Riddarhuspalatset

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den finländska motsvarigheten, se Riddarhuspalatset, Helsingfors.
Riddarhuspalatset
Palats
Riddarhuset från Riddarhustorget.
Riddarhuset från Riddarhustorget.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Adress Riddarhustorget 10, Riddarhusgränd 1, Riddarhuskajen 1–5
Koordinater 59°19′33.16″N 18°3′56.8″Ö / 59.3258778°N 18.065778°Ö / 59.3258778; 18.065778
Arkitekter Simon de la Vallée, Heinrich Wilhelm, Justus Vingboons, Adolf W. Edelsvärd
Ägare Ridderskapet och adeln
Tillträde Delvis öppet för allmänheten mot inträdesavgift.
Nås enklast via Riddarhustorget 10
Färdigställande 1641
Arkitektonisk stil Holländsk barock
Byggnadsmaterial sten, tegel
GeoNames 6944473
Lägeskarta

Riddarhusets läge i Stockholm.
Webbplats: Riddarhuset
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Riddarhuspalatset, vardagligt Riddarhuset, är ett palats uppfört 1641–1674 vid Riddarhustorget 10 i kvarteret Hercules Gamla stan i Stockholm, som ägs och förvaltas av Sveriges ridderskap och adel. De senare värnar ett historiskt arv av samtliga svenska adliga släkter under snart 400 års tid. Riddarhuset arrangerar guidade visningar och konserter för allmänheten, och byggnaden används också av medlemmarna för privata tillställningar. Riddarhuspalatset var fram till representationsreformen 1866 sätet för det svenska adelsståndet.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Plan för riddarhuset från sjösidan på 1600-talet. Etsning av Johannes van den Aveelen.

Riddarhuset började byggas 1641 och stod färdigt 1674. Arkitekterna var flera under byggperioden. Det var först 1641 som arkitekten Simon de la Vallée, som hade inflyttat till Sverige från Frankrike över Holland, fick i uppdrag att göra ritningar till ett palats på den nuvarande platsen, som hade inköpts av Axel Oxenstierna och avståtts till adeln. Riddarhusbyggnaden är byggd i klassisk senrenäsans och byggnaden är, utom vad beträffar taket, ganska nära kopierad efter Mauritshuis i Haag, men byggnaden har naturligtvis även många detaljer som är hämtade från italienska mästare.[1]

Efter Simon de la Vallées död 1642 blev den tyske stenhuggaren Heinrich Wilhelm under en tioårsperiod ansvarig för bygget och han fortsatte arbetet. Efter att också denne avlidit 1652 inkallades den nederländske arkitekten Justus Vingboons (en bror till arkitekten Philip Vingboons). Det var, enligt Ragnar Josephson, ”Vingboons som satte den definitiva prägeln på huset; plan, indelning, proportion och dekoration härröra i främsta rummet från honom.” Vingboons blev dock avskedad och återsänd till Nederländerna i juni 1656,[2] varefter Jean de la Vallée, son till Simon, avslutade uppförandet.[3]

Den ursprungliga planen var, att två flyglar skulle inrama den stora tomten i öster och väster, varför tomten också blivit tilltagen så stor, att nästan hela nuvarande Riddarhustorget varit adelns tillhörighet. Byggnaden blev inte fullt avslutad förrän Karl XI övertog regeringen och har sedan dess tagits i anspråk av "ridderskapet och adeln" för deras sammankomster och gemensamma förvaltning. Portalen på den norra fasaden har satts upp efter Jean de la Vallées ursprungliga ritningar, daterade 1660.[4]

Byggnaden var ett tidigt exempel på den brytning med den holländska manierismen som svensk arkitektur tidigare hade varit orienterad mot[5] (en byggnadsstil som till exempel slottet Makalös var en exponent för). Riddarhuset är till större del utformat i fransk klassicism, men med rundfönster under takfrisen och med ett originellt tvådelat tak med svängd nedre profil som skulle komma att bilda förlaga för det typiskt svenska säteritaket. Det speciella taket skapades av Jean de la Vallée och förekommer inte på tidigare ritningar eller förslag.[6] Huvudfasaden i ljus gotländsk sandsten och lokalt tegel har infällda kolonner i korintisk ordning. Interiört finns intressanta 1600-talsinredningar och en monumental trapphall med trappor i öländsk kalksten, också av Jean de la Vallée. Det hänger 2337 vapensköldar i Riddarhuset, men bara 603 av ätterna räknas som levande ätter.

