Visa källa för Kazakstan

{{coord|48|0|N|70|0|E|display=title|type:landmark}}
{{landsfakta|
|namn=Republiken Kazakstan<br>Qazaqstan Respyblikasy<br />Қазақстан Республикасы<br />Республика Казахстан<br />Respublika Kazachstan
|genitiv=Kazakstans
|flagga=Flag of Kazakhstan.svg
|statsvapen=Emblem of Kazakhstan 3d.svg
|motto=inget
|karta=Kazakhstan (orthographic projection).svg
|världsdel=[[Asien]], [[Europa]]
|statsskick=[[republik]] 
|språk=[[kazakiska]], [[ryska]]
|a/t=a
|huvudstad=[[Astana]] (tidigare bl.a. Nur-Sultan)
|störstastad=[[Almaty]] (tidigare Alma-Ata ; cirka 1&nbsp;350&nbsp;000 inv.)
|statschef=[[Qasym-Zjomart Toqajev]]
|sct=presidenter
|sct2=president
|regeringschef= [[Oljas Bektenov]]
|rct=premiärministrar
|rct2=premiärminister
|area_rank=9:e
|area=2724900	
|area_%vatten=ca 0,9 %
|folkmängd_rank=63:e
|folkmängd=18448600
|folkmängd_not = 
|folkmängd_år           = 2019<ref name="GeoHive">[http://www.geohive.com/cntry/kazakhstan.aspx GeoHive - Kazakhstan] {{Wayback|url=http://www.geohive.com/cntry/kazakhstan.aspx |date=20131204233108 }}</ref>
|befolkningstäthet_rank=182:a
|invånare/km2=7
|högstapunkt=[[Khan Tengri]]<ref name="World Factbook"/>
|högstapunkt_meter=6&nbsp;995
|störstasjö=[[Aralsjön]]
|störstasjö_yta=cirka 33&nbsp;600
|längstaflod=[[Syr-Darja]]
|längstaflod_längd=2&nbsp;212
|självständighet=från [[Sovjetunionen]]
|självständighet_dekl=[[16 december]] [[1991]]
|självständighet_erk=[[25 december]] [[1991]]
|bnp_rank=41:a
|bnp_totalt={{öka}} 652,6 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 17 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare= {{öka}} 32 688 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
| hdi = {{öka}} 0,811<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
| hdi_rank = 56:e
| hdi_år = 2021
|valuta=[[tenge]]
|valutakod=KZT
|tidszon=[[Koordinerad universell tid|UTC]]+4 till UTC+6
|nationaldag=[[16 december]]
|nationalsång=[[Mening Qazaqstanym|Менің Қазақстаным]] (sv. Mitt Kazakstan)
|nationalitetsmärke=KZ
|landsnummer= +7 (+997)
|år=2023
|fotnot=
|bnp/invånare_rank=57:e|bnp_nominell_totalt={{öka}} 245,7 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=53:e|bnp_nominell_år=2023|bnp_nominell/invånare={{öka}} 12 306 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=69:e|kör_på=Höger}}

'''Kazakstan''', formellt '''Republiken Kazakstan''' ([[kazakiska]] Қазақстан eller ''Qazaqstan''/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på [[ryska]] Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett [[land]] i [[Centralasien]] med en liten del i östra [[Europa]]. Det gränsar till [[Turkmenistan]], [[Uzbekistan]] och [[Kirgizistan]] i syd, [[Kina]] i öst och [[Ryssland]] i norr. De största städerna är [[Almaty]] (Alma-Ata), [[Astana]] (Aqmola), [[Sjymkent]], [[Atyrau]], [[Bajkonur]], [[Qaraghandy]] (Karaganda), [[Semej]] (Semipalatinsk) och [[Zjezqazghan]]. Kazakstans [[nationaldag]] är republikens dag den [[16 december]].

== Historia ==
===Kazakkhanatet och rysk dominans===
[[Fil:Казахское ханство.png|mini| alt=A.| [[Kazakkhanatet]]s största utbredning, cirka 1520.]]

[[Kazaker]]na har sedan år 1456 etablerat ett självständigt [[khanat]], [[Kazakkhanatet]], i nuvarande Kazakstan.

