Knut Posse (1592–1664)
| Knut Posse af Hedensund | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
Landshövding i Östergötlands län
| ||
| Tidsperiod | 1634-1637 | |
| Företrädare | Förste ämbetsinnehavaren | |
| Efterträdare | Schering Rosenhane | |
Landshövding i Södermanlands län
| ||
| Tidsperiod | 1637-1640 | |
| Företrädare | Peder Erlandsson Bååt | |
| Efterträdare | Hans Rotkirch | |
| Tidsperiod | 1641 | |
Överståthållare i Stockholm
| ||
| Tidsperiod | 1645-1650 | |
| Företrädare | Clas Larsson Fleming | |
| Efterträdare | Herman Claesson Fleming | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 2 mars 1592 Dalby socken | |
| Död | 5 april 1664 (72 år) Dalby socken | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | ||
| Far | Jöran Posse | |
| Mor | Elisabeth Gabrielsdotter Oxenstierna | |
Familj
| ||
| Make/maka | Ingeborg Torstensdotter | |
| Barn | Elisabet Gabriel Anna Maria Elisabet Gustaf Göran | |
Knut Jöransson Posse af Hedensund, född 2 mars 1592 på Hammarskog i Dalby socken, död 5 april 1664 på Hammarskog, var en svensk friherre och riksråd. Hans far var Jöran Knutsson Posse och mor Elisabeth Gabrielsdotter Oxenstierna. Han var syssling till Axel Oxenstierna.
Bakgrund
Knut Posse tillhör adelssläkten Posse och är själv stamfar till adelssläkten Posse af Hedensund (nr. 25) som slocknade med sonsonen Lennarts bortgång 1689.
Knut tidiga levnad präglades av föräldralöshet. Mamman dog då Knut var två år gammal. Pappan, som bland annat deltog i strider på Sigismunds sida, var sällan närvarande och satt dessutom fängslad mellan 1598 och 1603 efter att ha blivit förklarad landsförrädare. Knut och brodern omhändertogs under de tidiga åren av damer inom kungahuset. Efter pappans flykt till Polen fördes sönerna dit 1604, där de också växte upp.
Familj
Knut gifte sig i Polen, 26 år gammal, den 14 november 1618 med en dotterdotter till en av pappans emigrantkamrater, Torsten Lennartsson som var gift med pappans kusin Märta Posse. Knut gifte sig alltså med sin syssling Ingeborg Torstensdotter. Torsten stred, precis som Knuts far, på Sigismunds sida och blev som resultat av detta också emigrant i Polen.
Knut och hans fru fick sex barn, tre pojkar och tre flickor. Endast en son och en dotter uppnådde vuxen ålder.
Barn
- Anna Maria (1621-1672) (anmoder till Max von Sydow, spinnsidan)
- Gustaf (1626-1676)
Karriär i Polen
Knut besatt ansvarsfulla poster i Sigismunds tjänst, till exempel förde han 1623 och 1624 befälet över Sigismunds flotta.
Under Knuts sista år i Polen avvek han från sin tidigare hållning, att inte direkt tjänstgöra under Sigismund, som någon sorts befälhavare på ett av Sigismunds fartyg. Polska flottan var helt ny och Knut bidrog aldrig med något betydelsefullt. Han ansåg sig sannolikt balanserande på gränsen för det otillbörliga, med tanke på sin önskan att återvända till Sverige. Det blev i stället Knuts bror Gabriel som fick göra en betydande insats i uppbyggande av Polens flotta.
Knut avslöjade under lång tid en längtan att få återvända till Sverige men det var inte lätt då den, till Polen emigrerade, adeln betraktades som förrädare. Knut avsvor, under sina försök att få återvända till Sverige, sig alla kontakter med Sigismund. Till slut blev det Axel Oxenstierna, syssling till Knut, som utverkade lejd till Sverige hos Gustav II Adolf 1618, detta två år efter pappa Görans bortgång. I utbyte fick förmodligen Knut förmedla kunskaper om förhållanden vid det polska kungahuset. Det skulle dock ta ytterligare några år innan Knut skulle återvända. Skälen till detta är oklara men ett av skälen torde vara att han bildade familj.
Kort före jul 1624 utfärdade Gustav II Adolf frilejdsbrevet för Knut och året därpå beslöt kungen att beslagtagna släktgods skulle återlämnas eller lämnas ersättning för. Det var framför alla godset Hammarskog i Uppland men också godset Hellekis i Västergötland som stannade i släkten fram till 1818.
Knut återvänder då till Sverige år 1625, 34 år gammal. Hans beskyddare blev släktingen Axel Oxenstierna och med dennes beskydd gjorde Knut stora framgångar i Sverige.
Karriär i Sverige
- 1633 ståthållare i Södermanland, utsedd av Förmyndarstyrelsen
- 1634 landshövding i Östergötland
- 1635 drottning Ulrika Eleonoras hovråd
- 1637 landshövding i Södermanland
- 1641 riksråd
- 1645 överståthållare i Stockholm under drottning Kristinas regering
- 1645 lagman i Norrfinne lagsaga (tillkommet 1435 genom delning av den stora finska lagsagan)
- 1650 assessor i Svea hovrätt
- 1651 president i Göta hovrätt
- 1651 friherre och skrev sig till Hedesunda i Gästrikland
- 1653 erhöll friherreskap till Arnäs i Ångermanland och Medelpad
- 1655 kallade Karl X Gustav honom till Reduktionskollegium vid bildandet av detta
- 1657 Medelpads lagsaga
1662 tog Knut Posse avsked från samtliga tjänster.
Egendomar
Hellekis, Hammarskog i Uppland. Knut bildade Sickelsjö säteri, söder om Arboga.
Referenser
- Personhistorisk Tidskrift, 1914
- Svenskt handbiografiskt lexikon, 1906
- Svensk Uppslagsbok, 1943
Vidare läsning
- Ulla Johanson: Knut Posse (1592–1664) i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
| Företrädare: - |
Landshövding i Östergötlands län 1634–1637 |
Efterträdare: Schering Rosenhane |
| Företrädare: Peder Erlandsson Bååt |
Landshövding i Södermanlands län 1637–1640 |
Efterträdare: Hans Rotkirch |
|