Lista över tyska dagstidningar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Detta är en lista över tyska dagstidningar.

Tidningar i bokstavsordning[redigera | redigera wikitext]

Tyskspråkiga dagstidningar i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Tidningarna listas i svensk alfabetisk ordning och med svensk stavningskonvention (ß skrivs normalt ut som ss på svenska). Många lokaltidningar som inte är upptagna i listan ges ut som extra lokaldelar till regionala tidningar.

Icke tyskspråkiga dagstidningar utgivna i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Redan före slutet av 1600-talet hade nästan varje större tysk stad sin tidning och som föregångare fanns även handskrivna veckobrev. Hamburgischer Correspondent grundades 1714. I Berlin grundades Vossische Zeitung (1722-1934) och Spenersche Zeitung (1740-1874). Men det var först under Franska revolutionen som pressen vann i betydelse. Allgemeine Zeitung (1798-1929) grundades av Johann Friedrich Cotta och utgavs först i Tübingen, 1810-1882 i Augsburg och 1882-1929 i München. Pressen fick en kort tid av frihet efter att Napoleon I:s tvångsvälde upphört och innan tyska förbundsdagen genom Karlsbadbesluten 1819 införde sträng censur. Niebuhr grundade Preussischer Correspondeht och Görres Rheinischer Mercur (1814-1816). I brist på fri press, inrättade regeringarna officiella tidningar som Allgemeine Preussische Staats-Zeitung (1819, från 1871 Deutscher Reichsanzeiger), en motsvarighet till Post- och Inrikes Tidningar. Heinrich Brockhaus i grundade 1837 den frihandelsvänliga Leipziger Allgemeine Zeitung, som var föregångare till den 1861 i Berlin grundade konservativa Norddeutsche Allgemeine Zeitung (Bismarcks organ), vilken 1918 nybildades som Deutsche Allgemeine Zeitung (nedlagd 1945). Gervinus i Heidelberg grundade Deutsche Zeitung (1847-1849), som försvarade konstitutionalismen. När Karlsbadbesluten och censuren hävdes 1848 fick pressen ny kraft, med hjälp av rotationspressen (uppfanns 1846) och telegrafen. En stämpelskatt för tidningar som hade införts 1822, upphävdes 1874, vilket underlättade postbefordran. Åren 1823-1847 hade bara 22 nya tidningar grundats, men 1847-1850 tillkomm 66 stycken. När Tyska riket förenades 1871 utgavs där 948 tidningar, tio år senare var de 2337 stycken och 1907 över 7000 stycken.

Framgångsrika tidningar under andra hälften av 1800-talet var den nationalliberala Nationalzeitung (grundad 1848), framstegsorganet Vossische Zeitung, den demokratiska Volkszeitung (1849), den konservativa Neue Preussische Kreuzzeitung (1848), centerns Germania, den frikonservativa Post, Norddeutsche Allgemeine Zeitung, de liberale judarnas organ Berliner Tageblatt, Freisinnige Zeitung, den liberala men antisemitiska Staatsbürgerzeitung, Berliner Lokalanzeiger, Allgemeine Zeitung, Kölnische Zeitung, Hamburgischer Correspondent, Hamburger Nachrichten (1792), Hamburger Echo, Kölnische Volkszeitung (1860), Weserzeitung (i Bremen), Frankfurter Zeitung, Schwäbischer Merkur (i Stuttgart), Magdeburgische zeitung, Schlesische Zeitung (i Breslau), Münchener neueste Nachrichten.

Under 1900-talets början tillkom den konservativa Deutsche Tageszeitung, den nationellt oavhängiga Tägliche Rundschau, Berliner Morgenpost och B. Z. am Mittag.

Den socialistiska pressen utvecklades under 1870-talet, men undertrycktes av socialistlagen som var i kraft 1878-1890. Den främsta var socialdemokraternas Vorwärts (1876-1933, under exil i Paris 1933-1938, nygrundad 1948, partiorgan för SPD).

Tidiga illustrerade tyska veckotidningar var Illustrirte Zeitung (1843), Gartenlaube (1853), Über Land und Meer (1858) och Die Woche (1899). Skämttidningarna Kladderaditsch (1848), Fliegende Blätter (1845), Simplicissimus Ulk och Lustigie Blätter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • L. Salomon, Geschichte des deutschen zeitungswesens (3 delar, 1900-1906),
  • Kürschner, Handbuch der presse
  • Webel, Handlexikon der deutschen presse (1905)

Källor[redigera | redigera wikitext]