Detta bestod fram till 1847. Då ställdes det som [[protektorat]] under [[Ryssland]] efter att den kazakiske khanen bett den ryske tsaren om stöd mot fientliga folk. Ryssarna koloniserade området under 1800-talet som ett steg i [[Det stora spelet]] mot [[Storbritannien]]. [[Livegenskap]]en i Ryssland avskaffades 1861 och då flyttade många ryska och ukrainska bönder till land som tilldelats dem av centralregeringen  i Kazakstan. Kazakstan förklarades 1868 som del av det [[Tsarryssland|ryska riket]].

Kazakerna revolterade flera gånger mot den ryska dominansen, däribland [[1916]] då uppemot 150&nbsp;000 människor dödades, och lyckades hålla stånd mot [[Röda armén]] till [[1920]], då landet blev en del av [[Sovjetunionen]].

===Sovjeteran===
[[Kirgiziska ASSR]] (autonoma socialistiska sovjetrepubliken) upprättades inom [[Ryska SFSR]] 1920, men bytte namn till Kazakiska ASSR 1925 då kazakerna officiellt skiljts från [[kirgizer]]na; det område som tidigare hetat [[Karakirgisiska autonoma området]] år 1924 döptes då om till Kirgiziska ASSR. Områdets huvudstad sedan 1920, [[Orenburg]] med omnejd, avträddes av republiken och bildade ett ryskt [[oblast]]. Den nya huvudstaden blev [[Alma-Ata]], en avlägsen provinsstad i sydöst. En [[Hungersnöden i Kazakstan 1932–1933|svår svält drabbade landet 1931–1933]] och decimerade drastiskt befolkningen; antalet kazaker minskade från drygt 4 miljoner till omkring 2,5 miljoner. {{Källa behövs|datum=2022-01}}

Kazakstan blev den 5 december [[1936]] [[sovjetrepublik]], [[Kazakiska SSR]]. Landet blev mål för flera sovjetiska deportationer: speciellt efter [[andra världskriget]] tvångsflyttades [[krimtatarer]], [[polacker]], [[tjetjener]], [[volgatyskar]] och andra till landet.<ref name="World Factbook">{{Webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kz.html |titel=The World Factbook - Kazakhstan |hämtdatum=2014-03-07 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181226010136/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kz.html%20 |arkivdatum=2018-12-26 }}</ref> Dessutom deporterades flera stalintrogna politiker dit efter diktatorns död 1953, däribland hans efterträdare [[Georgij Malenkov]]. Under sovjettiden bedrevs mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande [[Bajkonur]]); i [[Semipalatinsk]] fanns omfattande laboratorier och testområden for atomforskning. {{Källa behövs|datum=2022-01}}

===Självständigheten===
Kazakstan förklarade sitt självstyre den 25 oktober 1990. Efter Sovjetunionens kollaps, förklarade sig landet självständigt den 16 december [[1991]] och erhöll, såsom sista delrepublik, sin självständighet 25 december. Landet upptogs i [[FN]] den 2 mars 1992.<ref name="UN">[http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Kazakhstan UN Profile - Kazakhstan]</ref> De första åren efter självständigheten kännetecknades av en märkbar emigration av icke-kazaker. Den ekonomiska situationen stabiliserades dock undan för undan med en stark tillväxt, tack vare olje- och gastillgångar och en migrationsbalans som återigen börjar bli positiv. Presidenten [[Nursultan Nazarbajev]], som satt vid makten från 1990 till 2019, genomförde liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande [[demokrati]] infördes inte. Den 30 augusti 1995 fastställdes en ny konstitution och i december samma år bildades ett nytt parlament med två kamrar, och parlamentsval hölls. Presidenten drog år [[1997]] igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från [[Almaty]] i landets sydöstra del till [[Astana]], en stad belägen på stäppen i norr närmare landets geografiska centrum,  som byggts upp nästan från grunden. 

Nazarbajev omvaldes år 2005 för ytterligare sju år som president.Den [[8 januari]] [[2006]] avgick stora delar av regeringen, anledningen är okänd.{{Källa behövs|datum=2022-01}}

