Lucia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Lucia (olika betydelser).
Lucia
Lucia procession.jpg
Luciatåg i Sverige 2007.
TypTemadag
Datum13 december
Geografi och firareKristna kulturområden i hela världen
Fenomenet starkt förknippat med Italien och Sverige.
PeriodGammal tradition, i modern form sedan sent 1800-tal.
AnledningLucias festdag
Julianska kalenderns mörkaste natt på norra halvklotet
TraditionerLuciatåg
Luciasånger
Lussefika (i Sverige)
Andra namnLuciadagen
Lussedagen
RelateratAdvent
Jul

Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige ingår Lucia tillsammans med advent i förberedelserna till julfirandet. Den svenska Lucian är en blandning av både förkristna och kristna figurer och denna tradition har spridit sig till andra nordiska länder, och i viss mån också utanför Norden.

Lucia är ett helgon i den kristna traditionen (i romersk-katolska kyrkan liksom i den ortodoxa) med ursprung från Sicilien. Dagens nordiska luciafirande har dock föga gemensamt med helgonkulten.

Namnet Lucia kommer från latinets lux, vilket betyder ljus.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Lucia kommer av latinets lux (i genitiv lucis), som betyder ljus. På italienska är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Lucio är den maskulina varianten av namnet.[2][3] Ordstammen för lux och lucis är i sin tur ett urindoeuropeiskt arvord.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den 13 december har man inom kristendomen, både västlig romersk-katolsk och östlig ortodox, sedan medeltiden firat helgonet Lucia vid årets mörkaste dag, nämligen vintersolstånd enligt den Julianska kalendern. Efter övergång till gregorianska kalender infaller dock vintersolståndet den 22 december.

Enligt folktron[Inom vilken folktro?] var vintersolståndet den 13 december en farlig natt eftersom man trodde att övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten[Inom vilken folktro?]. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder.

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Men namnet på ljushögtiden är en senare företeelse än själva firandet.[4]

Luciafirande och besläktade traditioner har förändrats genom århundradena och först omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. Den moderna svenska luciatraditionen har troligen ett starkare ursprung i Västsverige, Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland. Därifrån har den spritt sig över hela Sverige.[5]

Äldre svensk luciatradition[redigera | redigera wikitext]

Luciafirande i en svensk kyrka 2006.

Julfasta och årets längsta natt[redigera | redigera wikitext]

Från medeltiden finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktades julgrisen och det festades natten lång. Under 1300-talet, då den julianska kalendern gällde i Sverige och därmed även i Finland, var lucianatten årets längsta natt. Då ansåg man att övernaturliga makter var ute och härjade och att det därför var bäst att hålla sig vaken. Årets längsta natt var detsamma som midvinter och fungerade som motsvarighet till midsommaren. Vid den mörkaste tiden på året i det förkristna Norden, besvärjades ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är från dessa föreställningar kopplade till ljus, mörker och årets gång, som den svenska ljushögtiden runt den 13 december ursprungligen härstammar.[6] Traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna.[2] Luciahögtiden kan därför sägas vara ett exempel på både synkretism och kristianisering.

Vintersolståndet var länge i folktron en farlig natt, då gårdsfolket gjorde bäst i att hålla sig inomhus, och helst inte gå och lägga sig (lussevaka). Vintersolståndet var alltså mörkrets natt, men också inledningen på julen: Grisen skulle vara slaktad den 13 december, och inte allt för mycket arbete skulle återstå innan jul. Under 1500- och 1600-talen inträffade vintersolståndet/midvinter den 11 december. Genom förskjutningen vid införandet av den gregorianska kalendern blev lucianatten inte längre årets längsta natt utan vintersolståndet/midvinter inträffar nu i stället 21 eller 22 december.

Men i folktron levde 13 december kvar som årets längsta natt, då man skulle hålla sig inomhus, stanna uppe och vaka, kanske (om man var ung) gå sång- och tiggarrundor i de kringliggande gårdarna, och då ljus och mörker hade en särskild betydelse.[källa behövs] Traditionen att fira ljus och mörker vid midvintertid levde alltså vidare in i 1600- och 1700-talets bondesamhälle.

Luciadagen kallades på sina håll lillejul, och ansågs också vara den dag då bak, trösk, och brygd skulle vara avslutade för året.[7]

Firandet var vanligast runt Vänern i sydvästra Sverige, det vill säga i Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland. Exakt varför den geografiska fördelningen såg ut så vet man inte, och mer forskning på området behövs. Dock är det klart att liknande traditioner förekommit i östra Norge, där lucia/midvinter i folktron gått under beteckningen lussinatt, med en mängd föreställningar om övernaturliga krafter kopplade till midvinternatten.

