Aga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om aga.
För andra betydelser, se AGA.
Aga har ofta avbildats i skämtteckningar. I denna teckning från 1860 får Stephen A. Douglas smisk av Columbia under Uncle Sams överinseende.

Aga är prygel i uppfostrande syfte. Några exempel på former av aga som är eller har varit tillåtna/allmänt accepterade är barnaga, skolaga, husaga och hustruaga. Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns inte som aga. Ett mer vardagligt uttryck för aga är att ge någon stryk. En av de vanligaste formerna av barnaga är smisk, det vill säga smällar på stjärten med handflatan eller med ett tillhygge såsom björkris, hårborste, mattpiska, bälte eller liknande. Smisk kan också förekomma som sexuell aktivitet, se vidare BDSM.

Attityder till aga[redigera | redigera wikitext]

Argument emot aga[redigera | redigera wikitext]

Tidigare ansåg många att aga gjorde människor bättre och att de som inte agades blev sämre. Förespråkare för aga idag anser att det befrämjar gott uppförande och social kompetens utan att ge negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder. Kritikerna brukar istället framhålla att den förnedrande upplevelsen kan skapa inre sår och att människor som blir agade vill ge igen på andra sätt eller uppföra sig illa i situationer då de inte riskerar att bli slagna. Då kan aga göra att människor beter sig sämre när inget hot längre föreligger än om de inte fått aga. Kritikerna tror även att en auktoritetstro kan uppstå, vilket i så fall hämmar en demokratisk syn, där diskussion bör ersätta våld och hot om våld. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna är betydande och bör tas i beaktande. Resultaten från empiriska studier är inte entydiga.[1][2][3] En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga var korrelerat med flertalet nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.[4]

Argument för aga[redigera | redigera wikitext]

Framförallt i länder där barnaga fortfarande är tillåten finns även en mer eller mindre bred opinion som är för användandet av aga. Detta vållar ofta debatt mellan exempelvis politiker och även mellan föräldrar, lärare och andra som har med barn att göra. Ofta står förespråkare av barnaga för en mer auktoritär uppfostringsstil, och menar att ett barn utvecklas bäst genom att bra beteende belönas och dåligt beteende bestraffas. Ett argument för aga kontra andra straff är att agan går snabbt att genomföra emedan andra straff, som till exempel utegångsförbud påverkar barnet negativt under en längre tid. Många menar också att aga ger ett direkt straff som är avskräckande. Genom att barnet får smäll när det gjort något dumt, kommer det sedan förknippa den dåliga gärningen med smärtan som agan ger och på så vis ökar viljan att uppföra sig bättre.

Legalitet[redigera | redigera wikitext]

Lagar om aga i Europa:
  All form av aga förbjudet
  Skolaga förbjudet, barnaga tillåtet

Barnaga i hemmet är idag (2014) förbjudet i 44 länder och ännu fler länder har förbud i skolan. Enligt en studie som genomförts på uppdrag av FN saknar cirka 80 % av världens barn juridiskt skydd mot våld i hemmet.[5]

I många länder är det vanligt att till exempel ha ett förbud i skolan men inte i hemmet.[6]

I följande 44 länder är allt våld mot barn, även i uppfostrande syfte, förbjudet, oavsett om det sker i eller utanför hemmet:[ifrågasatt uppgift]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

I USA får man aga olydiga barn men det finns strikta restriktioner som förhindrar fysiska skador. I vissa delstater, speciellt sydstaterna, är skolaga ännu tillåtet. Kanada tillåter aga i hemmet av barn i åldrarna 2-12 år [7]

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

I Brasilien lades ett förslag om att införa förbud mot aga i juli 2010[8], vilket sen infördes den 27 juni 2014.[9]

Europa[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien får föräldrar/vårdnadshavare ge sina barn lättare aga som inte lämnar långvariga märken.[10] Den 7 juli 2016 antog Nationalförsamlingen i Frankrike förbudet mot barnaga. Skolaga är förbjuden i samtliga EU-länder.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1902 var föräldrar enligt lag tvungen att aga sina barn som påföljd om de befunnit sig skyldiga till mindre försyndelser.[11] [12]. 1920 års lag om barn i äktenskap innehöll en bestämmelse om rätt till aga. Denna rätt att aga sina barn avskaffades 1966[13]. Ett uttryckligt förbud infördes 15 mars 1979 i föräldrabalken och gäller från och med 1 juli samma år:

