Lördagsgodis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För TV-programmet Lördagsgodis, se Lördagsgodis (TV-program).
Lördagsgodis marknadsförs av Ikea i Hongkong.
En godisskål.

Lördagsgodis blev under 1950- och 60-talen ett begrepp för föräldrars och andra målsmäns bestämmelser att barn bara fick äta godis en dag per veckan, vanligtvis lördagarna. Genom att barnens godisätande begränsades till en enda dag i veckan ansågs skulle det inte vålla lika omfattande kariesangrepp som dagligt småätande av godiset. Detta baserades på Medicinalstyrelsens riktlinjer efter resultaten från Vipeholmsexperimenten, som fastslog att för mycket socker kunde ge hål i tänderna.[1][2][3]

Lösgodiset blev alltmer lättillgängligt i butikerna i Sverige från och med 1985 då hälsovårdsnämnden tillät självplock av godis för kunderna. Detta gjorde att begreppet lördagsgodis blev allt vanligare i Sverige. Seden var relativt allmänt accepterad i Sverige från 1950-talet[4][5] och ett par årtionden framåt, den kan ses både ur hälsosynpunkt och som en spegling av att förhållandet mellan barn och föräldrar hade blivit mindre strängt hierarkiskt och att skolbarn vid den här tiden mer än tidigare hade regelbunden tillgång till egna fickpengar från föräldrarna; därmed blev det svårare än tidigare att helt förbjuda godis för barnen.

Senare har studier gjorts som visat att det är den totala mängden sockerintag och inte frekvensen som är avgörande för utvecklingen av karies, bland annat vid en finländsk studie som publicerades i januari 2016.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Randi Mossige-Norheim, Magnus Arvidson, Thomas Kanger (22 oktober 2020). ”Sexåring försöksperson i svenskt kariesexperiment” (på svenska). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7578900. Läst 16 december 2021. 
  2. ^ Helena Wedin, Erik Hedenvind (22 oktober 2020). ”Ny radiodokumentär om omtalade Vipeholmsanstalten” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tandexperimentet. Läst 16 december 2021. 
  3. ^ Erik Hedenvind (7 november 2020). ”Därför heter det lördagsgodis” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-heter-det-lordagsgodis. Läst 16 december 2021. 
  4. ^ Svenskarna äter mest godis i världen” (på svenska). SVT Nyheter. 29 oktober 2009. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskarna-ater-mest-godis-i-varlden. Läst 16 december 2021. 
  5. ^ Anders Mildner (26 januari 2014). ”Godis är inget vi skojar om” (på svenska). Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2014-01-25/godis-ar-ingen-vi-skojar-om. Läst 16 juni 2016. 
  6. ^ Fredrik Hedlund (29 januari 2016). ”Inget vetenskapligt stöd för lördagsgodis” (på svenska). Tandläkartidningen. https://www.tandlakartidningen.se/forskning/inget-vetenskapligt-stod-for-lordagsgodis/. Läst 16 december 2021.