Dvärglira

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dvärglira
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Puffinus assimilis.png
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPetrellfåglar
Procellariiformes
FamiljStormfåglar
Procellariidae
SläktePuffinus
ArtDvärglira
P. assimilis
Vetenskapligt namn
§ Puffinus assimilis
AuktorGould, 1838
Underarter
Hitta fler artiklar om fåglar med

Dvärglira[2] (Puffinus assimilis) är en svartvit havsfågel inom familjen stormfåglar. Dess taxonomi är precis som för många arter inom släktet Puffinus under diskussion.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Dvärgliran utgjorde tidigare en grupp taxon som förekommer dels i haven på södra halvklotet söder om stenbockens vändkrets, men även på norra halvklotet i Atlanten. Den ansågs vara nära besläktad med den mer tropiskt förekommande audubonliran (P. lherminieri). DNA-studier har dock visat att dessa är mer eller mindre besläktade med varandra, där dels vissa taxon tillhörande dvärgliran istället står närmare audubonliran eller helt andra arter. Idag kan dessa taxon fördelas enligt nedan med följande utbredningsområden:[3]

Exakt vilka taxon som förs till de olika arterna och vilka arter som accepteras varierar mellan auktoriteter. Exempelvis inkluderar Birdlife International både boydlira och makaronesisk lira i audubonlira samt rapalira i newellira (P. newelli). Clements et al 2017 behandlar elegans som underart till dvärglira och boninliran först till tropikliran.[4]

Flyttning[redigera | redigera wikitext]

Dvärgliran är en flyttfågel men dess vandringar är ännu inte klarlagda. Tidigare trodde man att den bara spred sig i närbelägna havsområden och flera populationer befinner sig året om i närheten av sina häckningsområden men studier har också visat att vissa populationer eller möjligen vissa åldersgrupper genomför vidsträckta förflyttningar.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Dvärglira i begränsad mening omfattar fyra taxon med följande utbredning:[3]

  • assimilis – häckar på Lord Howeön och Norfolkön
  • haurakiensis – häckar i Nya Zeeland på nordöstra delen av Nordön
  • kermadecensis – häckar i Kermadecöarna
  • tunneyi – häckar på öar utanför sydvästra Australien

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

Dvärgliran är 25-30 cm lång och har ett vingspann på 58-67 cm. Den är lika liten som mindre lira (Puffinus puffinus) men har proportionellt kortare och bredare vingar. Den vita vingundersidan är omgärdad av mörka ytterkanter och den mörka näbben är smalare än hos mindre lira, den har en rund huvudform och dess mörka öga syns ofta tydligt i kontrast till det vita ansiktet. Den har ljusgrå fötter. Könen är lika och så även juvenila och adulta fåglar och dess fjäderdräkten skiljer sig inte åt beroende på årstid.

I mindre vind har dvärgliran en flaxigare flygstil än sina större släktingar och den flyger ofta tätt över vattenytan. I hårdare vind ser den ut som ett kors då den håller sina vingar rakt ut i nittio grader från kroppen. När man ser den flygande utefter vattenytan skiftar den från mörkt till ljust då man ömson ser den mörka ovansidan och den ljusa buken. Ibland lyfter den huvudet högt i flykten.

Arten är en flockfågel som kan ses i stora antal speciellt då den flyttar om hösten. Den följer inte efter båtar. Till havs är den tyst men nattetid när den besöker sina kolonier utstöter den hesa kacklande läten.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Dess föda består av fisk och blötdjur. Den häckar i kolonier på öar och klippiga kuster i jordhålor. De besöker bara sina kolonier om natten för att undvika predation. Utanför Australien infaller häckningen i juni-juli. De lägger ett ägg som den ruvar i 52-58 dygn innan ungen kläcks.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av texten bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Little shearwater, läst 2007-12-20

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Puffinus assimilis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Austin, Jeremy J. (1996) Molecular Phylogenetics of Puffinus Shearwaters: Preliminary Evidence from Mitochondrial Cytochrome b Gene Sequences., Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.6, nr.1, sid:77–88. DOI:10.1006/mpev.1996.0060 (HTML sammanfattning)
  • Austin, Jeremy J.; Bretagnolle, Vincent & Pasquet, Eric (2004) A global molecular phylogeny of the small Puffinus shearwaters and implications for systematics of the Little-Audubon's Shearwater complex., Auk, vol.121, nr.3, sid:847–864. DOI:10.1642/0004-8038(2004)121[0847:AGMPOT2.0.CO;2] (HTML sammanfattning)
  • BirdLife International (2004) Puffinus assimilis 2006 IUCN Red List of Threatened Species.
  • Harrison, Peter (1985) Havsfåglar, ISBN 91-46-14667-9
  • Heidrich, Petra; Amengual, José F. & Wink, Michael (1998) Phylogenetic relationships in Mediterranean and North Atlantic shearwaters (Aves: Procellariidae) based on nucleotide sequences of mtDNA., Biochemical Systematics and Ecology, vol.26, nr.2, sid:145–170. DOI:10.1016/S0305-1978(97)00085-9 (PDF fulltext)
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Penhallurick, John & Wink, Michael (2004) Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial cytochrome b gene. Emu, vol.104, nr.2, sid:125-147 DOI:10.1071/MU01060 (HTML sammanfattning)
  • Rheindt, F. E. & Austin, Jeremy J. (2005) Major analytical and conceptual shortcomings in a recent taxonomic revision of the Procellariiformes - A reply to Penhallurick and Wink (2004). Emu, vol.105, nr.2 sid:181-186 DOI:10.1071/MU04039 (PDF fulltext)