Lucia (helgon)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om helgonet Lucia, för andra betydelser, se Lucia (olika betydelser).
Sankta Lucia
Sankta Lucia
Sankta Lucia.
Målning av Francisco de Zurbarán.
Jungfru, Martyr
Född cirka 283
Syrakusa
Död 304
Syrakusa
Vördas inom Romersk-katolska kyrkan
Ortodoxa kyrkan
Helgedom San Geremia, Venedig
Helgondag 13 december
Attribut Martyrpalm, ögon på en tallrik, svärd
Skyddshelgon för Synskadade, sjuka barn, botfärdiga prostituerade, vävare, med flera

Lucia (latin för ’den lysande’, ’ljusbärerskan’), född cirka 283 i Syrakusa, Sicilien, död 304 i Syrakusa,[1] var jungfru och sedermera martyr och helgon. Hon vördas inom Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkan, med festdag den 13 december.

Den unga kristna jungfrun Lucia led troligen martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse.[1] Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon därutöver en palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen.

Lucias levnad[redigera | redigera wikitext]

Lucia föddes i en rik familj i Syrakusa på Sicilien, under romartiden, cirka 283 e.kr. Hon var dotter till en grekisk mor vid namn Eutychia och en romersk patricier.[2] Hennes far dog emellertid när hon var fem år gammal och hon blev uppfostrad av sin mor. Redan som liten skall hon ha avlagt kyskhetslöfte; dock berättade hon inte det för någon. När hon blev äldre lovade modern bort henne. Hon lyckades försena förlovningen och bad till Gud att han skulle hjälpa henne. Då blev hennes mor sjuk i blödarsjuka som ingen lyckades bota. Lucia övertalade därför modern att vallfärda till Catania och helgonet Agatas grav. När de kom fram skall Agata ha uppenbarat sig för Lucia och sagt "Varför ber du mig om något du själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!" Modern blev frisk, och lovade Lucia att inte gifta bort henne till någon man. Men friaren kände sig kränkt och angav henne för ståthållaren till kejsar Diocletianus, som förföljde de kristna.

Lucia blev arresterad och torterad men förlorade inte sin tro på Gud. Hon dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. Hon uppges då ha sagt att då hon inte gav sig frivilligt skulle hennes kyskhet vara dubbelt värd. När hon skulle åka genom staden till bordellen på ett spann bakom oxar, frös spannet fast i marken och gick inte att rubba. De hällde då kokande olja på henne men hon blev inte skadad. I sin desperation körde någon ett svärd genom halsen på henne men inte heller då dog hon. Hon levde ända tills någon kom för att ge henne den sista smörjelsen.

Lucias reliker[redigera | redigera wikitext]

Lucias reliker förvarades i kyrkan Santa Lucia i Venedig. Kyrkan revs 1861 för att bereda bygget av järnvägsstationen och relikerna flyttades till den närbelägna kyrkan San Geremia där de fortfarande finns att beskåda. Venedigs järnvägsstation bär idag helgonets namn: Venezia Santa Lucia. I Syrakusas katedralSicilien kan man beskåda en av hennes underarmar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Lucia". NE.se. Läst 17 augusti 2014.
  2. ^ http://www.stlucy-church.org/stlucy.html "It was into this time of great anxiety that Lucy was born, in Syracuse, Sicily; into a rich and noble Roman family about the year 283. Her father, a patrician, died when she was five years old. That left her dependent upon her sickly mother Eutychia, who was of Greek descent. This is not surprising considering Syracuse was originally a Greek city and at one time the richest Greek city in the Greek Empire."

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 304–305. ISBN 0-19-283069-4 
  • The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]