Sätra, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sätra
Utsikt mot Sätra centrum från norr.
Utsikt mot Sätra centrum från norr.
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Skärholmens stadsdelsområde
Bildad 1962
Antal invånare 7326 (2015)
Landareal 279 hektar
Postort Skärholmen
Postnummer 127 XX
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Sätra är ett stadsdelsnämndsområde inom Skärholmens stadsdelsområde i sydvästra Stockholms kommun, längs tunnelbanans röda linje mot Norsborg i Botkyrka kommun. Sätra gränsar till stadsdelsnämndsområdena Bredäng och Skärholmen, samt till kommundelarna Segeltorp i Huddinge kommun och Kungshatt i Ekerö kommun. I Sätra bor 7 326 invånare (2015)[1]. Ytan uppgår till 279 hektar land och 48 hektar vatten. Högsta punkt är Sätra berg som ligger 71 m ö.h., här finns sedan 1969 Sätra vattentorn. stadsdelsnämndsområdet avgränsas i norr av Mälaren och i söder av Södertäljevägen E4/E20.

Sätra var under 1990-talet Mälarviken för svenska folket, då utomhusscenerna i TV4:s dramaserie Tre Kronor till största del spelades in här.

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Sätra gård med omgivning 1817.

Området tillhörde tidigare Sätra gård och fram till 1960-talet var den enda bebyggelsen, de mindre torpen Sätra, Kärrtorp och Eklund. Sätra gård omnämndes redan 1376, då Bo Jonsson (Grip) köpte gården[2]. Den blev ett säteri 1619 och har nu adressen Sätragårdsvägen 6. De nuvarande byggnaderna är från 1700-talet.

Sätra varv startade sin verksamhet 1878 och där byggde man bland annat pråmar ända fram till 1935. I anslutning till varvet ligger de hus som arbetarna på varvet bodde i. I det så kallade Varvsarbetarhuset har numera konstnärer sina ateljéer, Ibland arrangerar man konstkurser och workshops.

Nyare historia[redigera | redigera wikitext]

Sätra gårds huvudbyggnad och flygel.
Varvarbetarhuset vid Sätra varv.

Stockholms stad köpte efter hårda förhandlingar marken 1961 från tre kristna stiftelser Ersta diakonissanstalt, Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux och Stockholms sjukhem som då ägde marken samt granngården Jakobsberg. I generalplan för Stockholm 1952 hade staden redan skissat en tunnelbana genom området. En ny generalplan för Sätra togs fram 1962 och separata stadsplaner upprättades därefter av konsultföretaget VBB.

År 1964 började man bygga och fyra år senare var hela stadsdelen i det närmaste färdigställd. Byggherrar var HSB, Stockholmshem och några privata företag. Totalt uppfördes 66 flerfamiljshus, 548 enfamiljshus, 267 radhus, 174 kedjehus och 107 villor. Några av de arkitekter som var inblandade var Åke Porne, Ali Forslund, Carl Erik Sandberg, Åke Östin och Olle Zetterberg. Arkitekturen är enhetlig, med 3 till 4 våningars lamellhus, de flesta i ljus puts. En del radhuslängor uppfördes i betongelement.

Det generella upplägget för Sätra är typiskt för en mindre miljonprogramsförort i Stockholm. Tunnelbanestation och centrum utgör tillsammans navet, och närmast dessa ligger höghus med hyresrätter, samt en grundskola (tidigare fanns två skolor till i Sätra). Strax öster om centrumet ligger Sätra industriområde, med enkel industribebyggelse från 1960-talets slut och 1970-talet. Två hus utmärker sig med sin genomarbetade arkitektur: Honeywells kontorsbyggnad från 1968 (arkitekt Bo Möller) och Canonhuset från 1978 (arkitekt Tengbom).

Åt väster följer fler bostadshus. Närmast centrumet är husen upp till 8 våningar höga, för att sedan övergå till trevåningshus med trappor. Än längre bort ligger radhusen och sist, närmast vattnet, ligger villorna. Till nyare bebyggelse räknas bostadshuset Kungsterrassen som uppfördes 2013-2014 efter ritningar av KOD Arkitekter. Marken nyttjades tidigare som parkering för intilliggande tunnelbanestation Sätra. Öster om fastigheten står sedan 1966 Sätra kyrka och väster därom ligger tunnelbanestationen. Byggnaden blev inflyttningsklar år 2014 och nominerades till Årets Stockholmsbyggnad 2015.

