Konstantin Nikolajevitj av Ryssland
Konstantin Nikolajevitj av Ryssland, storfurste, (1827–1892) (ryska Константин Николаевич) var andre son till Nikolaj I av Ryssland och hans maka Charlotte av Preussen.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Konstantin utbildades till sjöofficer, förde under Krimkriget (1853–1856) befälet över östersjöflottan och uttalade sig bestämt mot eftergifter åt västmakterna. År 1857 erhöll han högsta ledningen av marinväsendet. Han blev vid denna tid medelpunkten för en krets av liberaler, bidrog till utfärdandet av lagen om livegenskapens avskaffande och framträdde generellt som en varm reformvän.
I juni 1862 utnämndes han till ståthållare i det oroliga Polen, men blev genast (3 juli) föremål för ett mordförsök. Han iakttog likväl ett försonligt uppträdande, även sedan den allmänna resningen i landet utbrutit (i januari 1863), utan att därmed kunna återställa lugnet. Han återvände 25 augusti 1863 till Sankt Petersburg.
År 1865 blev Konstantin president i riksrådet och behöll chefskapet över sjöväsendet. Men efter Alexander II:s död (1881) såg han sig, på grund av sina liberala tänkesätt, tvingad att lämna sina befattningar och lämna huvudstaden.
Gift i S:t Petersburg 11 september 1848 med prinsessan Alexandra av Sachsen-Altenburg (i Ryssland Alexandra Iosofovna) (1830–1911).
År 1868 inledde Konstantin ett förhållande med balettdansösen Anna Vasiljevna Kuznetsova, som han skulle komma att få fyra barn med; han köpte henne en bostad nära sitt hem och kallade Alexandra sin "regering-ärende-fru". Detta orsakade skandal och gav Alexandra allmän sympati.
Barn[redigera | redigera wikitext]
- Nikolaj Konstantinovitj (1850–1918) gift morganatiskt i Tasjkent med Nadeshda Dreyer
- Olga Konstantinovna av Ryssland (1851–1926) gift med Georg I av Grekland
- Vera Konstantinovna (1854–1912) gift med Eugen av Württemberg
- Konstantin Konstantinovitj (1858–1915) gift med Elisabeth av Sachsen-Altenburg (1865–1927)
- Dimitri Konstantinovitj (1860–1919), (skjuten)
- Vjatjeslav Konstantinovitj (1862–1879)
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Konstantin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Christopher, prins av Grekland, En prins berättar, 1938.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Константин Николаевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”родился 9 сентября 1827 г.”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Константин Николаевич, Vojennaja entsiklopedija.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Venedikt Mjakotin, Константин Николаевич, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Константин Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Константин Николаевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”скончался он в Павловске 13 января 1892 г.”.[källa från Wikidata]
- ^ Константин Николаевич, Vojennaja entsiklopedija, ”К. Н. прожил не у дел еще 13 лет и 13 янв. 1892 г., после тяжкой и продолжит. болезни, скончался в г. Павловске.”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Константин Николаевич, Russkij biografitjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Константин Николаевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”По возвращении великого князя в Петербург совершено было 30 августа [1848 года] бракосочетание Их Высочеств.”.[källa från Wikidata]
- ^ Venedikt Mjakotin, Константин Николаевич, Entsiklopeditjeskij slovar', ”Он был женат с 1848 г. на вел. кн. Александре Иосифовне, дочери герцога Саксен-Альтенбургского.”.[källa från Wikidata]
- ^ Александра Иосифовна, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Ольга Константиновна, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Ольга Константиновна, Sytin Military Encyclopedia volym 17.[källa från Wikidata]
- ^ Ольга Константиновна, New Encyclopedic Dictionary volym 29.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Konstantin Nikolajevitj av Ryssland.