Byggnaden har sedan i omgångar byggts om och förändrats både exteriört och interiört; den största förändringen skedde 1870 då huset fick fristående flyglar, som ritades av arkitekten Adolf W. Edelsvärd. På 1910-talet planterades förgården i söder. Tidigare hade Riddarhuset varit i direkt kontakt med Riddarhustorget.[7]

Huvudfasader[redigera | redigera wikitext]

Riddarhuset från Riddarhustorget (t.v.) Riddarhuset sett från Riddarhuskajen från sjösidan (t.h.). Riddarhuset från Riddarhustorget (t.v.) Riddarhuset sett från Riddarhuskajen från sjösidan (t.h.).
Riddarhuset från Riddarhustorget (t.v.) Riddarhuset sett från Riddarhuskajen från sjösidan (t.h.).

Fasadutsmyckningar[redigera | redigera wikitext]

Ovanpå mittrisaliterna på bägge långsidorna står tre statyer av sandsten. På den norra sidan (mot Norrström) finns en antik krigare med riddarkedja, antagligen en personifiering av Ridderskapet (Ordo equester). Krigaren är omgiven av Prudentia och Herkules med klubba och lejonhud, som representerar hjältemodet (Virtus heroica). Mittrisaliten på södra sidan (mot Riddarhustorget) finns en kvinnofigur som representerar Nobilitas, adeln, och som står mellan en man och kvinna som kan tolkas som det militära och civila studiet. Dessa är liksom relieferna i frontonerna utförda av bildhuggaren Henrik Lichtenberg.[2]

På var sida av takåsen finns personifieringar av Riddarhusets motto Arte et Marte, där Arte, ablativ av Ars, eller konsten representeras av Minerva som i denna gestalt bär ett kors förutom en bok. De är utförda i bly av bildhuggaren Johan Baptista Dusart. De fyra obeliskerna som står i den övre takavsatsens hörn byggdes för att fungera som skorstenar.[2]

Latinska motton på fasaden[8][redigera | redigera wikitext]

Ridderskapet och adelns sigill

Runt huset löper flera sentenserlatin. Dessa är:

PALATIVM ORDINIS EQVESTRIS
CONSILIO ATQVE SAPIENTIA
CLARIS MAIORVM EXEMPLIS
ANIMIS ET FELICIBVS ARMIS
ARTE ET MARTE
DVLCE ET DECORVM EST PRO PATRIA MORI
PER LABORES ITVR AD HONORES
FORTITVDO CIVIVM PRAECIPVVM
REGNI FIRMAMENTVM
DIVINO SINE NVMINE FAVSTVM EST NIHIL

Vilket på svenska betyder:

Ridderskapets palats
Med tanke och vishet
Efter förfäders lysande exempel
Med lyckosamma sinnen och vapen
Med fredlig id och krigisk bragd
Det är ljuvt och passande att dö för fosterlandet
Genom strävan gås det mot heder
Medborgarnas styrka är rikets främsta bas
Utan gudomlig vilja är inget gynnsamt

Interiörer[redigera | redigera wikitext]

Riddarhusets övriga fastighetsinnehav[redigera | redigera wikitext]

Utöver palatset i Stockholm äger och förvaltar organisationen Riddarhuset bland annat Löfstads och Kronovalls slott, herrgårdarna Föllingsö, Stjärnevik och Hornsberg, samt egendomarna Mellbyn och Apelås.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fredrik Ulrik Wrangel, Hus och portaler, Stockholmiana I-IV, 1912, sidan 284.
  2. ^ [a b c] NF, sp. 228
  3. ^ Ragnar Josephson, Barocken, Bonniers konsthistoria, Stockholm 1948, s. 374f.
  4. ^ Fredrik Ulrik Wrangel, Hus och portaler, Stockholmiana I-IV, 1912, sidan 284.
  5. ^ Toman, s. 182
  6. ^ NF, sp. 225-226
  7. ^ Hultin, m.fl. ,s. 118
  8. ^ http://gymnasieskolan.gavle.se/gp/gp_sidauh.aspx?id=5545[död länk]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]