För att förbättra kommunikationerna mellan Sätra och Segeltorp över Södertäljevägen uppfördes 2008 Smistabron för gående och cyklister. Bron är ritad av Rundquist Arkitekter och sträcker sig i ett enda spann över motorvägen.

Fokus Skärholmen[redigera | redigera wikitext]

Fokus Skärholmen är ett pilotprojekt inom stadsutveckling, som kommer att omfatta stadsdelarna Bredäng, SätraSkärholmen och Vårberg. Pilotprojektet ska utveckla en metod för att ta fram större generella detaljplaner för Stockholms stad i framtiden. Målet med projektet är att bygga 4000 bostäder fram till 2030 och stärka stadsdelarnas utbud av bostäder, skolor, förskolor, arbetsplatser, mötesplatser och grönområden. En viktig målsättning i projektet är att stärka den sociala hållbarheten i stadsutvecklingsområden. I projektet Fokus Skärholmen är ”stadens puls i förortens grönska” i fokus. Projektet syftar till att ta hänsyn till värdefulla kvalitéer i stadsdelen och tillföra nya värden som kan utveckla och stärka stadsdelen. I Västra Sätra vid Björsätravägen planeras det för ca 500-1500 nya bostäder. [3]

Sätra centrum[redigera | redigera wikitext]

Entrén till Sätra centrum, 2016.

Stadsdelens centrum planerades för tre stora snabbköp (fast det blev bara ett ICA och ett numera försvunnet Konsum) och ett tiotal kompletterande småbutiker (bland annat ett apotek, ett postkontor och en bank), allt samlat i en egen byggnad som placerades tvärs över tunnelbanan. Centrumhuset ritades av konsultföretaget VBB med arkitekterna Gunnar Lindman, Harald Mjöberg och Åke Arell och invigdes 16 maj 1965. Det var Stockholms första inomhuscentrum. Inspirationen kom från USA:s inglasade shoppingcentra. Kring en öppen hall grupperade sig ett stort antal butiker och härifrån öppnade sig även biljetthallen till tunnelbanan. Ett långt skärmtak sträckte sig ut mot torget och man skyltade inte med "Sätra centrum" utan med "Station Sätra".[2]

Arkitekten menade i en tidningsintervju 1962 att det skulle bli "i hög grad accepterat av husmödrarna". Men Sätras inomhuscentrum fick snart konkurrens av närliggande centrumanläggningar, inte minst av Skärholmens centrum som invigdes 1967 och Sätra centrum hade därefter en tynande tillvaro. Många förslag och diskussioner om hur Sätras centrumanläggning skulle kunna moderniseras fördes på 1990-talet. I ett av förslagen skulle centrumet höjas med flera bostadsvåningar och kopplas samman med Segeltorp på andra sidan av Södertäljevägen. År 2006 förvärvade en ny fastighetsägare Sätra centrum och en ombyggnad började. Resultatet blev en ny byggnadskropp i två våningar mitt inne i hallen och den ursprungliga rymligheten försvann därmed. En viss koppling till Segeltorp förverkligades 2008 då Smistabron invigdes. 2016 övergick ägandet av centrum till företaget CA INVEST AB.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

I Sätra finns några områden och enskilda byggnader som av Stockholms stadsmuseum betraktas som kulturhistoriskt värdefull. Hit räknas radhusen i kvarteret Gillsätra, ritade av Åke Östin. Dessa är grönklassade, vilket innebär att fastigheten har bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stora delar av Sätra har gul klassificering]], vilket innebär att bebyggelsen är av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av kulturhistoriskt värde. Fem byggnader i Sätra har blå klassificering (Canonhuset, Sätra gård, Sätra vattentorn och Varvsarbetarhusen vid Sätra varv) vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.[4]

Nutida bilder, bostäder[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder, övrigt[redigera | redigera wikitext]

Parker och grönområden[redigera | redigera wikitext]

Sätrastrandsbadet utegym, 2016.

Mellan Vårberg och Sätra ligger Sätraskogens naturreservat. Sommaren 2006 inrättades friområdet som naturreservat och området innehåller öppna ängar, ekbackar och gammal granskog[5]. Genom naturreservatet från Liljeholmen till Vårberg sträcker sig en strandpromenad utmed Mälarens strand. Promenadstigen bjuder på utblickar över Östra Mälaren mot Kungshatt och Ekerölandet samt över Fiskarfjärden. Hela reservatet är på 256 ha, varav 206 ha land och 50 ha vatten. Högsta punkt är Sätra berg med 71 m ö.h. här står Sätra vattentorn. Genom naturreservatet, längs stradpromenaden leder även Hälsans stig, som börjar i Skärholmens centrum och slutar i Bredäng.

