Västerlånggatan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Långa Gatan.
Turister trängs på Västerlånggatan.
Västerlånggatan mot norr i juletid, 2009.
Västerlånggatan mot syd, januari 2015.
Åströms kappor sedan 1911.

Västerlånggatan är en gata i Gamla stan i Stockholm. Den går från Mynttorget till Järntorget och följer sträckningen för den första försvarsmuren. Västerlånggatan var fram till början av 1900-talet Stockholms främsta affärsgata, idag är den ett av turisternas huvudstråk i staden.

Gatan, historik[redigera | redigera wikitext]

Västerlånggatan blev, tillsammans med Österlånggatan, stadens huvudgata sedan området innan mur blivit för trångt och man började bygga västan mur och östan mur. På 1400-talet omnämns den som longagatuna waestan mwr men också som Allmänningsgatan och Långa gatan men i slutet av 1500-talet hade man kommit fram till ett namn som i hög grad liknar det nuvarande, Westra longgatun. Även namnformen Stora Smedjegatan och Stadssmedjegatan förekom. I samband med Namnrevisionen i Stockholm 1885 fastställdes "Vesterlånggatan för Stadssmedjegatan".

Gatan i vandel[redigera | redigera wikitext]

Många butiksfasader fick i slutet av 1800-talet sitt nuvarande utseende och det är idag ibland svårt att avgöra om huset härstammar från 1600- eller från 1800-talet. Rådande arkitekturmode var att placerade gjutjärnspelare eller -kolonner mellan de nya stora öppningarna för skyltfönstren. Av totalt 36 gjutjärnsfasader i Gamla stan som ingick i en inventering av Stockholms stadsmuseum finns 25 längs Västerlånggatan, som fram till början av 1900-talet var Stockholms främsta affärsgata. De första gjutjärnskolonner kom till användning 1863 i kvarteret Cephalus och de sista 1904 i kvarteret Ulysses.[1]

Vid 1900-talets mitt gick Västerlånggatan under benämningen "kappgatan" eftersom i stort sett samtliga av Stockholms kappaffärer låg här. Bland dem det välrenommerade modehuset Aug. Magnusson AB (grundat 1860) som hade sin verksamhet under mer än 100 år i kvarteret Cybele och Åströms kappaffär från 1911 som är en av de få i sin bransch som fortfarande finns kvar vid Västerlånggatan 40.[2] Idag är Västerlånggatan ett av turisternas huvudstråk i Stockholm.

Gränsmarkering[redigera | redigera wikitext]

På ytterväggen av Palmstedts hus, närmast fastigheten nr 9 i kvarteret Iris finns en tavla i röd sandsten uppsatt, som markerade gränsen mellan Uppland och Södermanland. Texten lyder: UPLANDz och SUDERMANNALANDz SKILLNAD. Sedan 1600-talet går landskapsgränsen genom Slussenområdet.[3]

Byggnader, butiker (urval)[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Intressanta kvarter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Gamla stans kvarter 1733. Västerlånggatan sträcker sig diagonalt genom kartbildens mitt.
Observera att norr är nertill.
Östra sidan, från norr till söder
Västra sidan, från norr till söder

Se även[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Butiksfasader i Gamla Stan: byggnadshistorisk utredning och inventering / Maria Lorentzi (text, foto) ; Ingrid Johansson (foto).
  2. ^ Åströms Kappaffär: Kort om Åströms.
  3. ^ Stockholmskällan: Gränsen mellan Uppland och Södermanland.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]