Leila Ali Elmi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Leila Ali Elmi

Mandatperiod
2018–2022
Valkrets Göteborgs kommun[1]
Uppdrag i riksdagen
Aktuella uppdrag[2]
ordinarie ledamot
ledamot i arbetsmarknadsutskottet (2018–)
suppleant i utbildningsutskottet
Tidigare uppdrag[2]
suppleant i civilutskottet
Ordförande i
Ej ordförande i något utskott

Född 16 januari 1988 (34 år)
Somalia
Politiskt parti Miljöpartiet
Yrke tolk

Leila Ali Elmi, född 16 januari 1988[3] i Somalia,[4] är en svensk miljöpartistisk politiker. Sedan riksdagsvalet i Sverige 2018 är hon riksdagsledamot efter att blivit invald genom 1 467 personröster.[5][6] Hon är ledamot i Arbetsmarknadsutskottet och suppleant i Utbildningsutskottet och Civilutskottet.[7] Sedan hösten 2021 är hon ledamot av Miljöpartiets partistyrelse.[8]

Ali Elmi har somalisk bakgrund och är uppväxt och bor i nordöstra Göteborg.[9] Hon har arbetat som tolk i nio år[10] och var under mandatperioden 2014–2018 ersättare i stadsdelsnämnden i Angered.[11]

Leila Ali Elmi är positiv till att införa jämlikhetsdata där man registrerar människor efter bland annat etnicitet och religion. Detta är inte miljöpartiets officiella linje, men Ali-Elmi motionerade om detta genom motion 2019/20:3318 "Sverige bör införa jämlikhetsdata", tillsammans med partikamraten Annika Hirvonen Falk.[12] Registrering av jämlikhetsdata är kontroversiellt och motionen avslogs i riksdagens kammare.

I samband med hennes framgång skrevs en ledartext av Ivar Arpi om klanröstning och etnisk röstning där Leila Ali-Elmi (MP) lyftes.[13] Ledartexten ställer frågan "Hur påverkar etniska röster demokratin"[14] Leila Ali Elmi bemöter kritiken att den mest handlar om demonisering.[13]

Enligt Expressen valdes Ali Elmi till riksdagen efter en kampanj riktad till somalier i Göteborgs förorter.[15] Enligt Ali Elmi går det ofta bättre för somalier i andra länder än i Sverige.[16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Protokoll 2018/19:1 Måndagen den 24 september (§ 2), Sveriges riksdags webbplats. Läst 19 september 2021.
  2. ^ [a b] Leila Ali-Elmi (MP), Sveriges riksdags webbplats. Läst 19 september 2021.
  3. ^ ”Leila Ali Elmi”. ratsit.se. https://www.ratsit.se/19880116-Leila_Ali_Elmi_Angered/yhxTbhQ-aLJb9a7qpv50p2O5LdtRh8f6r73gRJFvXEE. Läst 19 september 2018. 
  4. ^ Det här har hänt – Leila Ali-Elmi
  5. ^ ”Slutlig rösträkning, Val till riksdagen 2018-09-09, Valkrets: Göteborgs kommun” (pdf). Länsstyrelsen Västra Götalands län. 15 september 2018. sid. Bilaga 4, Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/protokoll/protokoll_1416R.pdf. Läst 20 september 2018. 
  6. ^ Arne Larsson (17 september 2018). ”Leila Ali Elmis kryssrace har väckt debatt”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/leila-ali-elmis-kryssrace-har-v%C3%A4ckt-debatt-1.8312216. Läst 20 september 2018. 
  7. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Leila Ali-Elmi (MP) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/leila-ali-elmi_5997ba96-4f01-46f4-8bd8-e1411a9d503b. Läst 20 mars 2020. 
  8. ^ Jannika Wasastjerna (17 oktober 2021). ”Leila Ali-Elmi invald till MP:s partistyrelse – Emmali Jansson omvald”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/leila-ali-elmi-invald-till-mp-s-partistyrelse-emmali-jansson-omvald-1.57255250. 
  9. ^ Detta har hänt SVT Nyheter 2018
  10. ^ Så hjälpte fotbollsklubben Leila Ali Elmi till riksdagen, Dagens Nyheter, 22 september 2018
  11. ^ Kampanjen som gav riksdagsplats – riktad mot somalier, Expressen, 17 september 2018
  12. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Sverige bör införa jämlikhetsdata Motion 2019/20:3318 av Leila Ali-Elmi och Annika Hirvonen Falk (båda MP) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/sverige-bor-infora-jamlikhetsdata_H7023318. Läst 13 november 2020. 
  13. ^ [a b] Zare, Shohreh (27 november 2019). ”Leila Ali-Elmis (MP) år i riksdagen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/leila-ali-elmi-ar-i-riksdagen. Läst 14 november 2020. 
  14. ^ Arpi, Ivar (16 september 2018). ”LEDARE: Hur påverkar etniska röster demokratin?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/hur-paverkar-etniska-roster-demokratin. Läst 14 november 2020. 
  15. ^ Claes Petersson. ”Kampanjen som gav riksdagsplats – riktad mot somalier”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190829110618/https://www.expressen.se/gt/kampanjen-som-gav-riksdagsplats-riktad-mot-somalier-/. Läst 19 september 2018.  Expressen, 17 september 2018.
  16. ^ Niklas Orrenius. "Fotbollslaget blev Leila Ali Elmis väg till riksdagen", Dagens Nyheter, 23 september 2018. ("I USA inkluderas folk mer. Det finns inte samma syn från samhället att man ser somalier som offer [...] I England, i Kanada och i USA går det ofta bättre för somalier än i Sverige. Somalier runt om i världen undrar: varför är det så svårt i Sverige, är det fel på somalierna där? Jag träffade en professor i USA som berättade: nej, det är inte fel på somalier i Sverige, utan på förutsättningarna.")

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]