Koboltglans
| Koboltglans | |
 | |
| Strunz klassificering | 02.EB.25 |
|---|---|
| Kemisk formel | CoAsS |
| Färg | Rödaktigt silvervit, violett stålgrå till svart |
| Förekomstsätt | Granulat till massivt |
| Kristallstruktur | Ortorombiskt, pseudokubiskt |
| Spaltning | Perfekt |
| Brott | Ojämnt |
| Hållbarhet | Skör |
| Hårdhet (Mohs) | 5,5 |
| Glans | Metallisk |
| Streckfärg | gråaktig till svart |
| Densitet | 6,33 |
| Typlokal | Cobalt, Ontario |
Koboltglans är ett mineral bestående av kobolt (ca 40 %), arsenik och svavel, CoAsS. I regel ingår även något järn. Mineralet är rödaktigt silvervitt till färgen och starkt metallglänsande. Det kristalliserar reguljärt, ofta i kuber, samt anlöps lätt och antar då en mattgrå färg.
Förekomst
Koboltglans förekommer på flera ställen i Sverige tillsammans med andra sulfidmineraler, bland annat kopparkis och de mera underordnade koboltmineralerna linneit och smaltit. Ofta är den insprängd i kalksten eller gnejs.
I Sverige finns den vid Tunaberg i Södermanland, Vena i Närke, Gladhammar i Småland m.fl. ställen.
Viktiga fyndigheter finns i Tyskland, Kanada, Australien och Marocko.
Användning
I Norge har man brutit koboltglans vid Skutterud vid Modum och framställt koboltfärger av den.
Förekomster i Schlesien och Westfalen har använts för tillverkning av smalt och till färger för glas- och porslinsindustrin.
Koboltmineralen har också stor betydelse för framställning av stål- och andra legeringar.
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.