Luciafirande i Vaxholms kyrka 2017

Lussi[redigera | redigera wikitext]

Lussinatta inträffade den 13 december och det var då som Lussi, eller Lussekäringen, en kvinnovarelse med onda egenskaper likt en kvinnlig demon eller häxa, kom ridande genom luften med sina följeslagare som kallades för lussiferda. I vissa trakter, särskilt i Västergötland, handlade i stället om en man, Lussegubben. Lucialegenden var känd i Norden först på 1200-talet, och först på 1300-talet var namnet allmänt känt som namn på dagen. Lussi är med all sannolikhet en personifikation av dagen, utan koppling till helgonet. Under tiden mellan lussinatta och julen trodde man att troll och onda andar var särskilt aktiva utomhus. Det var synnerligen farligt att vara ute under själva lussinatta. Barn som hade begått illdåd behövde akta sig extra noga, då Lussi kunde komma ner för skorstenen och röva bort dem. Och om vissa av julens förberedelser inte blev klara, kunde Lussi straffa gården i fråga.[8]

Olof Rudbeck d.ä. gjorde i sin Atlantica ett försök att koppla föreställningen mellan en Lussi och den grekiska mytologins Demeter. Denna identifikation upprepades senare av Erland Hofsten i början av 1700-talet, men anses idag som ett utslag av Göticism. Tyvärr ger Rudbeck inte någon beskrivning av Lussitraditionen såsom den såg ut i slutet av 1600-talet.[9]

Liknande traditioner har funnits även i andra länder, bland annat Böhmen.[7]

I Värmland uppstod en något annan tradition. Erland Hofsten berättade i sin otryckta Beskrifning öfwer Wermeland i början av 1700-talet om vad han uppfattade som ett Warimanniens ålder til upbruk och beboande, i dy thet kan gifwa wid handen thenna fäst här hafwa satt sig förrän någon annan ort av Swea och Giöta, emädan the ther om eij enss hört, men the emot then sedan af hedenhöös här warit brukat. Tyvärr ges ingen utförligare beskrivning av vad festen gick ut på. Hofstens teorier om festens hedniska ursprung är dock med all förmodan överdriven.[9]

I den första tryckta Värmlandsbeskrivningen, Erik Fernows Beskrifning öfwer Wärmeland 1773, ges dock en fylligare beskrivning av Lussetraditionen i Värmland: Man skall den dagen wara uppe at äta bittida om ottan, hos somlige tör ock et litet rus slinka med på köpet. Sedan lägger man sig at sofwa, och därpå ätes ny frukost. Hos Bönderne kallas detta 'äta Lussebete', men hos de förnämare 'fira Luciäottan'. Medan Hofsten beskrev seden som endast förekommande hos allmogen, säger Fernow att den förekom även på herrgårdarna.[9]

Den verkar även ha spridit sig utanför Värmland. 1791 firades Lucia vid den Värmländska nationen i Lund. Prosten C. Fr. Nyman berättare i den otryckta Märkvärdigheter uti Ingelstads härad från en resa i Västergötland 1764, hur han då stötte på den för honom helt okända luciatraditionen: Rätt som jag låg i min bästa sömn, hördes en Vocalmusique utan för min dörr, hvaraf jag väcktes. Strax derpå inträdde först ett hvit-klädt fruntimmer med gördel om lifvet, liksom en vinge på hvardera axeln, stora itända ljus i hwar sin stora silfversljusstake, som sattes på bordet, och strax derpå kom en annan med ett litet dukadt bord, försedt med allehanda kräseliga, äteliga och våtvaror, som nedsattes mitt för sängarna... det är Lussebete. Det är första kända dokumentationen av något som kan liknas vid en Lucia. 1791 firades Luciadagen på Åkerö slott enligt hävdvunnen sed. Ebba Sparre har beskrivit i ett brev till sin syster hur hon väcktes av fiolspel, och då hon öppnade ögonen fick se två av tjänsteflickorna med förvaltarens dotter och en hushållerska komma in i kammaren, helt vitklädda med blomstergirlanger på huvudena och bärande mellan sig ett slags altare, med en korg i guldpapper och med 16 brinnande ljus.[9]

