Hoppa till innehållet

Klimatavvikelsen 535–536

Från Wikipedia

Klimatavvikelsen år 535–536, även fimbulvintern 536 (särskilt om nordiska förhållanden, av fornnordiska: fimbulvetr, ”evigvintern”),[1][2][3][4][5] var en period med långvarig nedkylning av det norra halvklotet. I Skandinavien drog en flerårig vinter in som halverade Nordens befolkning. Skörden kollapsade totalt för många bosättningar och fynd från tiden visar att offergåvor till gudarna om bättre tider ökade. Stora ytor jordbruksmark fick växa igen och bosättningar försvann inom nästan alla bygder, oklart dock i vilken omfattning. Enligt arkeologen Bo Gräslund försvann det mesta av den fasta jordbrukande bosättningen i Norrland för åtskilliga generationer framåt, och det ska ha dröjt ända till slutet av 1800-talet innan sydsvenska höglandet blev lika uppodlat som före 536.[1]

Roten till fenomenet antas varit ett kraftigt vulkanutbrott i tropikerna som sköt upp stoft i himlen som skymde solen. Fenomenet finns beskrivet i flera olika kulturer och antas vara grunden för myten om Fimbulvintern i fornnordisk mytologi, en förödande vinter som signalerar att ragnarök (domedagen, världens undergång) är på ingång.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Orsaken var troligen ett stort vulkanutbrott i tropikerna som spred ut ett omfattande stofttäcke i atmosfären.[6] Verkningarna var omfattande med betydligt kallare väder, sviktande odlingar och världsomspännande svält hos befolkningen. Ny forskning pekar på att det rör sig om två vulkanutbrott, varav det första ägde rum på Island och det andra i Nordamerika. Genom att borra i glaciäris har man kunnat studera mängden föroreningar av bland annat bly, svavel och vismut med en exakthet på mindre än ett års avvikelse.[7]

De flesta samtida berättelser om vintern är från författare i Konstantinopel, huvudstaden i Östrom, trots att effekterna av de svalare temperaturerna sträckte sig utanför Europa. Moderna studier har fastställt att i början av 536 e.Kr (eller möjligen sent 535) kastade ett utbrott ut massiva mängder sulfataerosoler i atmosfären, vilket minskade solstrålningen som nådde jordens yta och kylde atmosfären i flera år. I mars 536 började Konstantinopel uppleva mörkare himmel och svalare temperaturer.

Sommartemperaturerna under 536 sjönk med så mycket som 2,5 grader Celsius under det normala i Europa. Den kvardröjande effekten av vintern 536 förstärktes 539–540 när ytterligare ett vulkanutbrott fick sommartemperaturerna att sjunka så mycket som 2,7 grader Celsius under det normala i Europa. Det finns bevis för ytterligare ett vulkanutbrott år 547 som skulle ha förlängt den svalare perioden. Vulkanutbrotten, åtföljda av den justinianska pesten, som började 541, orsakade förstörda grödor, hungersnöd och miljontals dödsfall och var början på en kallare del av senantiken, som varade från 536 till 660.[8]

Medeltidsforskaren Michael McCormick har skrivit att 536 var det värsta året i historien att leva. "Det var början på en av de värsta perioderna att leva, om inte det värsta året."[7]

Naturvetenskapliga belägg

[redigera | redigera wikitext]

Trädringsanalys av dendrokronologen Mike Baillie, vid Queen's University Belfast, visar onormalt liten tillväxt i irländsk ek 536 och ytterligare en kraftig nedgång i 542, efter en partiell återhämtning. Iskärnor från Grönland och Antarktis visar bevis på betydande sulfatavlagringar i cirka 534 ± 2, vilket är bevis på en omfattande avsättning av stoft med svavelinnehåll.[9]

Skriftliga belägg

[redigera | redigera wikitext]

Den bysantinska historikern Prokopius skrev år 536 i sin redogörelse över vandalkriget: "Under detta år uppträdde ett olycksbådande omen. Solen sken utan klarhet [ . . . ] och det framstod som om solen var skymd, för dess strålar var inte klara".[10][11]

Historiska konsekvenser

[redigera | redigera wikitext]

Catastrophe, en bok skriven av David Keys, spekulerar i att klimatförändringarna bidrog till flera olika utvecklingar, såsom uppkomsten av justinianska pesten (541–549), migrationen av mongoliska stammar mot väst, slutet på Sassanidernas rike, Guptarikets kollaps, islams uppkomst, expansionen av de turkiska stammarna, och Teotihuacáns fall.[12]

År 2000 filmades Keys bok för WNET och Channel Four. Dokumentären, som fick namnet Katastrof! How the World Changed, sändes i USA som en del av PBS:s Secrets of the Dead-serie.  Keys och Wohletz idéer har inte stöd ibland vetenskapens huvudfåra.[13] Den brittiska arkeologen Ken Dark granskade Keys bok och kommenterade att:

..mycket av de uppenbara bevisen som presenteras i boken är mycket diskutabla, baserade på dåliga källor eller helt enkelt felaktiga. [...] Ändå är både den globala omfattningen och betoningen på femhundratalet e.Kr. som en tid med omfattande förändringar anmärkningsvärda, och boken innehåller en del okänd information som kommer att vara ny för många. Den misslyckas dock med att bevisa sin centrala tes och ger ingen övertygande förklaring till de många förändringar som diskuteras.[14]

Filologen Andrew Breeze hävdar i boken British Battles från 2020 att vissa händelser i legenden kring Kung Artur inklusive slaget vid Camlann är historiska och inträffade 537 som en följd av hungersnöden i samband med klimatförändringarna föregående år.[15]

