Kemisk bindning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bindningsenergier (Eb) i olika typer av bindningar[1]
Bindning Ämne Eb [kJ/mol] Eb [eV/atom]
Jon- NaCl 640 3,3
MgO 1000 5,2
Kovalent Si 450 4,7
C (diamant) 713 7,4
Metall- Hg 68 0,7
Al 324 3,4
Fe 406 4,2
W 849 8,8
van der Waals- Ar 7,7 0,08
Cl2 31 0,32
Väte- NH3 35 0,36
H2O 51 0,52

Kemisk bindning är det fenomen som håller ihop atomer, joner och molekyler med varandra. Kovalent bindning, en typ av kemisk bindning, är också ansvarig för att molekyler och sammansatta joner håller ihop inbördes. Den starkaste bindningstypen är jonbindning som existerar främst mellan en metall och en icke-metall. Övriga bindningstyper är kovalent bindning, metallbindning, van der Waals-bindning, vätebindning, dipol-dipolbindning samt jon-dipolbindning.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Callister, William (1997). Materials Science and Engineering - An Introduction. USA: John Wiley & Sons. sid. 21