Den första gången en lucia med ljus på huvudet finns dokumentariskt belagd är från 1820, och det handlade då om en manlig lucia. En bruksinspektor i Skinnskatteberg berättar: ... då sex rätter voro förtärde och endast den sjunde, kakan, återstod, öfverraskades gästerna af en egendomlig syn. Dubbeldörrarna till förstugan uppslogos, och in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus. Egentligen borde det varit en tjenstflicka, ty han skulle föreställa Sancta Lucia, men, förmodligen för bördans skull, hade därtill i senare tider tagits en karl.[9]

En manlig Lucia verkar dock inte ha varit helt unik. Otto U. Marin beskriver 1837 lussefirandet hos ett herrskap S., som hade för sed att fira denna morgonstund i likhet med hvad öfligt är uti en del provinser. Vid mitten av 1800-talet börjar Luciatraditionen att sprida sig allt mer, då främst i de västsvenska landskapen, inklusive Göteborg och västra Bergslagen.[9]

Möjligen har Lucia som en flicka med ljus i håret influerats av den tyska traditionen med Christkindlein eller Kinken Jes. Seden har bland annat förekommit hos estlandssvenskar och Sophie von Knorring har i sina memoarer berättat att man i hennes mormors hem tidigare hade en Kinkenges som överlämnade julklapparna, för att 1807 ersättas av Julbocken. På ett tyskt kopparstick från 1700-talet visas en "Das Christibescherens oder der fröhliche Morgen" med en figur med ljusstålande krona på huvudet och ett ljus i vardera handen som liknar vår Lucia. I Stjärngossespelen i västra Närke beskrivs 1884 en "ljusskottbärare" som uppträdde i en rund mössa av rödt och hvitt papper med kulle; uti densamma sitta fyra ljusstakar med ljus uti. Han var även vitklädd med ett rött band om livet. Nils Keyland har beskrivit ett värmländskt stjärngossespel där stjärnbäraren bar "ljus på huvudet, fästade på någon slags krus av halm". Ljusskottbäraren har dock inte identifierats med jesusbarnet, utan snarare med den "sångängel" som förekommer i Staffansspelen.[9]

Lekbrudar[redigera | redigera wikitext]

Ett annat ursprung för Luciatraditionen är troligen även de lekbrudar som förekommit i flera landskap. Det vanligaste är att de förekommer under vårtiden som pingstbrud, majbrud, midsommarbrud eller blomsterbrud. I Västergötland har pingstbrudar varit vanligast. Liknande har dock förekommit även under vintertid. Louise Hagberg har dokumenterat en uppteckning som trettondagsbrudar i Virserums socken i Småland, och i Österbottens svenskbygder har tjugondagsbrudar förekommit. En liknande tradition har spårats i Tvärreds socken i Västergötand där man på Knutdagen klädde en pojke till brudgum och en flicka till brud. I Kville i norra Bohuslän har samma sed spårats till tjugondagen och till Felixdagen (14 januari).[9]

Ungdomstraditioner[redigera | redigera wikitext]

Ungdomarna hade sin egen tradition på årets längsta natt. Det var att dra runt mellan gårdarna i grannskapet och sjunga visor, för att på så sätt få pengar och gåvor, skämta och skrämmas lite. Ofta sjöngs några av de många Staffansvisorna, som i sista versen ofta har en anspelning på brännvin eller gåvor, vilket man ville ha från gården man sjöng för. Samma fenomen uppträdde på valborgsnatten då det kallades att sjunga maj. Såväl tiggar- och skämtsången kring lucia, som att sjunga maj har alltså överlevt in i våra dagar, fast i förändrade former.

Herrgårdarnas firande och Christkindlein[redigera | redigera wikitext]

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel.

Man firade, såväl hos allmogen som på herrgårdarna med mat och dryck. I herrgårdsmiljöerna uppstod under tidigt 1800-tal, en tradition med att en vitklädd kvinnogestalt ingick som en del i vakandet. En av gårdens kvinnor klädde sig i vitt och fick bära en ljuskrans i håret. Traditionen tros ha kommit under sent 1700-tal från Tyskland, där en flicka kläddes upp för att vara Christkindlein, med tända ljus i håret som föreställde en gloria. Den ljusa luciagestalten kan således ursprungligen ha kopplingar till bilden av jesusbarnet i krubban.

Traditionen med en ljusklädd kvinnogestalt växte sig allt starkare i herrgårdsmiljöerna kring Vänern under 1800-talets första decennier. Därifrån började den under mitten av 1800-talet sakta sippra ut till andra sammanhang – till exempel till universitetens studentmiljöer, men också till allmogen i Vänerlandskapen.