Den 18 mars 2019 meddelade [[Nursultan Nazarbajev|Nazarbajev]] i ett tv-sänt tal att han skulle avgå som president och det var för många ett oväntat utspel. I samma tal sade han också att han skulle fortsätta som ledare för landets säkerhetsråd på livstid. Han fortsatte även att leda sitt parti [[Nur Otan]] (Fosterlandets ljus). Den 19 mars svors [[talman]]nen för Kazakstans parlament, [[Qasym-Zjomart Toqajev]], in som interimspresident. I samband med maktskiftet meddelades att landets huvudstad Astana skulle byta namn till Nur-Sultan, för att hedra den avgångne presidenten. I juni 2019 blev Toqajev i ett snabbt iscensatt presidentval vald till president.<ref name="Nursultan">{{webbref|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-47638619|titel=Nursultan: Kazakhstan renames capital Astana after ex-president|datum=20 mars 2019|verk=BBC|språk=engelska|hämtdatum=13 april 2020}}</ref><ref>{{webbref|url= https://svenska.yle.fi/artikel/2019/03/20/kazakstans-ledare-nazerbajev-avgick-eller-gjorde-han-det|titel=Kazakstans ledare Nazerbajev avgick - eller gjorde han det?|datum=20 mars 2019|verk=Svenska Yle|hämtdatum =13 april 2020}}</ref><ref>{{webbref|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-15263826|titel=Kasakhstan 
Country Profile|datum=9 augusti 2019|verk=BBC|språk=engelska|hämtdatum=13 april 2020}}</ref> Den avgångne presidentens äldsta dotter, [[Dariga Nazarbajeva]], efterträdde Toqajev som talman för parlamentet, och blev därmed näst högst i landets hierarki.<ref name="Nursultan"/>

I januari 2022 utbröt stora protester i landet på grund av ökade energipriser<ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-som-hander-i-kazakstan-ar-ett-utslag-av-langvarigt-missnoje |titel=Det som händer i Kazakstan är ett utslag av långvarigt missnöje |hämtdatum=8 januari 2022 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=8 januari 2022 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Sveriges Television |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>, varpå regeringen upplöstes och efter några dagar skickade den ryskledda försvarsalliansen [[CSTO]] trupper till landet.<ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/undantagstillstand-utlyst-i-kazakstan |titel=Efter presidentens vädjan – ryskledda CSTO skickar trupper |hämtdatum=8 januari 2022 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=5 januari 2022 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=[[Sveriges Television]] |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref><ref>{{Webbref |url=https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/981640-kazakstans-ledare-skjut-utan-forvarning |titel=Kazakstans ledare: Skjut utan förvarning |hämtdatum=8 januari 2022 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=7 januari 2022 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Nyheter24 |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>

Den 16 september 2022 tillkännagavs ett antal tillägg till landets konstitution. Bland annat skall presidenten väljs för en enda sjuårsperiod utan möjlighet till omval och  landets huvudstad återfå sitt tidigare namn [[Astana]]. Dessa ändringar undertecknades av Toqajev den 17 september 2022.<ref>[https://astanatimes.com/2022/09/president-tokayev-signs-decree-limiting-presidential-term-renaming-capital-city-back-to-astana/ President Tokayev Signs Decree Limiting Presidential Term, Renaming Capital City Back to Astana,] ''The Astana Times'' 18 september 2022. Läst 18 september 2022.</ref>

== Geografi ==
[[Fil:Kazakhstan-CIA WFB Map.png|300px|miniatyr|höger|Engelskspråkig karta över Kazakstan.]]
Kazakstan är i huvudsak beläget i [[Centralasien]], men den nordvästligaste delen, väster om [[Uralfloden]], räknas till [[Europa]]. Med en yta på 2,7 miljoner kvadratkilometer är Kazakstan världens nionde största land. Det har en 6&nbsp;846 kilometer lång gräns mot [[Ryssland]] i norr, i söder 2&nbsp;203 kilometer mot [[Uzbekistan]], 1&nbsp;051 kilometer mot [[Kirgizistan]] och 379 kilometer mot [[Turkmenistan]], samt i öst 1&nbsp;533 kilometer mot [[Kina]].

Landet sträcker sig från [[Kaspiska havet]] i väst till [[Altajbergen]] i öst och från Västsibiriska låglandet i norr till den centralasiatiska öknen [[Kyzylkum]] i syd och [[Tian Shan]]-bergen i sydöst. I Kazakstans nordvästra del breder [[Kirgizstäppen]] ut sig.<ref name=":1">{{Webbref|titel=Kazakstan – Geografi och klimat|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kazakstan/geografi-och-klimat/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2022-01-18|språk=sv}}</ref> Landet är i stort sett ett slättland med stora områden under havsnivå. Undantaget är bergen i öst och sydöst, samt [[Qaratau|Karataubergen]] i söder. Den lägsta punkten är sänkan [[Qaraqīya Oyysy|Kaundy]], 132 meter under havsnivån, den högsta punkten är berget [[Khan Tengri]] i sydost, på över 7&nbsp;000 meter med glaciären inräknat.<ref name=":1" /> Största delen av landet består av mycket glest befolkad [[stäpp]], samt [[öken]] och [[halvöken]], framför allt i landets södra delar. I norr finns ett högland med gräs och i öster en platå med grässtäpper. Jorden är i många fall näringsfattig och lerig med höga halter av salt och på vissa håll saknas helt vegetation. Det beror på det intensiva jordbruk som bedrevs på 1950-talet och på intensiv konstbevattning.<ref name=":1" /> 

