Riksdagsvalet i Sverige 2018

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Val till Sveriges riksdag för mandatperioden 2018–
Sverige
← 2014 9 september 2018 2022 →

Riksdagens 349 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
 

Stefan Löfven efter slutdebatten i SVT 2014 (cropped).jpg

Ulf Kristersson in 2018 Swedish general election, 2018.jpg

Jimmie Åkesson Almedalsveckan 2017.jpg

Ledare Stefan Löfven Ulf Kristersson Jimmie Åkesson
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna
Allians Rödgröna Alliansen Ingen
Ledare sedan 27 januari 2012 1 oktober 2017 7 maj 2005
Föregående val 113 84 49

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  Gustav Fridolin, Isabella Lövin.jpg

Annie Lööf 12 Sept 2014.jpg

Jonas Sjöstedt in Sept 2014 -2.jpg

Ledare Gustav Fridolin
Isabella Lövin
Annie Lööf Jonas Sjöstedt
Parti Miljöpartiet Centerpartiet Vänsterpartiet
Allians Rödgröna Alliansen Rödgröna

(Stödparti)

Ledare sedan 13 maj 2016 23 september 2011 6 januari 2012
Föregående val 25 22 21

  Sjunde parti Åttonde parti
 

Jan Björklund in Sept 2014.jpg

Ebba.Busch.Thor.riksmotet2015.15d686.1710040.jpg

Ledare Jan Björklund Ebba Busch Thor
Parti Liberalerna Kristdemokraterna
Allians Alliansen Alliansen
Ledare sedan 7 september 2007 25 april 2015
Föregående val 19 16

Statsminister före valet

Stefan Löfven
Socialdemokraterna

Statsminister efter valet

ej avgjort

Riksdagsvalet i Sverige 2018 äger rum söndagen den 9 september 2018 för att fördela platserna i Sveriges riksdag. Samtidigt hålls också allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige.[1][2] Förutom de åtta riksdagspartierna, där Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna legat högst i opinionen alltsedan riksdagsvalet 2014, så ställer även ett antal övriga partier upp. Däribland Feministiskt Initiativ, Piratpartiet och Enhet (som blev största partier utanför Riksdagen i riksdagsvalet 2014) samt nya partier såsom Medborgerlig samling och Alternativ för Sverige.

Viktiga datum[redigera | redigera wikitext]

  • 2017: Indelningarna i valdistrikt och valkretsar görs i kommunerna.
  • 10 april: Sista dagen för partierna att anmäla sina kandidater till länsstyrelsen i respektive län. Det är också sista dagen för partierna att beställa namnvalsedlar från länsstyresen.
  • 30 april: Sista dag för Valmyndigheten att besluta om antal fasta valkretsmandat för varje valkrets.
  • 26 juli: Väljare utomlands kan nu brevrösta från utlandet.
  • 10 augusti: Sista dag för partier att anmäla deltagande i valet 2018.
  • 16 augusti: Första dag för väljare utomlands att rösta på en utlandsmyndighet.
  • 22 augusti: Väljare kan förtidsrösta i Sverige.
  • 28 augusti: Sista dag att begära rättelse i röstlängden.
  • 7 september: Sista dag för kandidater att samtycka till kandidatur i valet.
  • 9 september: Valdag.
  • 10 september: Länsstyrelserna påbörjar slutlig sammanräkning.
  • 12 september: Valnämndernas preliminära rösträkning av förtidsröster som inte granskades på valdagen.
  • 19 september: Sista dagen att överklaga valet eller valresultatet.
  • Efter 19 september: Valmyndigheten meddelar resultatet av Riksdagsvalet i Post- och Inrikes Tidningar. Kommun- och landstingsvalen avslutas då länsstyrelsen i sina lokaler lägger fram protokollen för granskning.

Opinionsmätningar[redigera | redigera wikitext]

30 dagars rörligt medelvärde av opinionsundersökningar från september 2014 och framåt mot riksdagsvalet. Varje linje motsvarar ett parti.

Inför valet[redigera | redigera wikitext]

Inför valet 2018 visade en undersökning gjord av Internetstiftelsen i Sverige att internets betydelse som informationskälla och arena för politiskt engagemang ökat. 71 procent av alla internetanvändare i Sverige tog del av politisk information på internet. Det är en siffra som ökat kraftigt sedan riksdagsvalet 2014 då den låg på 46 procent.[3][4] När det kom till att ange viktiga informationskällor var TV den viktigaste för 73 procent av de svarande i undersökningen, vilket följdes av en delad andra plats för papperstidningar, vänner/familj, dagstidningar på nätet samt radio vilka samtliga hamnade kring 56 procent.[5][4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Det svenska riksdagsvalet påverkar EU”. EU-upplysningen. 12 juli 2014. http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sa-paverkar-Sverige-EU/Det-svenska-riksdagsvalet-paverkar-EU/. Läst 27 december 2014. 
  2. ^ ”Val till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val_och_folkomrostningar/val2018/index.html. Läst 22 maj 2017. 
  3. ^ Politisk information” (på sv). Valspecial 2018 (Internetstiftelsen i Sverige). http://val2018.svenskarnaochinternet.se/viktiga-informationskallor/. Läst 27 juni 2018. 
  4. ^ [a b] Många rädda för hot och hat på nätet – leder till självcensur” (på sv). SVT Nyheter. 25 juni 2018. https://www.svt.se/nyheter/internetvalet. Läst 27 juni 2018. 
  5. ^ Viktiga informationskällor” (på sv). Valspecial 2018 (Internetstiftelsen i Sverige). http://val2018.svenskarnaochinternet.se/viktiga-informationskallor-2/. Läst 27 juni 2018.