Helgongestalten Lucia i svensk tradition[redigera | redigera wikitext]

Såväl heliga Lucias helgondag den 13 december som namnet på Lucifer, (som sades vara särskilt aktiv den natten), ligger nära latinets ord för ljus (lux). Men seden att högtidlighålla och besvärja solens återkomst har snarare förkristna rötter. Det röda sidenband som Lucia numera har om midjan sägs symbolisera Lucias martyrdöd.

Staffansvisor[redigera | redigera wikitext]

Staffan stalledräng, medeltida takmålning från 1200-talet i Dädesjö gamla kyrka
Detta avsnitt är en sammanfattning av Staffan Stalledräng.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Staffansritt.

Seden att gå runt bland hus i grannskapet är ett arv från äldre tiders staffanssjungning, som förekom både på landet och i städerna, där djäknar, men även den vanliga yngre landsortsbefolkningen, gick mellan husen för att samla in pengar.

Staffanssjungningen hörde ursprungligen hemma 26 december, men i samband med att Lussefirandet på Skansen infördes kombinerades inslag från Staffanssjungningen i Luciafirandet. Samtidigt har man på Skansen tidigare, fram till åtminstone på 1970-talet, haft stjärngossar som sjöng i stugor och på restauranger under perioden Annandag jul och till och med Trettondagen (dessa stjärngossar sammanslöt sig även i "kamratföreningen" Föreningen Skansens stjärngossar, FSS).

Det har också spekulerats i om de otaliga staffansvisorna och det ivriga omtalandet av Staffans hästar kan dölja en äldre förkristen hästkult, omvandlad till den mer passande Staffan stalledräng. Teorier om att Staffan inte skulle vara kopplade djäknetraditionen, utan i stället ha fornnordiska, hedniska anor, framfördes av Olof Broman på 1700-talet. Dessa teorier är dock sedan mitten av 1800-talet utrangerade som orimliga.[10]

Modern svensk luciatradition[redigera | redigera wikitext]

Firandet[redigera | redigera wikitext]

Lussekatter tillhör Luciafirandet.
Nobelpristagaren Albert Szent-Györgyi tillsammans med Lucia och tärnor i Stockholm 1937.

Ett vanligt luciatåg består av ett följe som sjunger sånger och visor med Lucia-, Staffans- och jultema. I samband med luciatåget kan gästerna bjudas på lussefika som kan bestå av kaffe eller glögg och något barnvänligt alternativ, lussebullar och pepparkakor. Det moderna luciatåget har traditionellt alltid en lucia, klädd i vitt med ljuskrona (även kallad luciakrona) på huvudet och ett rött band om magen. Lucian följs av tärnor, i likadana vita långa särkar som lucian men med glitter eller kransar i håret och ibland även glitter eller andra band om midjan. Stjärngossar som framför Staffansvisan brukar höra till. Särskilt barn brukar även vara utklädda till tomtar och ibland pepparkaksgubbar i luciatåget.[1]

Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet fick en skjuts när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade en luciatävling med ett offentligt luciatåg i Stockholm.[11] Seden fick därefter snabbt efterföljare över hela landet inte minst genom lokalpressens initiativ. 1973–1980 kröntes Sveriges Lucia på Skansen, efter omröstning i tidskriften Året Runt. Luciakröningen på Skansen har sedan fortsatt med andra samarbetspartner.

Nytänkanden och normbrytning[redigera | redigera wikitext]

Rickard Söderberg under luciakonsertenNordiska museet i Stockholm den 10 december 2017. (Bild ur film.)

I dag är formerna för hur ett traditionellt luciafirande ska gå till väldigt starkt omhuldade. Detta visade sig genom reaktionerna på SVT:s Luciamorgon 2004, ett luciaprogram som anknöt till äldre folklig luciatradition. Sveriges Television och radions Ring P1 fick mottaga många klagomål om att de inte fick höra de vanliga luciasångerna och se de vanliga luciautstyrslarna.

