Prästerskap
Prästerskapet utgörs av en religions eller ett samfunds präster.
Abrahamitiska religionerna[redigera | redigera wikitext]
Kristendomen[redigera | redigera wikitext]
Inom romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkan har prästerna en exklusiv mellanställning mellan Gud och troende. Prästerna i romersk-katolska kyrkan kallas även klerker[1] eller klerus.[2] I protestantiska samfund betonas i många fall det allmänna prästadömet.
Under 500-talet växte kyrkans hierarki fram. Påvarna var världsliga härskare och fick en ordnad ekonomi på grund av peterspenningen, vilket innebar att man sände en årlig summa till påven i Rom. Klosterfolket, dvs. munkar och nunnor, avlade löften om att leva i kyskhet och fattigdom när de ingick i äktenskap med Gud. De fick betala en hemgift till kyrkan. Även kvinnor i kyrkan hade under denna tid en hög status i samhället.[källa behövs]
Judendom[redigera | redigera wikitext]
Judendomen saknar efter det aronitiska prästerskapets och levitiska prästerskapets upphörande präster. Dess religiösa verksamhet leds istället av lärda, kallade rabbiner.
Islam[redigera | redigera wikitext]
Islam saknar prästerskap. De troende (umma) leds av ulama, lärda.
Andra religioner[redigera | redigera wikitext]
Buddhismen saknar präster (i vissa samhällen innehar munkarna dock samma roll som präster), medan många former av präster finns inom hinduismen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Prästståndet - ett stånd i riksdagen
- Prästadöme - inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga