Lasioglossum sexnotatum
| Lasioglossum sexnotatum | |
 Lasioglossum sexnotatum, hona | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Art | Lasioglossum sexnotatum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum sexnotatum | |
| Auktor | (Kirby, 1802) |
 Lasioglossum sexnotatum, hane | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Lasioglossum sexnotatum[1][2] är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Lasioglossum sexnotatum ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[3][4] Inga underarter finns listade.[3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Ett slankt, svart bi med tydliga, ljusa band på tergiternas (de övre bakkroppssegmentens) bakkanter. Längden är omkring 10 mm. Arten är svår att skilja från andra smalbin i samma storlek.[5]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Lasioglossum sexnotatum föredrar torra och varma habitat, som gräsmarker, ruderatområden ("skräpmark"), sluttningar, parker, trädgårdar[5] och hedar.[6]
Födomässigt är arten en generalist som hämtar pollen från ett flertal växtfamiljer, som korsblommiga växter, korgblommiga växter, liljeväxter, fackelblomsterväxter, rosväxter, videväxter, ranunkelväxter och lejongapsväxter. Även nektar hämtas från flera olika växter som korgblommiga växter (maskros och stånds), rosväxter (rubusar), gurkväxter (hundrovor) och lejongapsväxter (flenört)[6].
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Inte mycket är känt om artens fortplantningsbiologi[6], men den antas vara solitär (icke-samhällsbildande) och bygga sina larvbon i jorden. Även eventuella boparasiter är dåligt kända, men man förmodar att den kan angripas av boparasiter som blodbin.[5]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Lasioglossum sexnotatum lever i Europa från Iberiska halvön till Danmark[5] samt österut från södra England genom Asien till Mongoliet.[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ (2006) , database, Apoidea Database, Fauna Europaea
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 juni 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lasioglossum+sexnotatum/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ [a b c d] ”Furchenbienen: Lasioglossum sexnotatum” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-lsexn.htm. Läst 5 oktober 2013.
- ^ [a b c d] G W Allen (Januari 2012). ”Lasioglossum sexnotatum (Kirby, 1802)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/lasioglossum-sexnotatum. Läst 10 oktober 2013.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lasioglossum sexnotatum.
Wikispecies har information om Lasioglossum sexnotatum.
