Kertj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 45°21′00″N 36°28′48″Ö / 45.35000°N 36.48000°Ö / 45.35000; 36.48000
Kertj (Керч)
Керчь (ryska),
Keriç (Krimtatariska),
Кърчевъ (Gammal östslaviska),
Παντικάπαιον Pantikapaion (Klassisk grekiska),
Kerç (turkiska)
Stad
Kertjs hamn, samt ett minnesmärke i förgrunden.
Kertjs hamn, samt ett minnesmärke i förgrunden.
Flag of Kerch.svg
Flagga
Kerch-COA.png
Stadsvapen
Land Omtvistat:
Koordinater 45°21′00″N 36°28′48″Ö / 45.35000°N 36.48000°Ö / 45.35000; 36.48000
Area 108 km²[1]
Folkmängd 145 845 (1 januari 2012)[1]
Befolkningstäthet 1 350 invånare/km²
Grundad 530
Borgmästare Oleg Osadtjij
Tidszon CET (UTC+2)
 - sommartid CEST (UTC+3)
Postnummer 98300 — 98399
Riktnummer +380 6561
GeoNames 706524
Ukraine location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: Kertjs officiella hemsida

Kertj (ukrainska: Керч; ryska: Керчь; krimtatariska: Keriç; fornöstslaviska: Корчев, Kortjev; av fornöstslaviska къркъ, kŭrkŭ, "strupe", syftande på Kertjsundet) är en hamnstad på Krimhalvön med cirka 145 000 invånare. Staden ligger invid KertjsundetKertjhalvön på sydöstra Krim, mittemot den ryska Tamanhalvön. Det är en viktig industristad; i området finns bland annat stora järnfyndigheter. Andra näringar är sjöfart, fiske, skeppsbyggeri och turism. Från staden går över Kertjsundet färjor till Port Kavkaz. Staden har 28 skolor, 9 institut och filialer till ukrainska och ryska universitet, skeppsbyggnadsskola, polyteknisk högskola, medicinsk skola samt 6 tekniska skolor.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Utgrävningar vid byn Majak nära staden visar på bosättningar från 1600- till 1400-talet f.Kr. På 700-talet grundades vid Kertj den grekiska staden Pantikapaion (Panticapaeum) av joner från Miletos. Pantikapaion gav namn åt den sista attiska konststilen (370–320 f.Kr.). Pantikapaion blev senare den viktigaste staden i bosporanska riket (som fått sitt namn av Kertjsundet, som då kallades Kimmeriska bosporen) med stor betydelse som hamn- och handelsstad. Kertj kom senare under Romarriket, Bysans, genuesare och Krimkhanatet. Krimkhanerna lät vid staden uppföra fortet Yenikale. Vid freden i Kutschuk-Kainardji år 1774 överfördes Kertj till Tsarryssland. På 1830-talet påbörjades utförliga utgrävningar av de antika lämningarna i Kertj. Staden förstördes 1855 under Krimkriget. År 1900 grundades den stora metallurgiska fabriken i staden som än idag finns kvar.

Under andra världskriget föll staden först kort för tyskarna 1941, men kunde samma år befrias av Röda armén; den föll dock igen för tyskarna, och befriades slutligen först 1944. Staden utnämndes till Hjältestad av Sovjetunionen för sina insatser i det stora fosterländska kriget.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] GeoHive; Ukraine Läst 4 december 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]