Vid Mälaren ligger Sätrastrandsbadet med sand- och gräsytor, toaletter, volleybollplan, grillplatser, kiosk med servering och ett utegym [6][7].

I Sätra finns tre stora parker, bland annat Kulans parklek[8], Sätradalsparken[9] med bland annat en plaskdamm och Borgmästar Skyttes lekpark[10].

Föreningsliv i Sätra[redigera | redigera wikitext]

I hela stadsdelsnämndsområdet finns över 120 ideella föreningar och i stadsdelen Sätra finns ett antal föreningar som riktar sig främst till barn och ungdomar.[11] Några av dessa föreningar är idrottsföreningarna Sätra MMA, IK Ängen/Sätra, Sätra SK, Sätra Båtsällskap-Segling. Andra ideella föreningar som finns i Sätra är bland annat; Sätra Islamiska kulturförening, PRO Sätra, Sätra Varvs intresseförening och Nattvandring Sätra.

Idrottsanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Sätra ridanläggning
  • Sätra friidrottshall är en inomhushall med löparbanor[12] och i anslutning till friidrottshallen ligger Sätra IP. Sätra friidrottshall är specialinredd för friidrott, bland annat med en doserad löparbana. Här har SM i inomhusfriidrott hållits 2015.
  • MB-hallen är en ishall med cirka 450 sittplatser och 400 ståplatser[13]. Ishallen ligger på Sätra IP.
  • I Sätra kan du hitta Mälarhöjdens ridskola som håller till i Sätra ridanläggning.[14]

Kyrkor och församlingar i Sätra[redigera | redigera wikitext]

Den Helige Marouns kyrka

Tunnelbanestationen[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbanestationen Sätra.

Sätra har en tunnelbanestation på röda linjen, mellan stationerna Skärholmen och Bredäng. Avståndet från stationen Slussen är 10,3 kilometer. Stationen invigdes den 16 maj 1965 och var även den sista att invigas i AB Stockholms Spårvägars regi. Sätra var ändstation fram till 1 mars 1967, då banan förlängdes.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Områdesfakta - Sätra”. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/pdf/21702_SVE.pdf. Läst 22 augusti 2017. 
  2. ^ [a b] Söderström., Göran (2003). Stockholm utanför tullarna 
  3. ^ ”Fokus Skärholmen - Stockholms stad”. http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Fokus-Skarholmen/. 
  4. ^ ”Kulturhistorisk klassificering - Stockholms stadsmuseum”. http://stadsmuseet.stockholm.se/om-hus2/klassificering-och-k-markning/stadsmuseets-kulturhistoriska-klassificering/. Läst 28 januari 2017. 
  5. ^ ”Sätraskogens naturreservat”. http://www.stockholm.se/KulturFritid/Park-och-natur/Naturreservat-i-Stockholms-stad1/Satraskogens-naturreservat/. 
  6. ^ ”Sätrastrandsbadet”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=574bdc51f68545f2b18ce955bfe8db8e. 
  7. ^ ”Sätrastrandsbadets utegym”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=e89f7d60a6d64656892551c9bd6611f5. 
  8. ^ ”Parkleken Kulan”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=8739139e7dea4292befa7a2a0ce0f10a. 
  9. ^ ”Sätradalsparkens plaskdamm”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=8bc066d167bc40f091f6128d81b9de7b. 
  10. ^ ”Borgmäster Skyttes lekpark”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=b3bba745823344e2882350cc82ea0875. 
  11. ^ ”Stockholms stad - Ideella föreningar Skärholmen”. http://www.stockholm.se/Global/Stadsdelar/Skärholmen/Kultur%20%26%20Fritid/Föreningsliv/Skärholmens%20föreningar%202016.pdf. Läst 1 november 2016. 
  12. ^ ”Sätra friidrottshall”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=94100a1038884839aaed0c227493c0ea. 
  13. ^ ”MB hallen”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=a322d87610fd4723bd00c4257db51037. 
  14. ^ ”Mälarhöjdens ridskola”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=5a58686581094260a0bc22d1c7c6e510. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]