Makaronesisk lira

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Makaronesisk lira
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePuffinus
ArtMakaronesisk lira
P. baroli
Vetenskapligt namn
§ Puffinus baroli
Auktor(Bonaparte, 1857)
Synonymer
  • Puffinus assimilis baroli
  • Puffinus auduboni baroli
  • Makronesisk lira (felstavning)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Makaronesisk lira[1] (Puffinus baroli) är en nyligen urskild fågelart i familjen liror inom ordningen stormfåglar som häckar i Makaronesien.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Makaronesisk lira är en liten svartvit havsfågel, 25-30 centimeter lång och med en vingbredd på 56-63 centimeter. Den är huvudsakligen mörk ovan och ljus under. Från den i området förekommande mindre liran skiljer den sig förutom i mindre storlek på huvudsakligen kortare, rundare och bredare vingar, vit kind som når upp över ögat samt på nära håll tydligt vita täckarspetsar på ovansidan. I flykten håller den inte kursen lika stadigt och flaxar kvickare och oftare än mindre lira. Den håller också huvudet högt och lyfter det ibland i farten.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckarAzorerna, Desertasöarna, Selvagensöarna och Kanarieöarna.[2] Den ses tillfälligtvis i Västeuropa, framförallt i Storbritannien och Irland, men också Frankrike, Spanien, Danmark och Norge.[4]

Den har tidigare tillsammans med den i Kap Verdeöarna förekommande boydliran (Puffinus boydi) kategoriserats som underart till dvärglira[5] DNA-studier visar att dessa står närmare audubonlira och urskiljs därför numera oftast som egna arter,[2][6] alternativt inkluderas i audubonliran.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Makaronesisk lira häckar i jordhål eller under stenskravel i rätt små kolonier,[3] ofta tillsammans med gulnäbbad lira som i Azorerna utkonkurrerar makaronesisk lira.[8] Den häckar från slutet av februari till mars och lägger ett ägg. Den lever huvudsakligen av fisk, bläckfisk och skaldjur.[9]

Status[redigera | redigera wikitext]

Makaronesisk lira erkänns inte som egen art av internationella naturvårdsunionen IUCN, varför den inte placeras i någon hotkategori. Beståndet uppskattas till mellan drygt 4.700 till knappt 5.900 par, där den största kolonin finns på Selvagensöarna. Beståndet i Kanarieöarna minskar.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Carlo Tencredi Falletti, markis av Barolo (1782-1838), italiensk filantrop, samt bok- och konstsamlare.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  3. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 70. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ Tarsiger.com Fynd av makaronesisk lira i Västpalearktis
  5. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  7. ^ [a b] Birdlife International 2016 Puffinus lherminieri Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-10.
  8. ^ Monteiro, L. R.; Ramos, J. A.; Furness, R. W.; del Nevo, A. J. 1996. Movements, morphology, breeding, moult, diet and feeding of seabirds in the Azores. Colonial Waterbirds 19: 82-97.
  9. ^ Carboneras, C., Jutglar, F. and Kirwan, G.M. 2014. Audubon’s Shearwater (Puffinus lherminieri). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (eds), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]