Maj Hirdman
Maj Hirdman | |
Född | Anna Maria Eriksson 25 juli 1888 Norberg |
---|---|
Död | 1976 |
Yrke | Författare |
Nationalitet | Svenska |
Språk | Svenska |
Verksam | 1921- |
Maj Hirdman, född Anna Maria Eriksson 25 juli 1888 i Norberg, död 1976, var en svensk författare.
Hon var gift med folkbildaren Gunnar Hirdman. Tillsammans med Moa Martinson var hon en av de få kvinnliga självlärda proletärförfattare som framträdde under 1920- och 30-talen. Hennes litterära debut kom 1921 med romanen Anna Holberg, en av de första svenska utvecklingsromaner som byggde på en kvinnas upplevelser i arbetarmiljöer.
I Maja i Dalarna (1930) och Alla mina gårdar (1958) skildrar hon sitt arbete, bland annat som piga på bondgårdar i Dalarna. Hon har också tagit upp bergslagsmotiv i två historiska romaner, Uppror i Järnbäraland (1945) med kvinnoperspektiv på den omtalade Norbergsstrejken 1891-92 samt Kamrater utan fana (1955).
Bland övriga verk märks novellsamlingarna Människoträsket (1922) och Kamp (1928) och romanen Kämpande liv (1925).[1]
Hon var farmor till Sven och Yvonne Hirdman.
Källor
Noter
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 32.
|