Kungsfåglar
| Kungsfåglar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kungsfåglar se text Regulidae Cuvier, 1800 |
| Släkte | Regulus Cuvier, 1800 |
| Arter | |
| Se text. | |
Kungsfåglar är en grupp fåglar med omdiskuterad taxonomi som omfattar ett antal små till mycket små tättingar som alla placeras i släktet Regulus och som idag placeras i den egna familjen Regulidae.
Taxonomi och utbredning[redigera | redigera wikitext]
Kungsfåglar finns i Europa, Asien och Nordamerika och deras taxonomi är omdiskuterad. Tidigare räknades de ibland till familjen mesar och enligt den klassiska taxonomin kategoriseras den länge som en underfamilj inom familjen sångare (Sylviidae). Idag placeras de i den egna familjen kungsfåglar (Regulidae).
Arter i familjen[redigera | redigera wikitext]
Idag räknar man med sex arter i familjen:[1]
- Rödkronad kungsfågel (Corthylio calendula)
- Guldkronad kungsfågel (Regulus satrapa)
- Kungsfågel (Regulus regulus)
- Taiwankungsfågel (Regulus goodfellowi) - endemisk för Taiwan
- Madeirakungsfågel (Regulus madeirensis) – behandlades tidigare som underart till brandkronad kungsfågel
- Brandkronad kungsfågel (Regulus ignicapillus)
Tidigare urskiljdes även kungsfågelpopulationen i Kanarieöarna som en egen art, men denna betraktas nu allmänt som en del av kungsfågeln. Det finns indikationer på att hela Regulus-komplexet behöver ses över och omkategoriseras. Kungsfågeln är idag den art som delas upp i flest underarter, upp till ett 15-tal.
Det finns fossil från en förhistorisk kungsfågelart, Regulus bulgaricus, vilken återfunnits i Varsjets i Bulgarien och som härstammar från sen pliocen till tidig pleistocen.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Alla kungsfåglar mäter mellan 9 och 15,5 cm. De har olivgrön ovansida och ljusare undersida och de lever och häckar i träd. Hanen, ibland båda könen, har ett klart färgat centralt hjässband vars korta fjädrar kan resas som en liten kam. Många arter har ett ögonstreck eller ögonbrynstreck.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Rödkronad kungsfågel (Regulus calendula) -
Kungsfågel (Regulus regulus) -
Guldkronad kungsfågel (Regulus satrapa)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kinglet, 18 september 2009.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Peterson, Roger Tory; Mountfort Guy, Hollom Philip Arthur Dominic, Lundevall Carl-Fredrik (1985). Europas fåglar: en fälthandbok. Färgserien, 99-0106281-0 (7., revid. och utök. uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 7154033. ISBN 91-1-844102-5 (inb.)
- Jonsson, L. (1992) Fåglar i Europa med Nordafrika och Mellanöstern ISBN 91-46-16895-8
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör kungsfåglar.
|