Pojkar har också uppträtt som lucia trots att det väckt protester bland traditionalister.[12] Faktum är att redan på 1800-talet kunde män bli lucior. Förklaringen var att luciatraditionen först fick fäste vid universiteten. Och på dessa fanns inga kvinnliga studenter vid den tiden.[13] När en mörkhyad liten pojke iklädde sig luciakronan i varuhuskedjan Åhléns luciabild 2016 i samband med en annonskampanj väcktes starka reaktioner. På Facebook resulterade det i cirka 300 hatiska och rasistiska inlägg, samtidigt som bilden gilla- och älska-markerades av omkring 30 000 personer.[14][15]

Även operasångaren Rickard Söderberg har officiellt varit lucia, då på Nordiska museet.[16]

Lucia firas på skolor, förskolor, i föreningar och på många arbetsplatser. Det förekommer barn går luciatåg och lussar för sina föräldrar och grannar. En orts officiella lucia utses ofta genom omröstningar i lokaltidningar. Den största årliga luciakonserten äger rum i Globen i Stockholm, där Adolf Fredriks musikklasser, Stockholms musikgymnasium och Stockholms läns blåsarsymfoniker spelar och sjunger. Detta luciatåg har bland annat blivit omnämnt i Guinness Rekordbok som världens största med över 1 200 medverkande.

För den svenska polisen kan högtiden innebära fler ingripanden i samband med ungdomsfylleri. För att motarbeta detta har man bland annat i svenska städer börjat arrangera så kallad nattbio i stället.[17]

Det är tradition på Grand Hôtel i Stockholm att bjuda nobelpristagarna (de som stannat kvar i Stockholm efter nobelprisutdelningen den 10 december för att delta i andra nobelarrangemang) på ett luciatåg på morgonen den 13 december. Italienaren Dario Fo, nobelpristagare i litteratur 1997, dansade runt och sjöng duett med lucian, då med italiensk text.[18]

Kända svenska luciasånger[redigera | redigera wikitext]

Luciafirande i andra länder[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Finlandssvensk tradition[redigera | redigera wikitext]

Lucia firas allmänt i Svenskfinland enligt samma traditioner som i Sverige. "Luciefester" firades i Nykarleby 1889.[19]Luciatraditionen introducerades i Finland via skolorna, vilket präglade hur Lucia skulle uppträda.[20] Det finns belägg för att Svenska fruntimmersskolan i Åbo hade en Lucia sedan 1898, och 1913 förekom en lucia vid Vörå folkhögskola. Vid Högvalla seminariums husmodersskola har seden med en lussande lucia upprätthållits från 1919.[21] Vid Högvalla studerade flickor från hela Svenskfinland och de examinerade hushållslärarinnorna förde med sig traditionen till sina egna trakter. Luciatraditionen i Finland är resultatet av en medveten lansering. Under de språkpolitiskt turbulenta tiderna på 1920- och 1930-talen fungerade lucia som en identitetssymbol för de svenskspråkiga i Finland eftersom hon redan var en svenskhetssymbol i Sverige. Från 1930 fördes lucia aktivt ut via luciaprocessioner eller karnevalståg i ett flertal städer.[20]

Finlands första nationella lucia korades år 1936 av föreningen Brage i Vasa. Den officiella Finlands lucia[22] väljs sedan 1950-talet i en omröstning som ordnas av Samfundet Folkhälsan, tidningen Hufvudstadsbladet och Svenska Yle[23] och hon kröns i Helsingfors domkyrka. Därefter kör kortegen genom centrala Helsingfors. Samtidigt har många svensk- och tvåspråkiga kommuner egna lucior, och i många finlandssvenska dagstidningar röstas lokala lucior fram, ofta i samband med penninginsamling för välgörande ändamål. Daghem och skolor ordnar egna luciatåg. Även på julfester, föreningsfester och i hemmen är det vanligt med lucia. På grund av att lucia medvetet gjordes till en identitetssymbol för det svenska i Finland, har traditionen inte slagit igenom på bred front på finska, även om luciatraditionen också förekommer i skolor och på julfester på finskspråkigt håll.[20]

Danskt, norskt och isländskt luciafirande[redigera | redigera wikitext]

Danska flickor i luciatåget vid en kommunal skola i Helsingör, 2001

I Danmark firades luciadag för första gången officiellt den 13 december 1944, som en ”direktimport” från Sverige på initiativ av Franz Wend, sekreterare i Föreningen Norden. Det var då ett försök att ”bringa ljus i en tid av mörker”. Det blev en protest mot Tysklands militära ockupation av Danmark under andra världskriget, vilket var vad som egentligen sågs som mörkret, snarare än det astronomiska mörkret, men Lucia har sedan dess blivit tradition. På danska sjungs en egen, fri översättning av den svenska luciasången.

Även till Norge och i någon mån Island har den svenska luciatraditionen spritts, men det är i första hand fråga om underhållning vid officiella arrangemang eller fester på daghem, mer sällan i hemmen.

