Lars Bengtsson Skytte
| Lars Bengtsson Skytte | |
 Lars Skyttes och Anna Posses grav i Storkyrkan. | |
| Född | 1574 (cirka) |
|---|---|
| Död | mars 1634[1] |
| Begravd | Storkyrkan[2][3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman[1] |
| Befattning | |
| Borgmästare, Nyköpings rådhusrätt[1] | |
| Barn | Lars Skytte (f. 1610) |
| Släktingar | Johan Skytte (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Lars Bengtsson Skytte, född omkring 1574 och död 1634[4], var ståthållare på Stockholms slott och Uppsala slott, bror till Johan Skytte.
Biografi
Lars Bengtsson Skytte föddes som son till borgmästaren i Nyköping, Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Han ingick äktenskap först med Brita Håkansdotter, senare med Anna Posse. Sonen Lars Skytte fick likt farbrodern en framstående akademisk bana.
Omkring 1614 var Lars Bengtsson Skytte borgmästare i Nyköping och bisittare i Svea hovrätt. Troligtvis med anledning av brodern, Johan Skyttes stora inflytande hos konungen, blev denne adlad år 1619 och erhöll i anslutning till detta Sätra gård i donation. Sätra gård upptogs därefter som frälse säteri om ett mantal. År 1622 blev han underståthållare i Stockholm. Samma år upprättade denne ett testamente till förmån för de husfattiga.
Testamentet från februari 1622 stipulerade att hans stenhus i kvarteret Iphigenia vid Västerlånggatan / Didrik Ficks gränd (samt senare år 1631 också räntan av sätesgården Sätra med underlydande torp) skulle gå till "de husfattigas uppehälle under hans söners eller dotterbarns föreståndande efter varandra". Testamentet avslutades med orden "Gud till ära och de husfattiga till uppehälle"[5] I samband med Lars Skyttes död 1634 försökte arvingarna förgäves att få detta testamente upphävt.
Lars Bengtsson Skytte var år 1625 ståthållare på Stockholms slott samt Uppsala slott. Hans ätt introducerades 1627 på riddarhuset under namnet Skytte af Sätra.
Se även
- Borgmästare Skyttes park i Sätra, Stockholm som är uppkallat efter honom.
Källor
Noter
- ^ [a b c] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 321-322, läst: 19 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Storkyrkan En central plats i Stockholms historia under 750 år, 2013, s. 98, läs onlineläs online, läst: 24 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gravkarta, Storkyrkan En central plats i Stockholms historia under 750 år, 2013, s. 68, läs onlineläs online, läst: 24 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Önnestam Carin, Människor i Hägersten och Brännkyrka under 400 år. Stockholm 1985. Enligt andra uppgifter år 1631.
- ^ Widegren, J.A., Brännkyrka genom tiderna. Brännkyrka hembygdsförening, Stockholm, 1941.
Vidare läsning
- Mattias Andersson: Skytte, släkt i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)