King Django

Från Wikipedia
 Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras.
Motivering: Källäget på enwp är i bästa fall bedrövligt, dessutom finns det ingen rimlig anledning att tvinga man att kolla på en annan språkversion för att kontrollera källorna. (2015-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

King Django, artistnamn för Jeff Baker, född i slutet av 1960-talet i Brooklyn i New York i USA, är en amerikansk reggaeartist och multisysslare inom musikgenrerna ska, rocksteady, reggae, dub, dancehall, hiphop, punk, hardcore punk, rhythm & blues, funk och soul, samt i viss utsträckning inom traditionell jazz, swing, klezmer, m m. Han är bland annat musiker, sångare, låtskrivare, inspelningstekniker, musikproducent, skivproducent och mentor. Jeff Baker har turnerat i Nordamerika, Europa och Asien. Han är mentor till många yngre musiker. Han leder The King Django Band och Bad Luck Dice och är eller har varit knuten till Stubborn All-Stars, Skinnerbox, Rancid, Murphy's Law, The Slackers, The Toasters, Predator Dub Assassins m.fl.

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

I 15-årsåldern blev Baker professionell programmerare i New York.[källa behövs] Som tonåring lärde han sig också att spela en rad instrument, med trombon som första instrument, och började spela in med en rad olika band. När den brittiska ska revival-rörelsen var som hetast 1979–1982, var King Django en av de första i New York som på ett professionellt plan omfamnade ska-, rocksteady, och tidig reggaemusik. Deejaying och toasting lärde han sig av de jamaicaner som slagit sig ner i New York för att sprida reggae-, dancehall- och toasting-kulturen där. Han har haft som riktmärke att "historisk" musik ska låta som den lät när den var aktuell, minus dålig inspelningsteknik och undermåliga studios.

King Django spelade i början av 1980-talet trombon, sjöng, skrev låtar, presenterade musiker för varandra, spelade in musik, kombinerade och satte ihop gammal musik till ny (sampling, m m), och fick tidigt ett rykte om att vara nyfiken och nyskapande.[källa behövs] Från 1986 turnerade han och spelade in med New York-baserade band som The Boilers och Murphy's Law samtidigt som han var fast medlem av Skinnerbox som blandade ska, reggae, dancehall, funk, punk, hiphop, blues, soul och psykedelisk musik.

År 1992 bildade han Stubborn Records för att släppa Skinnerbox[förtydliga] första fullängds-CD Tales of Red. Stubborn Records kom snart att definiera 1990-talets typiska ska-sound från New York.[källa behövs] Skivbolaget är fortfarande aktivt och fortsätter släppa nytt material än idag.[när?] År 1994 samlade han en grupp av musiker under namnet Stubborn All-Stars för en inspelning som gav 4-låtars vinyl-EP: n Old's Cool, släppt på Stubborn Records. Inom två veckor efter lanseringen av detta album, blev han kallad till Prophile Records kontor i New York för att underteckna ett skivkontrakt. Under 1995 och 1996 nådde Stubborn All-Stars – trots att genrerna är ganska smala – ett visst mått av kommersiell framgång[förtydliga] med singlarna "Tin Spam" och "Pick Yourself Up", som visades en hel del på MTV.[förtydliga]

Senare år[redigera | redigera wikitext]

King Django driver Stubborn Records och har sedan 1997 i källaren i sitt hus i New Brunswick inspelningsstudion Version City studios – musikaliskt hem för Version City Rockers och ett nav för ska-, rocksteady- och reggaescenen i New York.[källa behövs] I augusti 2006 startade King Django de månatliga Version City parties på Knitting Factory i New York. Festerna arrangeras den första lördagen i varje månad.

I slutet av 2011 var Django omskriven för den månadslånga "Echo Mix"-turnén han hade satt ihop tillsammans med tyske musikern Konrad Kuechenmeister och Brian Hill från Regatta 69. I juni samma år begav sig Django till Florida, som har en aktiv reggae-, dancehall och latinoscen, för att genomföra en uppsättning föreställningar och spelningar med flera olika band. År 2012 firade Django 20-årsdagen av sitt oberoende etikettskivbolag Stubborn Records, och dessutom femårsjubileet av sin Version City etikett, som är registrerad i Kingston, Jamaica.