När det kommer till vatten så gränsar Kazakstan i sydväst till [[Aralsjön]] och i öst märks [[Balchasjsjön]]. Bland floder märks [[Uralfloden|Ural]] och [[Emba]] i väst, [[Syr-Darja]] i syd och [[Irtysj]] i öst.<ref name=":1" /> Aralsjön har sedan Sovjetunionen drabbats av en omfattande miljökatastrof. Bakgrunden var ett beslut om att Sovjetunionen skulle bli självförsörjande på bomull, vilket ledde till stora bomullsodlingar i öknen i Kazakstan, Uzbekistan och Turkmenistan. För att bevattna bomullen avleddes vatten från floderna Syr-Darja och Amu-Darja som mynnar ut i Aralsjön. Resultatet blev att sjön snabbt krympte och 2007 beräknades att enbart en tiondel av sjön kvarstod. Sjön hade dessutom under årens lopp delats upp i ett flertal mindre sjöar med hög salthalt.<ref>{{Webbref|titel=Kazakstan – Naturtillgångar, energi och miljö|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kazakstan/naturtillgangar-och-energi/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2022-01-18|språk=sv}}</ref>

Landet har ett [[kontinentalt klimat]] med varma somrar och kalla vintrar.<ref name="World Factbook" /> Huvudstadens medeltemperatur i [[januari]] är  −18&nbsp;°C och i [[juli]] 20&nbsp;°C. Nederbördsnivån i landet varierar från torra till halvtorra förhållanden och i huvudstaden är medelnederbörden 15 mm i februari och 50 mm i juli.<ref name=":1" />

Bland större städer märks [[Almaty]] (Alma-Ata, tidigare huvudstad), [[Astana]] (tidigare Nur-Sultan, huvudstad sedan december 1997), [[Qaraghandy]], [[Sjymkent]], [[Semej]] (Semipalatinsk), [[Pavlodar]], [[Öskemen]], [[Aqtöbe]], [[Aralsk]], [[Taraz]], och [[Oral (stad)|Oral]].<ref name=":1" />

Kazakstans nordligaste punkt ligger på cirka 55°06' nordlig bredd ([[Smygehuk]] i [[Sverige]] ligger på ca 55°20' nordlig bredd, det vill säga endast cirka 26&nbsp;km längre norrut).

== Statsskick och politik ==

Kazakstan är officiellt en [[republik]] och före detta president [[Nursultan Nazarbajev]] har haft en i det närmaste totalitär makt. Landets nuvarande [[grundlag|konstitution]] antogs först i [[januari]] [[1993]], efter att den sovjetiska konstitutionen landet haft hade fortsatt att gälla i ett helt år efter [[Sovjetunionen]]s upplösning. Landet har ett tvåkammar[[parlament]] med en [[Kazakstans senat|senat]] bestående av 47 ledamöter (varav presidenten utser sju, de övriga väljs för en sexårsperiod) och ett underhus, [[Mäzjilis]], med 107 ledamöter (som väljs för en femårsperiod).<ref>{{Webbref|titel=Kazakstan|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kazakstan/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-01-03|språk=sv}}</ref>

{{ankare|Kazakstans oblystar}}
=== Administrativ indelning ===
Kazakstan är indelat i 14 provinser, ''[[oblast|oblystar]]'', samt tre stadsregioner på provinsiell nivå.<ref name="GeoHive" /> Provinser och stadsregioner (markerade med *) med kyrillisk skrift, eventuell vidare transkribering samt ryskt namn inom parentes:

[[Fil:Kazakhstan provinces numbered english.png|höger|350px|Kazakstans administrativa regioner]]