Italien[redigera | redigera wikitext]

I delar av Italien förekommer en luciatradition som helt skiljer sig från den svenska. Katolska firanden äger rum den 13 december och i maj. Lucia, vars namn kommer från det latinska ordet "lux" som betyder ljus, anknyter till detta, och med dagarna som blir längre efter [[vintersolståndet].[24] Sicilianarna har en legend som säger att hungersnöden upphörde Lucias festdag, när fartyg lastade med spannmål kom in i hamnen. Här är det tradition att äta fullkorn istället för bröd den 13 december. Detta tar vanligtvis formen av cuccia, en rätt med kokta vetekorn, ofta blandade med ricotta och honung.[24]

Santa Lucia firas den 13 december i många delar av nordöstra Italien i de områden som historiskt tillhörde Republiken Venedig[25]

I denna tradition, som härstammar från 1300-talet, kommer Lucia med gåvor till barnen. Lucia är populär bland barn i vissa regioner i nordöstra Italien, nämligen Trentino, Östra Lombardiet (Bergamo, Brescia, Cremona, Lodi och Mantua), delar av Veneto (Verona), delar av Emilia-Romagna (Piacenza, Parma, Reggio Emilia och Bologna), och hela Friuli, där hon sägs ge gåvor till snälla barn och kol till elaka barn natten mellan den 12 och 13 december.[26] Enligt traditionen kommer hon i sällskap med en åsna och hennes eskort, Castaldo. Barn ombeds lämna lite kaffe till Lucia, en morot till åsnan och ett glas vin till Castaldo. De får inte se Santa Lucia leverera dessa gåvor, för då kommer hon att kasta aska i deras ögon och tillfälligt förblinda dem.[27][28] [21]

Reliken av Helgonet Lucia förvaras i Venedig.[29]

Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, finns en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en "flygande åsna" som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.

I Syrakusa på Sicilien, där Santa Lucia är skyddshelgon, genomförs firanden av Santa Lucia den 13 december samt i maj. Sedan några år brukar också en Lucia och några tärnor av svensk typ delta i Santa Lucias procession i Syrakusa. I Syrakusas domkyrka står en jättelik silverstaty som föreställer Santa Lucia. Den tolfte december ställs hon fram på altaret. En sluten ceremoni som leds av ärkebiskopen, där det äts en speciell Lucia-kaka som kallas "la cuccia."[30]

Nästa dag får alla delta i firandet. Då bär man Lucian genom gatorna fram till Luciakyrkan, där hon en gång begravdes. Denna procession är en stor högtid och cirka 10 000 personer deltar.[30]

Malta[redigera | redigera wikitext]

Santa Luċija är skyddshelgon för byarna L-Imtarfa (Malta) och Santa Luċija, Gozo.[24] Den 13 december firar Malta också Republic Day.

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Kommunen [[Mollerussa (kommun) i Spanien håller sedan 1963 en tävling om papperskläder runt13 december. Santa Lucia anses vara skyddshelgon för sömmerskor som visat sin talang att sy klänningar av papper.[31]

Kroatien och Ungern[redigera | redigera wikitext]

I Kroatien, Ungern och några av deras grannländer är en populär tradition på Santa Lucy’s Day att plantera vetekorn; numera fungerar detta som en symbol för det nya livet som föddes i Betlehem, med ett ljus som ibland placeras mitt i den nya växten som en symbol för Kristi ljus som Santa Lucia kommer med. Vetekorn planteras i en rund skål eller tallrik med jord som sedan vattnas. Om planteringen hålls fuktig gror fröna och skotten blir gärna flera centimeter höga till jul. De nya gröna skotten, som påminner oss om det nya livet som föddes i Betlehem, kan knytas med ett band och sättas nära eller under granen.[32] Det är i själva verket en av de många hedniska traditioner som finns i Kroatien och andra slaviska nationer, som en gång fungerade som en del av ritualer för att blidka deras många gudar och älvor, som mestadels glömdes bort sedan folken blev kristna. Traditioner som denna lever envist vidare till denna dag. Gudarna och de ursprungliga betydelserna är sedan länge bortglömda och deras betydelser ersätts med sådana som är mer i enlighet med kristendomen. Den verkliga anledningen till att vete planteras vid den här tiden, eller på Santa Barbaras dag,[32] är för att tätheten, färgen och rikedomen på skotten kommer att förutsäga hur den kommande skörden kommer att bli, samt öka chanserna för att den blir det. [33]

USA[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet har luciafirandet spritts till andra områden och delar av världen såsom finlandssvenska områden i Finland, Danmark och delvis i Norge. Under 1920-talet spreds luciafirandet till USA genom svenskamerikanska föreningar, och kompletterades 1939 med luciatävlingar liknande dem i Sverige.[34] Gustavus Adolphus College, St. Peter, Minnesota är en skola grundad av svenska invandrare, har firat Saint Lucia årligen sedan 1941. Sex kvinnor har valts ut att vara en del av Saint Lucias hov. Kvinnorna är valda av sina kamrater för att hedra den legendariska Lucias egenskaper. I ett försök att behålla traditionen relevant för nutiden ändrades urvalsprocessen 2011 för att den skulle vara mer baserad på egenskaperna hos den legendariska Lucia. Valet av valkommittén och Lucia är en process i två steg. Först uppmanas campusgemenskapen att skicka in nomineringar av alla andra kvinnor som exemplifierar egenskaperna av modigt ledarskap, tjänster åt andra, karaktärsstyrka och medkänsla och som därför är ett ljus för andra. Dessa kvinnor behöver inte ha en svensk anknytning eller kunna sjunga (eftersom hovet sjunger tidigt på morgonen). Kvinnor i andra ring röstar sedan om vem som ska vara med i firandet. De tre högst nominerade ingår. Sedan granskar Guild of St. Lucia de återstående nomineringarna och väljer ut upp till tre kvinnor till, som ska tjänstgöra i valkommittén med målet att den ska vara representativ för andra ringen.[35]

Venezuela[redigera | redigera wikitext]

Staden Mucuchíes i Mérida delstat, Venezuela, har valt Santa Lucia och San Benito el Moro som skyddshelgon. Skyddshelgonfestligheter hålls under december månad.[36]

Saint Lucia[redigera | redigera wikitext]

Saint Lucia, den lilla önationen i Karibien, firar den 13 december som sin nationaldag efter sitt skyddshelgon, Saint Lucia. National Festival of Lights and Renewal hålls kvällen före semestern, för att hedra Lucia, ljusets helgon. I detta firande tänds dekorativa lampor (mestadels med jultema) i huvudstaden Castries; hantverkare presenterar dekorerade lyktor för tävling; och de officiella aktiviteterna avslutas med ett fyrverkeri. [37]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ingen dager synes än. Visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen. Arkiverad 15 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Skrift från Statens musiksamlingar 2008 av Lars Annersten, Kerstin Karpvik, Ulrika Gunnarsson, Anna Hedar och Karin Strand
  2. ^ [a b] Lucia i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  3. ^ Ljus i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  4. ^ Axelsson, M: Varför firar vi lucia den 13 december?, publicerad 10 december 2012, läst 31 januari 2013.
  5. ^ ”LIBRIS - Lucia i nytt ljus /”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/19775090. Läst 6 december 2016. 
  6. ^ Lucia i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  7. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 693 
  8. ^ Lussi, Tomas og Tollak: tre kalendariske julefigurar, Brynjulf Alver, 1976
  9. ^ [a b c d e f g h] Lucia och lussebrud i Värmland, ur Svenska kulturbilder Ny följd, häfte 5, Hilding Celander, 1936
  10. ^ ”Nordisk familjebok, Uggleupplagan - Staffansvisor”. http://runeberg.org/nfcf/0501.html. 
  11. ^ Nordiska museet: Lucia
  12. ^ Leon Hansén (12 december 2017). ”Pojke blev lucia – rektor hotades”. Mitt i. https://mitti.se/nyheter/lucia-rektor-hotades/?omrade=taby. Läst 4 januari 2018. 
  13. ^ Björn Sjö (3 okt 2018). ”Alla kan bli årets Lucia i Malmö – fritt fram att nominera skäggiga män”. Metro. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181004123923/https://www.metro.se/artikel/alla-kan-bli-%C3%A5rets-lucia-i-malm%C3%B6-fritt-fram-att-nominera-sk%C3%A4ggiga-m%C3%A4n. Läst 4 januari 2019. 
  14. ^ Amanda Törner (5 december 2016). ”Åhléns Lucia-bild väckte rasistisk hatstorm”. Dagens media. https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/ahlens-lucia-bild-vackte-rasistisk-hatstorm-6809616. Läst 4 januari 2018. 
  15. ^ Olausson, Josefine (5 december 2016). ”Därför tar Åhléns bort luciabilden”. gp.se. http://www.gp.se/1.4017885. Läst 25 december 2019. 
  16. ^ ”LUCIAKONSERT MED RICKARD SÖDERBERG”. Welma. 22 november 2017. https://welma.se/luciakonsert-med-rickard-soderberg. Läst 4 januari 2018. 
  17. ^ Ulrika Andåker (11 december 2008). ”Nattbio för att hålla ungdomarna nyktra” (på svenska). Norrköpings tidningar. http://www.nt.se/nyheter/nattbio-for-att-halla-ungdomarna-nyktra-4595796.aspx. Läst 13 december 2012. 
  18. ^ Barbro Plogander (13 december 2008). ”Lucia kommer med ljuset”. Epoch Times. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418164542/http://www.epochtimes.se/articles/2008/12/13/16263.html. Läst 13 december 2012. 
  19. ^ ”Luciefester”. www.nykarlebyvyer.nu. Österbottniska Posten 1889. http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/op/lucia89.html. Läst 14 december 2019. 
  20. ^ [a b c] Bergman, Anne (1 februari 2020). ”Stora finlandssvenska festboken”. Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 37-42. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken. Läst 29 april 2021. 
  21. ^ ”Folkhälsan.fi”. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011205017/http://www.folkhalsan.fi/default.asp?path=28%3B32%3B6850%3B2231%3B9604. 
  22. ^ http://www.folkhalsan.fi/lucia
  23. ^ http://svenska.yle.fi/lucia
  24. ^ [a b c] Alio, Jacqueline. "Saint Lucy – Sicily's Most Famous Woman", Best of Sicily Magazine. 2009
  25. ^ ”Santa Lucia e il legame con Bergamo: da dove nasce la devozione - Bergamo News” (på italienska). BergamoNews. 10 december 2019. https://www.bergamonews.it/2019/12/10/santa-lucia-e-il-legame-con-bergamo-da-dove-nasce-la-devozione/341599/. Läst 13 december 2019. 
  26. ^ ”La tradizione di Santa Lucia”. www.bambiniabergamo.it. Arkiverad från originalet den 13 december 2019. https://web.archive.org/web/20191213095141/http://www.bambiniabergamo.it/disegni-di-santa-lucia/260-la-tradizione-di-santa-lucia.html. Läst 13 december 2019. 
  27. ^ ”Santa Lucia, l'asinello è a norma? A Bergamo è in arrivo la multa” (på it-IT). Bergamo Post. 13 december 2019. http://www.bergamopost.it/occhi-aperti/s-lucia-lasinello-norma-bergamo-arrivo-la-multa/. Läst 13 december 2019. 
  28. ^ Pantano, Kayla. "Happy Saint Lucy's Day in Italy!", iItaly, 2 December 2018
  29. ^ ”The Sanctuary”. Santuario di Lucia. https://www.santuariodilucia.it/en/project/sanctuary/. Läst 27 november 2021. 
  30. ^ [a b] ”Luciafest i Syrakusa”. ESCAPEAWAY. https://www.escapeaway.se/italien/sicilien/syrakusa/luciafest-i-syrakusa. Läst 27 november 2021. 
  31. ^ ”Historia del Concurso de Vestidos de Papel” (på spanska). Museu Vestits de Paper Mollerussa. https://www.museuvestitspaper.cat/es/historia-del-concurso-de-vestidos-de-papel/. Läst 27 november 2021. 
  32. ^ [a b] Ribičić, Antonia (12 december 2014). ”Santa Lucia Day Traditions”. learncroatian. https://www.learncroatian.eu/blog/christmas-traditions-in-croatia. Läst 27 november 2021. 
  33. ^ 24junior (22 december 2015). ”Santa Lucia Day Traditions”. 24sata. https://www.24sata.hr/junior/zasto-se-prije-bozica-sije-psenica-453187. Läst 27 november 2021. 
  34. ^ Kättström Höök, Lena; Lund Kristina (2016). Lucia i nytt ljus. Nordiska museets förlag. sid. 63. Libris 19775090. ISBN 9789171085887 
  35. ^ ”The Festival of Saint Lucia” (på engelska). Gustavus Adolphus College. https://gustavus.edu/events/stlucia/. Läst 27 november 2021. 
  36. ^ ”La población de Mucuchíes” (på spanska). CIBERTRONIC CA. http://www.meridapreciosa.com/mucuchies/. Läst 27 november 2021. 
  37. ^ National Day – Festival of Lights and Renewal Läst 27 november 2021

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]