Lars Anton Anjou

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Anton Anjou.
Biskop Lars Anton Anjou
Lars Anton Anjou in the 1860s photographed by Malmberg.jpg
Anjou på 1860-talet
KyrkaSvenska kyrkan

StiftVisby stift, biskop
Period1859-1884
FöreträdareCarl Hallström
EfterträdareKnut Henning Gezelius von Schéele

Prästvigd1827
Biskopsvigd25 mars 1859 av Henrik Reuterdahl
Akademisk titelTeologie doktor 1845
Född18 november 1803
Frösthult, Sverige
Död13 december 1884
Visby, Sverige

Lars Anton Anjou (uttalas: ánnscho), född 18 november 1803 i Frösthult, död 13 december 1884 i Visby, var en svensk biskop, kyrkohistoriker och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lars Anton Anjou föddes i Frösthult som son till kyrkoherde Anton Anjou och Johanna Elisabeth Sepelius. Släkten Anjou är av vallonskt ursprung, och inkom till Sverige 1633. Han studerade vid Uppsala universitet, där han blev fil.kand. 1827, fil.mag. 1830, teol.kand. 1834 och teol.dr. 1845. Han prästvigdes 1827.

1845 utnämndes han till kalseniansk professor och kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling, Uppsala, och i Danmarks församling 1851. 1851-52 var han rektor vid Uppsala universitet och utnämndes 9 mars 1855 till statsråd och chef för Kungl. Ecklesiastikdepartementet. I den befattningen tog han fram 1859 års läroverksstadga, som lade stor tonvikt vid klassiska språk. Han lämnade sin befattning som ecklesiastikminister 29 januari 1859.

Han var biskop i Visby stift från 1859 till sin död. Han var representant för prästeståndet vid riksdagarna mellan åren 1859 och 1866 varmed han var ledamot av konstitutionsutskottet och utmärkte sig där genom att kämpa emot representationsreformen.

Tillsammans med Henrik Reuterdahl räknas Anjou som en av kyrkohistoriens fäder i Sverige. Bland hans arbeten finnes Svenska kyrkoreformationens historia 1-3 (1850-51) och Svenska kyrkans historia ifrån Uppsala möte år 1593 till slutet af sjuttonde århundradet (1866).

Han blev ledamot av Kungl.Vetenskapsakademien 1855 och hedersledamot av Vitterhetsakademien samma år.[1]

Anjou är begraven på Östra kyrkogården i Visby.[2]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg Sverige Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 28 januari 1864.[3]
  • Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg Sverige Kommendör av Nordstjärneorden, 28 april 1858.
  • Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg Sverige Ledamot av Nordstjärneorden, omkring 1850.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • artikel i Svenska män och kvinnor, del 1, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1942, s.109

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anjou, 2. Lars Anton i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  2. ^ ”Östra kyrkogården”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=649011. Läst 14 juli 2013. 
  3. ^ Kommend. m. st. k. af K. Nordstjerne-Orden. i Sveriges statskalender 1881

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Otto Fredrik Tullberg
Inspektor för Uplands nation
1850–1855
Efterträdare:
Elof Wallquist
Företrädare:
Johan Henrik Schröder
Uppsala universitets rektor
1851–1852
Efterträdare:
Per Erik Bergfalk
Företrädare:
Henrik Reuterdahl
Sveriges ecklesiastikminister
1855–1859
Efterträdare:
Henning Hamilton