#[[Almaty (provins)|Almaty]] (Алматы; Almatinskaja)
#[[Almaty]]*
#[[Aqmola (provins)|Aqmola]] (Ақмола; Akmolinskaja)
#[[Aqtöbe (provins)|Aqtöbe]] (Ақтөбе; Aktiubinskaja)
#[[Astana]]*
#[[Atyraw (provins)|Atyraw]] (Атырау; Atirauskaja)
#[[Bajkonur]]*
#[[Östkazakstan]] (Шығыс Қазақстан, Sjyghys Qazaqstan)
#[[Mangghystau]] (Маңғыстау)
#[[Nordkazakstan]] (Солтүстік Қазақстан, Soltüstik Qazaqstan)
#[[Pavlodar (provins)|Pavlodar]] (Павлодар; Pavlodarskaja)
#[[Qaraghandy (provins)|Qaraghandy]] (Қарағанды; Karagandinskaja)
#[[Qostanaj (provins)|Qostanaj]] (Қостанай; Kostanajskaja)
#[[Qyzylorda (provins)|Qyzylorda]] (Қызылорда; Kizilordinskaja)
#[[Sydkazakstan]] (Оңтүстік Қазақстан, Ongtüstik Qazaqstan)
#[[Västkazakstan]] (Батыс Қазақстан, Batys Qazaqstan)
#[[Zjambyl (provins)|Taraz]] (Тараз; tidigare Жамбыл, Zjambyl; Zjambilskaja)

== Ekonomi ==
{{Inaktuell|avsnitt=ja|datum=2022-01}}
[[Fil:Crude oil price WTI EIA.svg|miniatyr|Priset på olja fram till 2015. Kazakstans ekonomi bygger till stor del på oljeindustrin och påverkas därmed också av priset på olja.]]
Kazakstans ekonomi är till stor del byggd på landets oljeindustri. Hälften av landets exportintäkter och en tredjedel av [[bruttonationalprodukt|BNP]] kommer från oljan. Landets ekonomi är således till stor del beroende av höga oljepriser, ökad oljeproduktion och utländska investeringar i olje- och gassektorn. [[Bruttonationalprodukt|BNP]] ökade med 4,5 procent år 2021<ref name="UN" />. Oljeindustrin har bidragit till omfattande utländska investeringar som har påverkat landets ekonomiska tillväxt positivt, framför allt mellan 2000 och 2007. Efter [[Finanskrisen 2007–2008|finanskrisen]] 2008–2009 drabbades landet hårt av stor arbetslöshet, en försvagad valuta och skuldsatta banker. Det fortsatt höga oljepriset efter krisen gjorde att landets ekonomi klarade sig relativt bra ändå och tillväxten återhämtade sig. <ref name=":0">{{Webbref|titel=Kazakstan – Ekonomi|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kazakstan/oversikt/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2022-01-10|språk=sv}}</ref>

[[Euromajdan|Krisen i Ukraina 2014]], en svagare tillväxt i Kina och ett fallande oljepris ledde till att den kazakstanska centralbank skrev ner valutan [[tenge]] med 19 %. Devalveringen skapade oro och risk för en bankkrasch, till följd av ett lägre förtroende för landets valuta. För att rädda ekonomin användes medel ur den statliga oljefonden, bl.a. för att höja löner och förmåner för offentligt anställda. Året därefter, 2015, beslöt centralbanken att överge [[fast växelkurs]] och gå över till en flytande växelkurs. I och med detta förlorade tengen 26 % av sitt värde, jämfört med [[Amerikansk dollar|dollar]].<ref name=":0"/>

Den officiella arbetslösheten låg år 2021 på 4,6 procent av den arbetsföra befolkningen, vilket är en minskning med 0,3 procent sedan 2015.<ref name="UN" /> Ett av de allvarligaste problemen för ekonomin är korruptionen som tillsammans med invecklade regler och ett svagt rättsväsende hindrar utländska investerare. Mycket av oljepengarna går direkt till president [[Qasym-Zjomart Toqajev]] eller till att bygga upp residens åt presidenten och hans regering i den nya huvudstaden [[Astana]].

===Skatter===
Beskattningen är låg jämfört med [[OECD]]-länderna, med 10 eller 20 procent [[platt skatt]] på löner (i praktiken nästan alltid 10 procent), och 5 procent på [[ränteinkomster]]. Inkomster under minimilönen beskattas överhuvudtaget inte. Därtill kan medborgarna göra avdrag för pensionsavsättningar, medicinska utgifter och [[försäkringar]]. Skatteåret löper 1 januari - 31 december.<ref>https://home.kpmg.com/xx/en/home/insights/2011/12/kazakhstan-income-tax.html KPMG läst 2017-10-29</ref>

== Demografi ==
[[Bild:Kazakhstan demographics 1897-1970 en.png|mini|320px|De största etniska grupperna i Kazakstan 1897–1970. Här ser man tydligt hur antalet kazaker och ukrainare minskade 1932–1933 på grund av [[Hungersnöden i Sovjetunionen 1932-1933|hungersnöden i Sovjetunionen]].]]

Kazakstan har en befolkning på cirka 18,4 miljoner enligt en uppskattning från [[2019]]. Landet är ett av de mest glesbefolkade i världen med en befolkningstäthet på cirka 5,7 invånare per kvadratkilometer.

58 procent av befolkningen bor i städer och 42 procent på landsbygden.{{Källa behövs|datum=2022-01}}

===Etniska grupper===
Det finns över 100 olika etniska grupper i Kazakstan, delvis till följd av de sovjetiska [[deportation]]erna. Enligt folkräkningen 2020 är de största grupperna [[kazaker]] (68,5 %) och [[ryssar]] (18,9 %). Mindre grupper är [[uzbeker]] (3,3%), [[uigurer]] (1,5%), [[ukrainare]] (1,4%), [[tatarer]] (1,1%), [[tyskar]] (1,0%), [[turkar]] (0,6%), [[koreaner]] (0,6%), [[azerer]] (0,6%), [[dunganer]] (0,4%), [[belarusier]] (0,3%), [[tadzjiker]] (0,3%), [[kurder]] (0,3%), [[tjetjener]] (0,2%), [[polacker]] (0,2%), och [[basjkirer]] (0,1%). Övriga folkgrupper utgör ca 1% av Kazakstans befolkning.<ref>[https://www.stat.gov.kz/api/getFile/?docId=ESTAT355258 Folkräkning av Republiken Kazakstans befolkning uppdelat på etniska grupper från början av år 2020] {{Wayback|url=https://www.stat.gov.kz/api/getFile/?docId=ESTAT355258 |date=20200527204929 }}, Republiken Kazakstans statistikkommitté från nationalekonomiska departementet</ref>
===Språk===
Landet har två officiella språk: [[ryska]], som behärskas av 95 procent av befolkningen, och [[kazakiska]], som behärskas av 64,4 procent.

Ryska språket fick stor utbredning i landet under 1900-talet, oftast på kazakiskans och de andra språkens bekostnad <ref>http://spraktidningen.se/artiklar/2008/08/regimen-vill-stoppa-ryskans-glamour</ref>. Efter Sovjets fall har dock kazakiskan stärkt sin position och är nu det dominerande språket inom bland annat utbildningen. Landet påbörjade 2017 ett byte till det [[latinska alfabetet]].{{Källa behövs|datum=2022-01}}

=== Religion ===
Kazakstan är en sekulär stat. På grund av att Kazakstan har varit en del av Sovjetunionen där religion förtrycktes, har den en ganska svag ställning i landet, speciellt i de större städerna. Hela 45 % av landets befolkning anser att ”religionen är inte en viktig del av livet.” <ref name="quietmike.org">{{webbref |url=http://quietmike.org/2013/06/04/atheism-on-the-rise/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-06 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140808043617/http://quietmike.org/2013/06/04/atheism-on-the-rise/ |arkivdatum=2014-08-08 }}</ref>. De största religionerna i landet är [[sunni]]islam och [[Ortodoxa kyrkor|ortodox kristendom]].

Enligt vissa uppskattningar ser den religiösa sammansättningen så här ut:
*Muslimer - 70,2 %
*Ortodoxa - 24,9 %
*Övriga kristna - 2,3
*Övriga - 0,3

Observera att samtliga kazaker och ryssar har klassificerats som muslimer respektive ortodoxa enligt den här uppskattningen. Eftersom ateismen är ganska utbredd i landet och 11 till 12 procent av landets invånare är ateister<ref name="quietmike.org"/> enligt en annan uppskattning, kan andelen både muslimer och kristna vara lägre.