I slutet av 2012 och i början av 2013 tog King Django sitt populära, långvariga NYC Rocksteady och Ska "Version City" Party (aktivt sedan 1997) ut på en första Version City Tour. Django har dragit fulla hus i reggaecentra i Europa, men något annat än enkla reggaelåtar med kärlekstexter, eller artister med efternamnet Marley, brukar inte gå hem i USA.[källa behövs][förtydliga] På 30 dagar spelade han och underhöll live i fullsatta arenor i tio delstater.[källa behövs] Själv spelade han favoritinstrumenten piano och trombon, och med hjälp av bandet The Snails framförde Django ett brett urval av sitt eget material från New York samt ett urval av klassiska reggae-, rocksteady- och skalåtar samt dancehall och lovers rock från 1960-, 1970- och 1980-talens Kingston, Jamaica och Storbritannien. Han har sagt att många unga besökare, som tidigare bara hört Bob Marley och UB40, upptäckte reggaens verkliga bredd, känslomässiga ton och många olika stilar under denna första USA-turné och att fler turnéer genast efterfrågades.[källa behövs]

I februari 2013 bjöds Django in att uppträda i Kingston i Jamaica, av Institute of Jamaica's Jamaica Music Museum. Där framträdde han med Mystic Revelation of Rastafari, Ras Michael, Nambo Robinson, Big Youth, Junior Reid, medlemmar ur The Skatalites och Bongo Herman.[källa behövs]

I maj-juni 2013 ledde Django en andra Version City Tour och avverkade 27 östkuststäder på 25 dagar. Version City Tour 2 innehöll en kompakt och mångsidig kvartett med King Django i sällskap av Brian Hill från Regatta 69 på bas och sång, gitarristen/sångaren John DeCarlo från den Bostonbaserade skagruppen Westbound Train och trumslagaren Anthony Vito Fraccalvieri från de Long Island-baserade banden Broadcaster och Royal City Riot. Beroende på arena och väder varierade showen från 45 minuter till nästan fyra timmar.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

med Skinnerbox[redigera | redigera wikitext]

  • Instrumental Conditioning, kassettband 1990
  • Now & Then, kassett 1992
  • Tales of the Red, CD/kassett (Stubborn), 1993
  • "Does He Love You"/"Right Side" 7", singel (Stubborn) 1993
  • Sunken Treasure 4-song EP (Stubborn) 1994
  • Special Wild 1989-1994 CD (Stubborn) 1996
  • What You Can Do, What You Can't (Moon Ska) 1997
  • Demonstration full-length CD/CS (Triple Crown Records/Stubborn) 1998

Som medverkande på ska- och andra album med olika artister

  • NYC SKA Live LP (Moon) 1991
  • Step on a Crack (Sound Views) 1992
  • Skarmageddon CD (Moon) July 1994
  • Stay Sharp Vol. 2 (Step-1 - England) June 1995
  • Skinnerbox, Scofflaws V/A: Joint Ventures of Ska CD (DVS Media) May 1996
  • Skinnerbox, Dunia & Django, The Stable Boys, Noah & The Arks, et al. V/A: Roots, Branch & Stem CD *(Stubborn), June 1996
  • This Aren't 2-Tone compilation CD (Too Hep) 1996
  • Big Skank Theory (1997, Le Silence De La Rue - Frankrike)
  • Skankaholics Anonymous (Moon Ska) Apr 1997
  • Skinnerbox, Stubborn All-Stars V/A: Give 'Em the Boot (1997, Hellcat)
    • Track 08 - "Does He Love You?"
  • Skinnerbox, The Lonely Boys V/A: Who's The Man (Full Stop) 1998
  • All Around Massive (Cole Mack) 1998
  • Ska, Punk & Disorderly (BANKSHOT!) 1998
  • NYC Ska Mob & Friends (Grover - Tyskland) Dec 1998

Med Stubborn All-Stars[redigera | redigera wikitext]

Compilation appearances

Övriga album[redigera | redigera wikitext]

Compilation appearances

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, King Django, 21 juni 2015.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=King_Django&oldid=51210577”