Krimbron

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Krimbron
Crimean Bridge 1.jpg
Bron i maj 2018
Officiellt namnКрымский мост
KorsarKertjsundet
Tidigare bro1944
45.2672
Konstruktionsdata
Total längd18,1 kilometer
Höjd80 meter
Längsta spann227 meter
Segelfri höjd35 meter
ByggbolagStrojgazmontazj
Datum
Byggstart2015
Färdigställd2019
Öppnademaj 2018 (vägfordon)
Trafik
TrafikslagBil och tåg (planerat till 2019)
VägnummerE97
Antal vägbanor4 (2 körfält vardera)
Antal tågspår2 (Spårvidd 1524 mm)
ÅrsdygnstrafikKapacitet på 40 000 bilar i dygnet
Ekonomi
Avgift för överfartIngen avgift[1]
Brons rutt över Kertjsundet som delvis går över ön Tuzla.

Krimbron är en rysk väg- och järnvägsbro, som förenar KertjKrim med Krasnodar kraj på det ryska fastlandet och är Europas längsta bro. Projektet intensifierades i samband med den ryska annekteringen av Krim då en permanent och pålitlig förbindelse över Kertjsundet blev högst aktuell. Bron är 18,1 kilometer lång. Bygget av bron startade i maj 2015 och den invigdes för biltrafik 15 maj 2018.[2] Den planeras komma i fullt bruk när järnvägsdelen är klar år 2019. Bron är utrustad med en 35 meter hög valvbåge för fartygstrafik genom Kertjsundet.[3]

Bropelare från bron 1944
Byggplatsen på Tuzlaön 18 mars 2016

Historik[redigera | redigera wikitext]

Till en början var det Storbritannien som hade planer på att dra en järnväg från Indien till Europa via Krim, men planerna skrinlades. Under andra världskriget började tyskarna bygga en bro över Kertjsundet för att sköta militära transporter, men bygget övergavs då den tyska armén måste retirera. Röda armén fullföljde bygget senare, men bron höll bara i några månader och förstördes av drivande ismassor.

Färjeförbindelse över sundet etablerades 1952, vilket förband Krim med Krasnodar kraj. Ursprungligen fanns fyra tågfärjor; senare tillkom tre bilfärjor. Tågtransporten pågick under nästan 40 år fram till det sena 1980-talet då de gamla tågfärjorna blev obsoleta och togs ur bruk. På hösten 2004 togs nya fartyg i bruk och tågtransporterna har återupptagits. Det har de senaste åren varit besvärligt att nå Krim från södra Ryssland på grund av långa köer till färjorna, som ibland inte kan segla på grund av svår väderlek.

Moskvas borgmästare, Jurij Luzjkov, propagerade för att en bro skulle byggas över sundet, men dessa planer lades på is efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina om ön Tuzla; därutöver skulle områdets geologiska egenskaper göra ett sådant bygge för dyrt.

Ryssland annekterade Krim under 2014, varvid de enda förbindelserna (förutom flyg) mellan Krim och Ryssland är färjeförbindelsen eller landvägen via ukrainskt territorium, där passage landledes inte medges av Ukraina på grund av den pågående konflikten. Rysslands regering gav därför i januari 2015 bolaget Strojgazmontazj i uppdrag att bygga en bro över Kertjsundet mellan Krimhalvön och Ryssland.

Bron[redigera | redigera wikitext]

Öppningen av motorvägsbron 15 maj 2018

Vägbron stod klart i maj 2018. Strojgazmontazj ägs till 51 procent av Arkadij Rotenberg, som var en av de första personer i Ryssland som väst riktade sanktioner mot.[4] Bygget påbörjades i december 2015 på land och i januari 2016 gavs slutgiltigt bygglov till alternativet via ön Tuzla.[5]

Bron är egentligen två broar, dels mellan Krim och ön Tuzla (5,5 km), och dels mellan Tuzla och det ryska fastlandet (7 km). Sträckan över ön är 6,5 km. Den blev klar för personbiltrafik i maj 2018, lastbilarna får vänta tills oktober 2018 och den förväntas att bli klar för järnvägstrafik i december 2019. Brons bildel är en motorväg och har en kapacitet på 40 000 bilar i dygnet. Bygget av bron kommer att kosta 227 miljarder rubel, omkring 3,5 miljarder . I slutet av 2017 beslutades Krimbron (Крымский мост) som namn på bron.[3]

Ukraina anser att bron är olaglig och att den strider mot internationell lag. EU och USA har placerat alla de cirka 200 företag som har varit involverade i projektet på sanktionslistan. Ukraina har uppgett att byggprocessen orsakat miljöskador och har kritiserat höjden (35 meter) och menar att den är för låg och att hamnar i Azovska sjön blir lidande.[3]

Krimbron är Europas och Rysslands längsta bro, med sina 18,1 kilometer är järnvägsbron 0,8 kilometer längre än den tidigare rekordhållaren, Vasco da Gama-bron i Lissabon.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Сколько будет стоить проезд по Крымскому мосту? - КерчьИНФО — новости Керчи”. 12 maj 2018. https://kerchinfo.com/skolko-budet-stoit-proezd-po-krymskomu-mostu.html. 
  2. ^ http://kremlin.ru/events/president/news/57472
  3. ^ [a b c] Putin öppnade Krimbron: ”Ett mirakel har skett” - YLE
  4. ^ Grönt ljus för brobygge till Krim - SVT.se
  5. ^ Недопустимое название” (på ru). Википедия. https://ru.wikipedia.org/wiki/%25D0%259C%25D0%25BE%25D1%2581%25D1%2582_%25D1%2587%25D0%25B5%25D1%2580%25D0%25B5%25D0%25B7_%25D0%259A%25D0%25B5%25D1%2580%25D1%2587%25D0%25B5%25D0%25BD%25D1%2581%25D0%25BA%25D0%25B8%25D0%25B9_%25D0%25BF%25D1%2580%25D0%25BE%25D0%25BB%25D0%25B8%25D0%25B2. Läst 12 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]