Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg
| Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg | ||||
| Kurfürstentum Braunschweig-Lüneburg (Tyska) | ||||
| ||||
.svg)
|
.svg)
| |||
| Flagga | Vapen | |||
 | ||||
| Huvudstad | Hannover | |||
| Språk | Lågsaxiska (officiellt), Engelska (de facto) | |||
| Religion | Lutherdom | |||
| Statsskick | Furstendöme | |||
| Sista kurfurste | Georg III av Storbritannien | |||
| Bildades | 1692 | |||
| – bildades genom | skifte till ett kurfurstendöme | |||
| – bildades ur | Furstendömet Calenberg | |||
| Upphörde | 1814 | |||
| – upphörde genom | skifte till ett kungarike | |||
| – uppgick i | Kungariket Hannover | |||
| Idag del av | Förbundslandet Niedersachsen | |||
Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen. Det skapades ur hertigdömet Braunschweig-Lüneburg. Huvudstad var staden Hannover.
Ernst August av Hannover erhöll 1692 kurfurstevärdighet som furste av Braunschweig-Lüneburg men titeln blev inte officiell innan den godkändes av riksdagen 1708. När sonen Georg Ludvig blivit kung av Storbritannien 1714 ingick Braunschweig-Lüneburg en personalunion med landet, något som ledde till återkommande konflikter med angränsande länder. Kurfurstendömet kallades ofta Hannover efter huvudstaden. År 1719 förvärvade man Bremen-Verden från Sverige,[1] vilket var en följd av att man hade anslutit sig till koalitionen mot Karl XII:s Sverige i stora nordiska kriget.
Personalunionen med Storbritannien ledde bland annat till konflikter med Frankrike, som endast kunde komma åt Storbritannien genom Hannover. Under Napoleonkrigen besattes landet 1801 av preussarna, 1803 av fransmännen och 1806 åter av preussarna. År 1807 uppgick det delvis, 1810 helt i kungariket Westfalen. Wienkongressen gjorde 1814 Hannover till kungarike och erkände den tidigare kurfursten (tillika kungen av Storbritannien) som dess kung, samtidigt som det utökades med Ostfriesland, Hildesheim och några smärre stift.[2] För den fortsatta historien, se Kungariket Hannover.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok, band 12. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag. sid. 596
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok, band 12. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag. sid. 596-597
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.