Hoppa till innehållet

Lasioglossum planatum

Från Wikipedia
Lasioglossum planatum
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
Undersläkte'Dialictus[1]
ArtLasioglossum planatum
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum planatum
Auktor(Lovell, 1905)
Synonymer
Halictus planatus Lovell, 1905
Dialictus planatus (Lovell, 1905)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Lasioglossum planatum är en biart som först beskrevs av John Harvey Lovell 1905.[1] Den ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin. Arten förekommer i norra Nordamerika.[1]

Endast honan har beskrivits. Huvudet och mellankroppen är blågröna med gyllengult skimmer. Clypeus[a] är svartbrun på den övre delen, och partiet över clypeus och käkarna är metalliskt gulskimrande. Antennerna är mörkbruna, benen är bruna och vingarna är halvgenomskinliga med ljust gulbruna ribbor och gulbruna till rödaktiga vingfästen. Bakkroppen är mörkbrun med bakkanterna på tergiterna och sterniterna[b] rödbruna. Behåringen är vitaktig och gles. Kroppslängden är 5,4 till 6,1 mm.[1]

Lasioglossum planatum är en ovanlig art som förekommer i Kanada från sydligaste Northwest Territories och sydöstra British Columbia över Alberta och mellanliggande provinser till Newfoundland och New Brunswick, samt från Minnesota, Wisconsin och New York till Maine i USA.[1][3]

Lasioglossum planatum är polylektisk[4], den flyger till blommor från flera olika familjer, som exempelvis dunörtsväxter[1], sumakväxter[2], troligtvis även rosväxter, flockblommiga växter, korgblommiga växter, korsblommiga växter, strävbladiga växter, oleanderväxter, ärtväxter, liljeväxter, fackelblomsväxter, näckrosväxter, vattenhyacintväxter, ranunkelväxter och flenörtsväxter[1]. Flygtiden varar från vår till sensommar.[4]

Arten är ettårigt eusocial, den är samhällsbildande med arbetare som hjälper den samhällsgrundande honan/drottningen att ta hand om avkomman. Boet är underjordiskt.[4]

Arten har tidigare betraktats som en synonym till Lasioglossum oblongum.[1]

  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  1. ^ [a b c d e f g h] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,5 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 215, 257, 259–261. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 10 mars 2020. 
  2. ^ [a b] Lasioglossum planatum (Lovell, 1905)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+planatum. Läst 12 april 2020. 
  3. ^ Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini.)” (på engelska) (PDF, 34,0 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 158. ISSN 1175-5334. http://www.mapress.com/zootaxa/2011/f/zt03073p216.pdf. Läst 8 mars 2020. 
  4. ^ [a b c] Erika Nardone (Januari 2013) (på engelska) (PDF, 3,0 MB). The Bees of Algonquin Park: A Study of their Distribution, their Community Guild Structure, and the Use of Various Sampling Techniques in Logged and Unlogged Hardwood Stands. Guelph, Ontario, Kanada: University of Guelph. sid. 183. https://atrium.lib.uoguelph.ca/bitstreams/6eafd1b6-4fc8-480e-a4c4-54a8298960be/download. Läst 16 april 2020 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]