk från Tanakh och Tanak), tefillin, tevá, tevét, tisha beáv (med länk från tisha beav och tisha b'av), tishré, Torá, tu bishvát, tzaddik, tzedaka, tzitzit, zeved habbát, Zohar.

Om ni ogillar någon form här (eller även allt i hop) av något som helst sakligt skäl, så säg varför ni ogillar det och föreslå gärna också något annat sätt att göra det på! :-)

-- Olve 10 september 2004 kl.11.30 (CEST)


Finns det någon som har något syn på denna frågan, så säg till! Om inte, så kommer jag troligen att börja systematiseringen av dessa lånorden en gäng inom den nästa veckan.
-- Olve 13 september 2004 kl.11.29 (CEST)


Det finns ingen standard för detta på svenska; den som används i Nationalencyklopedin - för att ta ett näraliggande exempel - är närmast lånad från engelskan. Dina förslag ser bra ut, men jag föreslår att du avstår från accenterna och i stället i början av artikeln anger betoning och andra aspekter av uttalet enligt olika traditioner. Man kan väl även ge en approximering av en vetenskaplig transkription (så långt den låter sig genomföras alltså, jämför engelska WP:s "tiberianska" uttal - den kan kanske länkas till en transkriptionstabell), men sådana är kanske bara till nytta för dem som redan kan språken.//°C 16 september 2004 kl.03.10 (CEST)

Listan nedan innehåller många tokigheter. Det finns ett hyggligt etablerat skrivsätt bland svenska judar. Det vacklar något i huruvida man skriver sjeljudet med sch eller sh, det förra under intrycket av tyskan, det senare under intryck av engelskan, och mellan ts och tz för tsadi. Generellt gäller inte dubbeltecknar konsonanter efter bestämd artikel (ha-) konjunktioner (ve-, she-, ...) eller prepositioner (mi-, be-, ...)) och att trycksvaga vokaler utelämnas. En del övriga dubbelteckningar nedan ses heller aldrig i det fria (förmodligen för att de leder en svensk att lägga betoningen på fel stavelse). Sålunda "aron hakodesh", "brit mila", "birkat hamazon", "chanucka", "chanuckia", "chazan","chol hamoed","chumash","chupa", "ketuba", "kibutz", "kol nidre" (ingen accent), "minchag", "pidjon haben", "shacharit", "shvat", "sivan", "zeved habat" (osv) Sitoyen


Reviderad lista, färre accenter[redigera wikitext]

Tryckstärk -e är fortfarande skrivit som -é, annars är accenterna borttagna med undantag av orden Torá (för att skilja detta ordet från det olikt uttalade ordet Tora (namn)) och tevá (olikt teva [1] och bolagsnamnen Teva och TEVA). I fallet tevá/teba borde möjligen Teba vara huvudform, eftersom detta ordet i skandinavisk samanhang har användts i all huvudsak av sefardiska judar som har uttalat ordet tebá.

På Nynorsk-wikipedian finns det en egen sida för transkription av hebreiska. Denna sidan kan översättas (och justeras, förstås) för svenska wikipedian också. Vad tycker ni? -- Olve 21 oktober 2004 kl.22.35 (CEST)

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kategoridiskussion:Judendom&oldid=49420832”