Förbjöds år Land/länder
1979 Sverige Sverige
1983 Finland Finland
1987 Norge Norge
1989 Österrike Österrike
1994 Cypern Cypern
1997 Danmark Danmark
1998 Lettland Lettland
1999 Kroatien Kroatien
2000 Bulgarien Bulgarien
Israel Israel
Tyskland Tyskland
2002 Turkmenistan Turkmenistan
2003 Island Island
2004 Rumänien Rumänien
Ukraina Ukraina
2005 Ungern Ungern
2006 Grekland Grekland
2007 Nederländerna Nederländerna
Nya Zeeland Nya Zeeland
Portugal Portugal
Spanien Spanien
Togo Togo
Uruguay Uruguay
Venezuela Venezuela
2008 Costa Rica Costa Rica
Liechtenstein Liechtenstein
Luxemburg Luxemburg
Moldavien Moldavien
2010 Albanien Albanien
Kenya Kenya
Republiken Kongo Kongo
Polen Polen
Tunisien Tunisien
2011 Sydsudan Sydsudan
2013 Honduras Honduras
Makedonien Makedonien
2014 Argentina Argentina
Bolivia Bolivia
Brasilien Brasilien
Kap Verde Kap Verde
Estland Estland
Malta Malta
Nicaragua Nicaragua
San Marino San Marino
2016 Frankrike Frankrike
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Detta förtydligar att straffbestämmelsen om misshandel i 3 kap 5 § brottsbalken även innefattar barnaga.

Husbonden hade juridisk rätt att kroppsligt bestraffa sin hustru fram till 1734, då lagen ändrades så att agarätten endast gällde tjänstefolket; 1734 års lag sa dock inget om rätten till hustruaga. Den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades. Fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.[14] Aga i skolan förbjöds 1958 [15] när den nya svenska folkskolestadgan infördes.

Svenskarnas inställning till aga förändrades kraftigt under 1900-talet; enligt en undersökning var en majoritet av de vuxna i landet (53 %) positiva till kroppslig bestraffning av barn år 1965 men andelen sjönk senare och var endast 11 % år 1994.[16] Andra forskare har menat att stödet för aga ligger på ungefär samma nivå som det gjorde före förbudet 1979.[17]

1998–2008 skedde en kraftig ökning av polisanmäld barnmisshandel i Sverige enligt Brottsförebyggande rådet. 2008 anmäldes 1900 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år och 8600 misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år.[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.
  2. ^ Larzelere RE, Kuhn BR (16 juli 2005). ”Comparing child outcomes of physical punishment and alternative disciplinary tactics: a meta-analysis”. Clin Child Fam Psychol Rev "8" (1): ss. 1–37. doi:10.1007/s10567-005-2340-z. PMID 15898303. 
  3. ^ Baumrind D (16 juli 1996). ”A blanket injunction against disciplinary use of spanking is not warranted by the data”. Pediatrics "98" (4 Pt 2): ss. 828–31. PMID 8885981. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/abstract/98/4/828. 
  4. ^ Gershoff ET (16 juli 2002). ”Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review”. Psychol Bull "128" (4): ss. 539–79. doi:10.1037/0033-2909.128.4.539. PMID 12081081. 
  5. ^ Rädda Barnen 2008
  6. ^ http://edition.cnn.com/2011/WORLD/asiapcf/11/08/country.comparisons.corporal.punishment/index.html
  7. ^ ”The spanking law, section 43 of the criminal codeämtdatum=2015-06-27”. http://www.parl.gc.ca/content/lop/researchpublications/prb0510-e.pdf. 
  8. ^ Brazil president seeks legal ban on spanking, BBC den 15 juli 2010.
  9. ^ http://www.raddabarnen.se/press/pressmeddelanden/?itemid=1004921
  10. ^ ”Uruguay förbjuder Aga”. Rädda Barnen. http://www.rb.se/press/nyheter/arkiv/2007/Pages/uruguayforbudaga.aspx. Läst 5 januari 2011. 
  11. ^ ”Lagutskottets betänkande 1978”. http://data.riksdagen.se/dokument/G201LU11. Läst 27 juni 2015. 
  12. ^ ”Strafflagen 1864”. http://wisberg.se/wisberg.se/pdf/strafflagen1864.pdf. 
  13. ^ ”Den rättsliga regleringen av barnaga under 1900-talet”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4450710&fileOId=4523298. Läst 27 juni 2015. 
  14. ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
  15. ^ Det hände i dag - 1 oktober
  16. ^ http://web.archive.org/web/20100810234708/http://allmannabarnhuset.se/data/files/v_ldmotbarn.pdf
  17. ^ http://web.archive.org/web/20061117132053/http://faculty.biola.edu/paulp/sweden2.html
  18. ^ http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290417/FULLTEXT01.pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]