==Utbildning och vetenskap==
===Grundskoleutbildning===
Grundskolan i Kazakstan är obligatorisk och varar i 11 år. Nedan följer en lista över antalet skolor i Kazakstan sorterade efter undervisningsspråk (2011–2012) <ref>{{webbref |url=http://news.nur.kz/207313.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-06 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140216122926/http://news.nur.kz/207313.html |arkivdatum=2014-02-16 }}{{ru}}</ref>). : 
* Antalet skolor med [[kazakiska]] som undervisningsspråk - 3843 st
* Antalet skolor med [[ryska]] som undervisningsspråk - 1508 st
* Antalet skolor med [[uzbekiska]] som undervisningsspråk - 58 st
* Antalet skolor med [[ujguriska]] som undervisningsspråk - 14 st
* Antalet skolor med [[engelska]] som undervisningsspråk - 8 st
* Antalet skolor med [[tadzjikiska]] som undervisningsspråk - 2 st
* Antalet skolor med flera undervisningsspråk - 2163 st

===Högskoleutbildning===
Högskoleundervisningen i landet bedrivs huvudsakligen på kazakiska, ryska och engelska.
56,3 procent av landets studenter får sin undervisning på kazakiska, 41,7 procent på ryska och 1,9 procent på engelska.<ref>{{webbref |url=http://www.bnews.kz/ru/news/post/121164/ |titel=В вузах Казахстана на казахском языке обучаются 56,3% студентов |arkivurl=https://archive.is/20140807232235/http://www.bnews.kz/ru/news/post/121164/ |arkivdatum=7 augusti 2014 |datum=23 januari 2013 |utgivare=bnews.kz/ru |språk=ryska |hämtdatum=6 augusti 2014 }}</ref>

===Vetenskap===
[[Bild:Аллея павильонов.JPG|mini|Ett observatorium utanför Almaty]]
Landets motsvarighet till Sveriges [[Kungliga vetenskapsakademin]] är [[Kazakstans vetenskapsakademi]].<ref>{{Webbref|url=http://akademiyanauk.kz/|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2018-10-24|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170709024045/http://www.akademiyanauk.kz/|arkivdatum=2017-07-09}}</ref>

====Astronomi====
Det finns tre observatorier i Kazakstan och samtliga ligger utanför Almaty i [[Tianshan]].<ref>http://adsabs.harvard.edu/full/1998BaltA...7..351M</ref>

Den ledande astronomiska institutionen i landet är ”Fesenko Astrofysiska institutet” som finns i [[Almaty]] och grundades år 1944 . Där har det bland annat bedrivits forskning vad gäller månen, planeter och fysik kring dessa.<ref>http://planlab.tripod.com/index.html</ref>

Landets observatorier hade stora problem med finansieringen under det första årtiondet efter Sovjets fall 1991. År 2013 till 2014 moderniserades teleskop och annan utrustning i observatorierna<ref>http://www.onislam.net/english/health-and-science/news/475719-kazakhstan-refreshes-its-space-capabilities.html</ref>.

==Kultur och samhälle==
Den kazakiska kulturen har under de gångna seklerna präglats av mongoliska, [[arabiska]]. persiska och ryska influenser. Först under 2000-talet har västerländskt inflytande kunnat iakttas.

===Det kazakiska köket===
[[Fil:Kazakh beshbarmak.jpg|miniatyr|Kazakisk Besjbarmak med potatis.]]

Eftersom kazaker har varit nomader, utgör kött, deg och mjölk huvudingredienser i det kazakiska köket och grönsaker och frukt saknas nästan helt. Bland maträtter som traditionellt har tillagats och ätits av kazaker märks [[Besjbarmak]], [[Kuurdak]], [[Pilaff]], [[Manti]], [[Samosa|Samsa]] med flera.<ref>http://aboutkazakhstan.com/about-kazakhstan-food</ref>.

Ett populärt tilltugg är [[Baursaki]] <ref>http://dumplingcart.org/?p=2876</ref> och [[shelpek]], ett ojäst bröd, som bland annat spelar stor roll vid olika ceremonier. På grund av de starka ryska influenserna under 1900-talet har även vissa ryska maträtter fått fotfäste i Kazakstan, bland annat [[Borsjtj]], [[blinier]] och [[piroger]].

En populär dryck i Kazakstan är [[kumys]].

===Musik===
Musik utgör ett viktigt inslag i den kazakiska kulturen. Ett traditionellt stränginstrument är [[dombra]],<ref>{{Webbref |url=http://www.atlasofpluckedinstruments.com/central_asia.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-08-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120305013754/http://www.atlasofpluckedinstruments.com/central_asia.htm |arkivdatum=2012-03-05 }}</ref> en typ av [[luta]] och ett annat populärt instrument är [[kobyz]]. Det finns en speciell variant av musikalisk komposition kallad kui, som går ut på att en musiker (aqyn) berättar olika historier genom att sjunga och spela på dombra.

