Makaronesisk lira

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Makaronesisk lira
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePuffinus
ArtMakaronesisk lira
P. baroli
Vetenskapligt namn
§ Puffinus baroli
Auktor(Bonaparte, 1857)
Synonymer
  • Puffinus assimilis baroli
  • Puffinus auduboni baroli
  • Makronesisk lira (felstavning)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Makaronesisk lira[1] (Puffinus baroli) är en nyligen urskild fågelart i familjen liror inom ordningen stormfåglar som häckar i Makaronesien.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Makaronesisk lira är en liten svartvit havsfågel, 25–30 centimeter lång och med en vingbredd på 56–63 centimeter. Den är huvudsakligen mörk ovan och ljus under. Från den i området förekommande mindre liran skiljer den sig förutom i mindre storlek på huvudsakligen kortare, rundare och bredare vingar, vit kind som når upp över ögat samt på nära håll tydligt vita täckarspetsar på ovansidan. I flykten håller den inte kursen lika stadigt och flaxar kvickare och oftare än mindre lira. Den håller också huvudet högt och lyfter det ibland i farten.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckarAzorerna, Desertasöarna, Selvagensöarna och Kanarieöarna.[2] Den ses tillfälligtvis i Västeuropa, framförallt i Storbritannien och Irland, men också Frankrike, Spanien, Danmark och Norge.[4]

Den har tidigare tillsammans med den i Kap Verdeöarna förekommande boydliran (Puffinus boydi) kategoriserats som underart till dvärglira[5] DNA-studier visar att dessa står närmare audubonlira och urskiljs därför numera oftast som egna arter,[2][6] alternativt inkluderas i audubonliran.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Makaronesisk lira häckar i jordhål eller under stenskravel i rätt små kolonier,[3] ofta tillsammans med gulnäbbad lira som i Azorerna utkonkurrerar makaronesisk lira.[8] Den häckar från slutet av februari till mars och lägger ett ägg. Den lever huvudsakligen av fisk, bläckfisk och skaldjur.[9]

Status[redigera | redigera wikitext]

Makaronesisk lira erkänns inte som egen art av internationella naturvårdsunionen IUCN, varför den inte placeras i någon hotkategori. Beståndet uppskattas till mellan drygt 4.700 till knappt 5.900 par, där den största kolonin finns på Selvagensöarna. Beståndet i Kanarieöarna minskar.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Carlo Tencredi Falletti, markis av Barolo (1782-1838), italiensk filantrop, samt bok- och konstsamlare.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  3. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 70. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ Tarsiger.com Fynd av makaronesisk lira i Västpalearktis
  5. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  7. ^ [a b] Birdlife International 2016 Puffinus lherminieri Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-10.
  8. ^ Monteiro, L. R.; Ramos, J. A.; Furness, R. W.; del Nevo, A. J. 1996. Movements, morphology, breeding, moult, diet and feeding of seabirds in the Azores. Colonial Waterbirds 19: 82-97.
  9. ^ Carboneras, C., Jutglar, F. and Kirwan, G.M. 2014. Audubon’s Shearwater (Puffinus lherminieri). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (eds), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]