Korsriddare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Korsriddare kallas de andliga riddare som deltog i medeltidens korståg, efter att ha svurit en helig ed på att befria Jerusalem, den Heliga Staden. Korsriddarna bildade Korsfararstaterna under Första korståget.

Korsriddarna hade som kännetecken ett kors på skölden eller på sin rustning. På senare korståg började man även ha röda kors på olika typer av plagg.

Korsriddarordnarna[redigera | redigera wikitext]

De tre största medeltida riddarordnarna var Tempelherrarna grundade 1119, Johanniterorden som grundades 1099 och Tyska orden från år 1191. Enligt kyrkans lag var korsriddarordnarna endast underställda påven och Gud och de erkände inga andra auktoriteter.

Tempelherrarna eller tempelriddarna, var en andlig riddarorden som instiftades 1119 i Jerusalem av 9 franska riddare. Denna orden fick sitt säte på platsen för Salomos tempel vilket gav orden dess namn. Tempelriddarna var både munkar och riddare och hade till uppgift att skydda alla kristna pilgrimer som vallfärdade till Jerusalem och att skydda de heliga platserna som den Heliga graven och Födelsekyrkan.

Korsriddare i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Fiktiva tempelriddare är vanliga i skönlitteraturen, kända exempel är Brian de Bois-Guilbert i Ivanhoe och Jan Guillou's svenske korsriddare Arn Magnusson av Folkungaätten.