Harald Giertz
Knut Harald Giertz, född 26 november 1876 i Kungsholms församling, död 3 januari 1950 i Botkyrka församling,[1] var en svensk läkare. Han var far till biskop Bo Giertz samt son till fabrikör John Bernard Giertz och Augusta Carolina Giertz (född Deijenberg).
Giertz blev medicine licentiat 1904, medicine doktor 1909 och var docent och tillförordnad professor i kirurgi vid Uppsala universitet 1909–1911. Han var tillförordnad lasarettsläkare ett år i Sundsvall innan han 1911 blev lasarettsläkare – då Sveriges yngsta – och styresman vid Västerbottens läns södra lasarett i Umeå. År 1921 flyttade familjen till Stockholm, då Giertz blev överläkare vid Stockholms läns centrallasarett i Mörby. Han kom till kirurgiska avdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus 1928 samt tillades professors namn 1938. Giertz var ledamot och sakkunnig i ett flertal kommissioner för byggande av sjukhus och sanatorier.
År 1925 blev Giertz smittad av en patient. Han fick en svårartad streptokockinfektion som gick in i blodet, vilket orsakade en allvarlig abscess i hjärtat. Några veckor under sommaren 1925 var hans tillstånd kritiskt, och han fick ett svårt hjärtfel som dramatiskt påverkade hans förutsättningar att arbeta. Några gånger fick han insufficiens med lungödem, ett symptom som brukar beskrivas som att kvävas långsamt. Dessa tillstånd hängde över honom under resten av livet.
Giertz hade kommit i kontakt med drottning Victoria vid hennes eriksgata i Västerbotten då hon blev sjuk i Umeå och Giertz fick följa med henne på tåget till Stockholm. Då drottningen och Giertz, av en slump, samtidigt vistades i Rom 1927 som konvalescenter, tog drottningen honom till sin läkare.
År 1941 utgav Giertz boken Kroppsvård och själavård och en samling föredrag i religiösa frågor.
Knut Harald Giertz blev riddare av Nordstjärneorden 1921 och av Vasaorden 1918. Han var kommendör av Italienska kronorden.[2]
Knut Harald Giertz var gift med Anna Ericsson (1881–1967), dotter till Lars Magnus Ericsson. Paret fick bland andra, sönerna biskop Bo Giertz (1905–1998) och arkitekt Lars Magnus Giertz (1908–2008). Bo Giertz är far till Ingrid Giertz, som är gift med diplomaten Jan Mårtenson, och till författaren Martin Giertz. Lars Magnus Giertz är farfar till Caroline Giertz.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- Bo Giertz: ateisten som blev biskop, Algot Mattsson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1991 ISBN 91-7029-082-2
Noter
- ^ Dödsnotis och Sveriges Dödbok 1901-2009 i Vem är det 1957
- ^ Sveriges statskalender för året 1945, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 73, 158