===Film===
Film är populärt i Kazakstan. Den största och äldsta filmstudion i landet heter [[Kazakfilm]] och är belägen i [[Almaty]]. Bland etniska ryssar och äldre kazaker är även sovjetiska filmer mycket populära. Västerländska filmer har på senare år också blivit populära, speciellt bland yngre. Sedan 2010-talets början har man börjat dubba vissa västerländska filmer till kazakiska<ref>http://en.tengrinews.kz/cinema_and_music/More-Hollywood-characters-to-speak-Kazakh-25009/</ref> medan det tidigare visades filmer dubbade till ryska.

===Idrott===
[[Bild:Issaliev Rauan.JPG|mini|Rauan Issaliev är [[Kazakstans herrlandslag i bandy|bandylandslagets]] lagkapten.]]
====Fotboll====
[[Fotboll]] är en av de mest populära idrotterna. Toppdivisionen i kazakisk fotboll är [[Premjer Ligasy]], som spelas varje år sedan 1992. Det kazakiska herrlandslaget tillhör sedan 2002 [[Uefa]], trots att större delen av landet ligger i Asien.<ref>{{Webbref|titel=ecst.se/fotboll {{!}} Kazakstan {{!}} Premer Ligasy {{!}} Säsongen 2022|url=https://www.ecst.se/fotboll/kaz/stat/1_22.php|verk=www.ecst.se|hämtdatum=2024-01-03}}</ref>

====Boxning====
[[Boxning]] är en av de idrottsgrenar där Kazakstan har rönt mest framgång, både bland amatörer och proffs. 17 av landets 52 medaljer landet erövrat under Olympiska sommarspelen var i boxning. Flera av landets boxare har även vunnit VM-titeln som proffs, bland andra [[Vassiliy Jirov]] (IBF i lätt tungvikt), [[Beibut Shumenov]] (WBA i lätt tungvikt) och [[Gennadij Golovkin]] (WBA och IBO i mellanvikt).<ref>{{Webbref|titel=Folkets mästare|url=https://proletaren.se/artikel/folkets-mastare|verk=Proletären|datum=2021-08-09|hämtdatum=2024-01-03|språk=sv|författare=Av Janne Bengtsson}}</ref>

====Bandy====
Kazakstan har deltagit i samtliga Bandy-VM sedan 1993 och vunnit fem brons (2002, 2003, 2012, 2013 och 2014) vilket gör det kazakiska landslaget till det mest framgångsrika asiatiska laget. Landet har även vunnit guld under de [[asiatiska vinterspelen 2011]].<ref>{{Webbref|titel=FIB - Kazakhstan European Champion!|url=https://www.worldbandy.com/2023/08/29/kazakhstan-european-champion/|hämtdatum=2024-01-03}}</ref>

====Cykling====
[[Astana Pro Team]] är landets cykelstall. [[Aleksandr Vinokurov]] som har varit cykelstallets ansikte utåt i många år, har medverkat i flera Tour de France och bland annat vunnit två OS-medaljer (silver i [[Olympiska sommarspelen 2000|Sydney 2000]] och guld i [[Olympiska sommarspelen 2012|London 2012]]).<ref>{{Webbref|titel=Alexandre Vinokurov|url=https://www.procyclingstats.com/rider/alexandre-vinokurov|verk=www.procyclingstats.com|hämtdatum=2024-01-03}}</ref>

====Basket====

Kazakstans mest kända basketspelare var [[Älzjan Zjarmuchamedov]] som spelade för bland annat [[CSKA Moscow]]. Under hela sin karriär har han vunnit flera titlar och medaljer på några av världens mest prestigefyllda baskettävlingar, inklusive [[Olympiska sommarspelen|sommar-OS]], [[Basketball World Cup]], [[Eurobasket|EuroBasket]] och [[Euroleague|EuroLeague]].<ref>{{Webbref|titel=About: Alzjan Zjarmuchamedov|url=https://dbpedia.org/page/Alzhan_Zharmukhamedov|verk=dbpedia.org|hämtdatum=2024-01-03}}</ref>

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/kazakhstan Index of Economic Freedom 2019]
| 59 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/kazakhstan Pressfrihetsindex 2019]
| 158 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 124 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 50 av 189
|}

==Källor==
<references/>
{{Navigeringsmallar Kazakstan}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Kazakstan| ]]
[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Centralasien]]