Hoppa till innehållet

Kinna köping

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Kinna köping. För orten se Kinna.
Kinna köping
Före detta kommun
Kommunhuset i Kinna cirka 1980
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänÄlvsborgs län
Kommun, nuMarks kommun
CentralortKinna
Inrättad1 januari 1947
Upphörd31 december 1970
Uppgått iMarks kommun
Befolkning, areal
Areal41 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°30′30″N 12°41′46″Ö / 57.508305555556°N 12.696111111111°Ö / 57.508305555556; 12.696111111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagMarks tingslag
Koder och länkar
Kommunkod1563
Redigera Wikidata

Kinna köping var en tidigare kommun i dåvarande Älvsborgs län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Inom Kinna landskommun inrättades Kinna municipalsamhälle enligt beslut den 12 december 1924.[1] Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 9 augusti 1946) ombildades landskommunen med municipalsamhället till en köpingskommun benämnd Kinna köping. Enligt samma beslut överfördes från köpingen och Kinna församling den 1 januari 1948 till Seglora landskommun och Seglora församling ett obebott område som hörde till fastigheterna Apelhult 1:3, Berg Övre 2:1 och Furubäck, omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Enligt beslut den 31 oktober 1947 gällde samtliga av stadsstadgorna i Kinna köping.[2]

Kommunreformen 1952 påverkade inte köpingen.

Den 1 januari 1969 överfördes till Kinna köping och Kinna församling från Viskafors landskommun och Seglora församling ett område med 483 invånare och omfattande en areal av 2,61, varav 2,60 land. I området ingick hela tätorten Rydal.[3]

Kinna köping upplöstes den 1 januari 1971 för att ingå i den nybildade Marks kommun.[4]

Kyrklig tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Köpingen tillhörde i kyrkligt hänseende Kinna församling.[5]

Kommunvapnet

[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En tre gånger delad sköld av guld och svart med tre svarta kulor i vart och ett av guldfälten och en vävskyttel av guld i vart och ett av de svarta fälten.

Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t redan 1934 för dåvarande Kinna municipalsamhälle. Det togs i bruk av köpingen utan särskilt beslut vid dess bildande 1947. Det förlorade sin giltighet vid dess upphörande år 1971.

Kinna köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 40,67 km², varav 37,80 km² land.[6]

Tätorter i köpingen 1960

[redigera | redigera wikitext]

I Kinna köping fanns del av tätorten Kinnaa, som hade 5 126 invånare i köpingen den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 92,5 procent.[7]

Mandatfördelning valen 1946-1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
194631426
31426
25
22
1950122156
2256
3588,1
305
1954221147
22147
3587,8
305
1958121247
21247
3588,5
305
1962121256
21256
3589,9
31
1966219356
219356
3591,9
31
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

^a Tätorten Kinna låg i både Kinna köping (5 126 inv.) och Örby landskommun (168 inv.)

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 75. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 73. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 47 & 248. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 29 januari 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 73. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 19. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.