Kulturell påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Händelsen år 536 och den efterföljande hungersnöden har föreslagits som en förklaring till den skandinaviska elitens deponering av guldskatter i slutet av folkvandringstiden. Guldet var möjligen ett offer för att blidka gudarna och få tillbaka solljuset.[16] Legenden om Fimbulvintern (fornnordiska: fimbulvetr, ”evigvintern”),[1][2] den mytiska vinter som under förkristen tid förväntades föregå Ragnarök, och som nämns i Poetiska Eddan kan ha sitt ursprung i denna klimatavvikelse.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 Bo Gräslund (2018). ”Fimbulvintern: Den största katastrofen i Nordens historia”. media.historielararna.se. https://media.historielararna.se/2019/01/Bo_Gr%C3%A4slund_HLF%C3%85_2018.pdf. Läst 4 oktober 2025.
  2. 1 2 ”Fimbulvintern 536”. Vetenskapens värld. svtplay.se. https://www.svtplay.se/video/j3G1X6n/vetenskapsarkivet/fimbulvintern-536. Läst 4 oktober 2025.
  3. ↑ Dick Harrison (16 maj 2014). ”Fimbulvintern år 536 e.Kr.”. Svenska Dagbladet (SvD). blog.svd.se. https://blog.svd.se/historia/2014/05/16/fimbulvintern-ar-536-e-kr/. Läst 25 oktober 2025.
  4. ↑ Dick Harrison (27 oktober 2024). ”En vikingahistoria som bräcker det mesta”. Svenska Dagbladet (SvD). blog.svd.se. https://www.svd.se/a/al4Ko7/recension-ask-och-emblas-barn-vikingarnas-historia-av-neil-price. Läst 25 oktober 2025. ”En stor invändning måste också anföras mot utvärderingen av en av de centrala delarna i vad som för Price är vikingatidens formativa förhistoria, klimatkrisen i mitten av 500-talet (numera ofta refererad till som ”fimbulvintern”).”
  5. ↑ Lars Jerkeman (2024). ”Härskarna i Uppåkra och Lejre”. Göteborgs universitet: Institutionen för historiska studier. gupea.ub.gu.se. sid. 22. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/81755/Lars%20Jerkeman.%20H%C3%A4rskarna%20i%20Upp%C3%A5kra%20och%20Lejre%20Om%20f%C3%B6rkristna%20h%C3%A4rskarideal%20i%20arkeologiskt%20material%20fr%C3%A5n%20tv%C3%A5%20sydskandinaviska%20kontexter.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 31 oktober 2025.
  6. ↑ Larsen, L. B.; et al. (2008). ”New ice core evidence for a volcanic cause of the A.D. 536 dust veil”. Geophys. Res. Lett. 35 (4): sid. L04708. doi:10.1029/2007GL032450. ISSN 0094-8276. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606043829/http://www.agu.org/pubs/crossref/2008/2007GL032450.shtml. Läst 7 april 2008.
  7. 1 2 ”Why 536 was ‘the worst year to be alive'” (på engelska). science.org. https://www.science.org/content/article/why-536-was-worst-year-be-alive. Läst 11 september 2022.
  8. ↑ Peregrine, Peter N (2020-11). ”Climate and social change at the start of the Late Antique Little Ice Age” (på engelska). The Holocene 30 (11): sid. 1643–1648. doi:10.1177/0959683620941079. ISSN 0959-6836. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0959683620941079. Läst 11 september 2022.
  9. ↑ Larsen, L. B.; Vinther, B. M.; Briffa, K. R.; Melvin, T. M.; Clausen, H. B.; Jones, P. D. (2008-02-29). ”New ice core evidence for a volcanic cause of the A.D. 536 dust veil” (på engelska). Geophysical Research Letters 35 (4): sid. L04708. doi:10.1029/2007GL032450. ISSN 0094-8276. http://doi.wiley.com/10.1029/2007GL032450. Läst 11 september 2022.
  10. ↑ Procopius; Dewing, Henry Bronson, trans. (1916). Procopius. "vol. 2: History of the [Vandalic] Wars, Books III and IV". London, England: William Heinemann. sid. 329. ISBN 9780674990548. https://books.google.com/books?id=szQjAQAAMAAJ&pg=PA329
  11. ↑ Ochoa, George; Jennifer Hoffman; Tina Tin (2005). Climate: the force that shapes our world and the future of life on earth. Emmaus, PA: Rodale. ISBN 978-1-59486-288-5. ”The Sun gave forth its light without brightness, like the moon during this whole year, and it seemed exceedingly like the Sun in eclipse”
  12. ↑ Keys, David (2000-101-24). Catastrophe. ISBN 978-0-09-940984-7. https://www.amazon.se/Catastrophe-David-Keys/dp/0099409844. Läst 3 mars 2024
  13. ↑ Joel D. Gunn (2000). The Years Without Summer: Tracing A.D. 536 and its Aftermath. British Archaeological Reports (BAR) International
  14. ↑ ”British Archaeology, no 49, November 1999: Reviews”. web.archive.org. 25 februari 2006. Arkiverad från originalet den 25 februari 2006. https://web.archive.org/web/20060225050701/http://www.britarch.ac.uk/ba/ba49/ba49book.html. Läst 11 september 2022.
  15. ↑ Breeze, Andrew (2020). British Battles 493–937: Mount Badon to Brunanburh. Anthem Press. ISBN 978-1-78527-223-3. https://www.jstor.org/stable/j.ctvv4187r. Läst 11 september 2022
  16. ↑ Morten Axboe(dk) (2001). ”Året 536”. Skalk (4): sid. 28–32. https://www.skalk.dk/magasin/?iid=slug&slug=y5gn5pbll7i.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klimatavvikelsen_535–536&oldid=59098972”